EZOP POU ZANFAN LEKOL

(THE ÆSOP FOR CHILDREN )

RERAKONTE PAR ‘TON DEV

TEXSOURS:The Project Gutenberg EBook of The Æsop for Children, by Æsop

1. THE WOLF AND THE KID
There was once a little kid whose growing horns made him think he was a grown-up Billy Goat and able to take care of himself. So one evening when the flock started home from the pasture and his mother called, the kd paid no heed and kept right on nibbling the tender grass. A little later when he lifted his head, the flock was gone.
He was all alone. The sun was sinking. Long shadows came creeping over the ground. A chilly little wind came creeping with them making scary noises in the grass. The kid shivered as he thought of the terrible wolf. Then he started wildly over the field, bleating for his mother. But not half-way, near a clump of trees, there was the wolf!
The kid knew there was little hope for him.
“Please, Mr. Wolf,” he said trembling, “I know you are going to eat me. But first please pipe me a tune, for I want to dance and be merry as long as I can.”
The wolf liked the idea of a little music before eating, so he struck up a merry tune and the Kid leaped and frisked gaily.
Meanwhile, the flock was moving slowly homeward. In the still evening air the Wolf’s piping carried far. The shepherd dogs pricked up their ears. They recognized the song the wolf sings before a feast, and in a moment they were racing back to the pasture. The wolf’s song ended suddenly, and as he ran, with the dogs at his heels, he called himself a fool for turning piper to please a Kid, when he should have stuck to his butcher’s trade.
Do not let anything turn you from your purpose.

1. ZISTWAR LOULOU EK TIBOUK
Enn fwa dan enn pei ti ena enn zenn tibouk. So korn ti pe koumans pouse e sa ti fer li kwar ki li ti fini vinn enn gran bouk ki ti kapav debrouye tousel. Enn tanto kan troupo kabri ti pe pran sime lekiri e ki so mama ti pe apel li, nou zenn tibouk ti fer koumadir li pa ti tann nanye e li ti kontinie manz lerb tann dan patiraz. Enpe pli tar ler li ti lev latet, troupo ti fini ale e li ti tousel dan patiraz.
Soley ki ti pe kouse. Long-long lonbraz lor lerb ti pe ranpe. Enn ti labriz fre ti pe may-may ar bann lonbraz la dan enn sifleman ki ti fer tibouk gagn tranbleman. Seki so mama ti dir li lor loulou ti vinn dan so lespri. Li pa ti rapel sime pou retourn lakaz. Li ti koumans galoup dan tou direksion kouma fouka e anmemtan kriye, “Maaaa! Maaaa!” pou apel so mama. Lerlamem, deryer enn touf, li ti trouv loulou. Li ti transpir gro. Li ti kone ki li ti dan dif.
“Pardon, Misie Loulou,” li ti dir, leker bat dan mole. “Mo kone mo ler finn arive parski mo pou fini dan ou vant. Me avan mo mor mo ti’a kontan tann ou zoli lavwa sant sega ‘Manze, bwar, donn jaz’.”
Loulou ti kontan sant sa sante la avan li ti devor so viktim. Li ti larg so lavwa, tap lestoma pou donn sawal. Pa dir ou tibouk ti kas leren, danse. Lanbians ti extra korek.
Pa bliye ki troupo ti pe retourn lekiri dousma-dousma. Kouma labrim ti pe leve, tou ti trankil partou. Divan ti pe sarye sante loulou ver zorey bann zanimo. De lisien gardien troupo ti dres zot zorey. Zot ti kone ki loulou abitie sante avan li devor so viktim. San perdi letan, zot ti fons dan direksion loulou ki ti pe konsantre lor so wachi-wala. Jalsa ti tengn sek. Loulou ti tire lor vites pou sov so lavi.
“Ala mo kouyon la! Olie debrouy mo zafer kouma bizen, mo fer mo zes pou fer lezot plezir. … Aster dife lor mwa!”
KI MORAL SA ZISTWAR LA?

Continue reading “EZOP POU ZANFAN LEKOL”

“BWADEBENN”  ZISTWAR W. EK J. GRIMM

RERAKONTE PAR DEV VIRAHSAWMY

Larenn Xhosa ti donn nesans enn zoli baba kouler dibwa ebenn. Mama ek papa ti fier bote zot tibaba. Li ti kouma enn stati taye dan dibwa ebenn par pli gran artis dan zot pei. So seve krepi ti kouma sevelir Anjeladevis. Lepep ti anadmirasion divan bote zot prenses. Ti apel li Prenses Bwadebenn.

Tifi la ti pe grandi bien antoure ar lamour so paran ek afeksion so pep. Kan li ti gagn wit an, so mama ti mor e mem lane so papa ti remarye. Nouvo larenn ti enn dimoun ki ti konn zis limem e amizir Prenses Bwadebenn ti pe grandi, so bote fizik, so entelizans ek so bonker ti enpresionn tou dimoun. Larenn so zalouzi ti pe touf li. Toulezour li ti dimann so laglas mazik:

Laglas, laglas mo gran konplis
Pa momem pli zoli aktris?
Laglas ti reponn:
Tomem larenn ki pli zoli
E kouma twa napeyna de.
Me fer atansion mazeste,
Tipti kapav vinn pli zoli.

Amizir letan ti pe pase, Prenses Bwadebenn so bote ti pe vinn proverbial. Enn swar Larenn ti al dimann so laglas:

Laglas, laglas mo gran konplis
Pa momem pli zoli aktris?
Laglas ti anbarase.
Tomem larenn ki pli zoli
E kouma twa napeyna de.
Prenses Bwadebenn pa larenn
Me so bote napeyna renn
E kouma li napeyna de.

Larenn ti araze; aswar li pa ti kapav dormi; kosmar ti may ar kosmar dan so somey. Boner lelandime gramaten li ti al divan so laglas ar so figir boufi ek sever. Ler li get seki li ti trouve, li pa ti gagn kouraz poz kestion. Pli tar li ti fer apel so serviter fidel ki li ti abitie proteze ek soutire.
‒ Ekout mwa bien. To bizen rann mwa enn gran servis. Pou ena bel rekonpans. Prenses Bwadebenn bizen mor. Li pe met sekirite leta andanze. Lerwa finn dimann mwa dimann twa fer sa.
‒ Kont lor mwa Mazeste.

Kan li ti tipti, souvan serviter la ti abitie amenn Prenses Bwadebenn promne dan lafore e kouma sezon fler ti arive, li ti reysi persiad prenses la pou akonpagn li dan lafore pou admir bote lanatir. Ler zot ti ariv dan leker lafore, li ti trap prenses la, tir so kouto pou touy li.
‒ Ki ou pe fer mo bon misie?
‒ Mo finn gagn lord pou touy ou.
‒ Si koumsa, pa pik mwa dan ledo. Get mwa dan mo lizie ler ou fons ou kouto dan mo leker.

Continue reading ““BWADEBENN”  ZISTWAR W. EK J. GRIMM”