TANTINN MADOK

©DEV VIRAHSAWMY AND ICJM

BANN PERSONAZ

Tantinn Madok
Vanek – garson Tantinn Madok
Jamoun – vwazinn Tantinn Madok
Enspekter Lapolis
Janik – tifi Tantinn Madok
Valmika – fianse Janik
Fleki – kamarad Vanek
Dalann – mari Jamoun

SENN 1

[Dan lakwizinn Tantinn Madok. Tantinn Madok enn fam 45 an. Li pe okipe for-for. Pandan ki li pe fer so louvraz li pe sante. So garson Vanek, 25 an, rantre.]
VANEK
Dite finn pare? Mo lagorz sek. Ki ler la?
TANTINN MADOK
Boner. Zis on-zer. Ki dite to ole? Dite set-er, dite di-zer, dite midi ousa dite trwa-zer?
VANEK
Fleki pa finn vinn get mwa?
TANTINN MADOK
Ni Fleki, ni Platab, ni Mouraf. A! Ena enn let pou twa.
VANEK
Ki ena lada?
TANTINN MADOK
Pa kone. Boner fakter finn vinn kit sa. Mo’nn poz li lor latab dan lot lasam To pa al pra li? Kikfwa li enportan. Kikfwa pe don twa enn travay.
VANEK
Travay! To kwar koumsamem sa.
TANTINN MADOK
Bon al ouver li, gete.
VANEK
Taler! Donn mwa mo dite. Mo swaf. Ki to finn kwi zordi?
TANTINN MADOK
Devine. To for lor la.
VANEK
Pa fatig mo lespri. Zefor anplis fatig mwa. Ki ena pou manze.
TANTINN MADOK
Get sa Vanek, depi gramaten mo okipe. Si to anvi kone ki ena pou rnanze, fer enn ti zefor, al gete tomem ki ena dan karay. Ala to dite.
VANEK
Ma! Evit deranz mwa. Dir mwa tomem … Mo sir to finn rekwi kari grenadinn.
TANTINN MADOK
Bon ki to’le? …Dir mersi Bondie sa pie la pe raport bien. Sinon mo pa kone ki ti pou arive… Yer mo finn reysi van senk. Ar sa kas la mo finn aste enpe kiksoz pou lakaz. … Aret lev nene. Manz seki ena.
VANEK
To poul pa’inn ponn zordi? … Parye to finn vann tou dizef. To pa ti kapav gard enn pou mwa?
TANTINN MADOK
Ar ki mo pou aste maze poul? Ar to latet?
VANEK
Ayo! Ankor repros. Zot pa konpran ki kantite mo soufer. Zot kwar fasil sa, gagn travay.
TANTINN MADOK
Don mwa enn koudme lev sa seo la. Boner gramaten dilo finn aret koule. Sans mo finn reysi ramas enn seo dilo. (Vanek pa bouze) Enn lazourne pou bizen roule ar sa. Kan sa lasesres la pou fini!
VANEK
To pa finn ramas enpe dilo pou mo bengne?
TANTINN MADOK
(Li lev seo la, li met li dan enn kwen, poz enn kouvertir lor li.)
Dilo pou to bengne! Pou bwar, pou kwi manze, pou lav lasiet peyna ase. Al bengne larivier.
VANEK
Al bengne larivier! To’le mo gagn lagratel… To’nn lave mo simiz?
TANTINN MADOK
Mo pa’nkor gagn letan. Tanto ler dilo koule mo va lav li. Kifer to pa lav to simiz tomem?
VANEK
Sa enn travay fam sa, ma.
TANTINN MADOK
Bon al vann grenadinn. Netway kazot poul, lav pavaz, sarye dilo, sa ousi travay fam? Zom pa kapav fer sa?
VANEK
Tomem to pou onte si mo fer sa. Ki dimoun pou dir? To finn avoy mwa kolez, mo finn pas H.S.C. Si mo fer bann zafer koumsa, mo pou degrad momem. Ler mo degrad momem, mo degrad twa.
TANTINN MADOK
Mo nepli ena grad. Pa trakase pou mo grad. Okip to grad. Vanek, pran to manze, al repoz twa, mo ena boukou lokipasion. Taler enn kliyan pe vinn pra so komann dalpouri.
VANEK
To kone yer swar mo ti reve mo’nn gagn lotri.
TANTINN MADOK
Yer swar? Ousa fekla, gramaten?
VANEK
To trouve kouma to ete. Mo pe koz serye ar twa. Twa to pran tou anbadinaz. Si mo gagn sa lotri la, to nepli pou bizen nouri poul, al vann legim, kwi dalpouri, gato-pima, samousa. Mo pou donn twa tou. Mo pou mem anplway enn servant pou fer louvraz lakaz. Mo pou fer twa viv kouma enn larenn.
TANTINN MADOK
To finn aste lotri la?
VANEK
Kikfwa pa bizen lotri pou gagn lotri
TANTINN MADOK
Get sa, aret reve. To pe anpes mwa fer mo louvraz.
VANEK
E ma, mo pe koz serye. Mo dir twa, kwar mwa. Mo ena bel-bel plan pou nou lavenir.
TANTINN MADOK
Vanek kan to koz koumsa, mo kone to pe tir enn plan. Ki to bizen?
VANEK
Mwa? Nanye Ma’. Anfen … Nanye.
TANTINN MADOK
Bon! Si to pa bizen nanye, al tir to manze, les mo fer mo louvraz. (Vanek al tir so manze.) Eh, Vanek! Pa pran tou kari. Mazinn lezot.
VANEK
Lezot! Kisanla?
TANTINN MADOK
Lezot, personn pa’kor manze.
VANEK
Pa traka, mo pra zis mo par. To sir peyna enn dizef anplis par la pou fer manze la desann.
TANTINN MADOK
Al kas detrwa pima da lakour. Li va fer to rnanze desann par fors…
VANEK
Pima! To kone mo pa kontan manz pima. Li fer mo lestoma brile. Taler mo al gagn ilser.
TANTINN MADOK
Larak pa fer gagn ilser?
VANEK
Ki larak?
TANTINN MADOK
Yer swar to ti retourn lakaz sou net.
VANEK
Bann kamarad finn peye. Zot ed rnwa pou bliye mo sagren.
TANTINN MADOK
(Al tir enn deksi lour lor dife) To bann kamarad pa kapav fer twa gagn enn travay?
VANEK
Zot tou somer parey kouma mwa.
TANTINN MADOK
Bon! Kot zot gagn kas pou bwar?
VANEK
Nou debrouy nou difil. Apre sa mo finn dir twa, pa rant dan mo lavi prive. Personn pa’le konpran ki nou bann somer nou ena nou dinite. Nou pa kontan ki dimoun vey nou zafer… Sa douri rasion la rann. … Manze la peyna gou.
TANTINN MADOK
Pa manze si to pa’le. Personn pa pe fors twa ( Li koumans petri lafarinn)
VANEK
To ena rezon sa larak la finn gat mo labous. Peyna enn ti zasar pou fer manze la desan?
TANTINN MADOK
Get dan bife si akor ena… Si twa ek to bann kamarad pa finn fini balye tou. Sak fwa zot bwar, zot vinn rod zasar isi.
VANEK
Pa bon fer regardan, ‘ma. Si zot vinn rod zasar isi, se parski zot apresie to zasar.
TANTINN MADOK
Dir zot aret apresie mo zasar. … Detoutfason mo nepli kapav fer zasar. Bann zepis, dilwil kout tro ser.
VANEK
Bon ki pou fer ar tou sa bilenbi ki lor pie.
TANTINN MADOK
Manz bilenbi kan zot labous pa bon.
VANEK
‘Ma, mo finn gagn enn lide … Kifer to pa fer zasar, met zot dan po, lerla al vann zot. Koumsa to kapav gagn enpe kas.
TANTINN MADOK
Enn bien bon lide … Kifer to pa fer sa tomem. …To ena boukou letan …
VANEK
Letan ! Kot mo ena letan? To trouv mwa ena letan twa. …Apre sa mo pa konn fer zasar… Sa sistem ledikasion la dan pens. Pa finn prepar nou pou lavi… Zasar nou pa konn fer.
TANTINN MADOK
To finn kit tou manze la?
VANEK
Mo pa fen.
TANTINN MADOK
Non, pa met li dan sal. … Met li da bife. Kouver li ar enn lasiet.
VANEK
Kot Janik?
TANTINN MADOK
Li finn al travay.
VANEK
Ki zour zordi?
TANTINN MADOK
Zedi. Kifer?
VANEK
Zedi. Get sa bwat la. Mo ti kwar Dimans.
TANTINN MADOK
Toulezour Dimans pou twa.
VANEK
… Ma! … Ma! To pa ena enn ti dis roupi kas-kase ar twa. Dime mo rann twa .
TANTINN MADOK
Dis roupi! Kot to’le mo’al sers sa? … Rann mwa… To kone si to ti ena pou ran mwa …
VANEK
Pa fer kont ar mwa… Deza mo latet pe fermal. Janik pa finn kit enn ti kas ar twa? … Mo bizen zis dis roupi. Tanto, kikfwa mo va rann zot dis fwa plis.
TANTINN MADOK
Janik so kas pa konsern twa. Li travay, li ramase … Li pe aste tou seki li bizen pou so maryaz.
VANEK
Samem mo ti ole koz ar twa… To pa kwar Janik ekzazere? Toultan li pe aste zoli rob, zoli soulie. Toultan li ek so fianse sorti. To pa trouve li gaspiy so lamone.
TANTINN MADOK
Mo ti kwar ki to pa kontan diskit lavi prive dimoun.
VANEK
Sa pa lavi prive. Li mo ser. So lavenir konsern mwa. Apre sa ki li prese pou marye? Li kapav atann. To bizen koz ar li. Li bizen reflesi. Li bizen realize ki so gran frer somer.
TANTINN MADOK
Vanek, to kapav al laboutik pou mwa. Mo finn bliye pran dilwil…. Get ena kas dan sa goble lor bife la… Pran enn boutey.
VANEK
(Li soufle ar sirpriz) Eh ‘ma! Ta ena enn pake pitay.

Continue reading “TANTINN MADOK”

PROFESER MADLI

©DEV VIRAHSAWMY AND ICJM

BANN PERSONAZ

Profeser Madli
Dokter Balsaf ( mari Profeser Madli )
Kramiz ( garson Profeser Madli )
Iras ( tifi Profeser Madli )
Danaz ( servant )
Gramil ( boyfrenn Iras )
Donati

SENN 1

Dan salon Profeser Madli. Salon la dekore ek meble ar boukou gou. Ler rido leve, Kramiz, 19 an, pe alonze lor enn divan. Li pe ekout lamizik. Donaz, 56 an, anviron, servant Profeser Madli, rantre.

DANAZ: Kramiz, rann moi enn servis, baba, al dan to lasam. Mo bizen met lord dan sa salon la. To kone ena envite zordi.

KRAMIZ: Shouut! Ekout sa mouvman la. To pa trouve kouma li siblim.

DANAZ: Mo pa konpran nanye dan to lamizik. Mo zis tann enn pake tapaz …..

KRAMIZ: Danaz, to bizen apresie sa kalite lamizik la. Fale ki bann proleter lev zot nivo kiltirel si zot ole kontrol direksion sosiete.

DANAZ: Madam ek misie pre pou retourne. Si zot trouv sa dezord ki to finn fer zot pou dimann mwa ki mo finn fer enn lazourne. Madam…

KRAMIZ: Pa madam. Profeser. Madam finn vinn profeser. Li ekrir gran-gran liv. Li koz gran-gran koze.

DANAZ: Profeser, pa profeser, li pou fou mwa enn bon zoure si mo pa met lord dan sa salon la. Ale Kramiz, al dan to lasam. Al fer to dezord laba.

KRAMIZ: Dezord, Danaz, you are a philistine. Asiz la, ekout lamizik. Bliye to sifon, bliye to balye. Apresie lar. Lavenir lemonn li dan lar. To kone kifer?

DANAZ: Get sa! Mo bizen travay. Kramiz. Ale mo garson.

KRAMIZ: Tasion Danaz! To pe mars lor mo lipie.

DANAZ: Si to pa ale, mo pou bizen mars lor to latet.

KRAMIZ: Bien koze… Bravo, bravo, bravo… koumsamem bann proleter bizen dres bann bourzwa.

DANAZ: Aret radote. Avans to lipie… kot to ser? Li finn rant bien tar yer.

KRAMIZ: Ler pa enportan. Ler ek liberte de enmi. Si nou nek get ler nou perdi nou liberte. Bizen anter tou mont, bizen kraz tou reveil, bizen nway tou pandil. Bizen detrir sivilizasion tik-tak. Dimoun lib, dimoun libere bizen bliye letan. Zis lespas ki enportan. Danaz to pe ekout mwa?

DANAZ: Wi Kramiz…Sorti lor sa sofa la. A asiz laba…Dis la finn fini. Tegn pikep la. Pa gaspiy kouran.

KRAMIZ: To koz kouma enn bourzwa. Gaspiy kouran! Kifer pa bizen gaspiy kouran. Kouran samem lesans sosiete konsamater. Pou touy sosiete konsomater, bizen fini tou kouran.

DANAZ: Trouve pa twa ki pey kont.

KRAMIZ: Larzan! Larzan! Larzan! Zot tou nek pans larzan. Zot tou nek galoup deryer larzan. Samem pwazon lavi. Kifer nou tou pa pas enn lavi senp, san lix. Dimoun ti pou bien ere. Larzan, samem orizinn tou nou maler.

DANAZ: Koz touzour mo garson…Kramiz! To kone to koz bien. Kifer to pa rant dan politik? Prosenn eleksion mo vot pou twa.

KRAMIZ: Politik! Eleksion! Wek! Ban politisien zot tou pouri. Danaz to bizen lir Bakouninn. Lerla to pou kone ki veritab liberte ete… Danaz sois un ange. Servi mwa enn ti wiski pou ed mwa fer letan pase…Danaz, to pa finn tande. Don mwa enn wiski.

DANAZ: Wiski? Depi kan to bwar wiski!

Continue reading “PROFESER MADLI”