MANILALL KALIPA

©DEV VIRAHSAWMY AND ICJM

Zordi mo pe gagn senkant-an. Mo listwar ek listwar mo pei koumadir enn sel. Jour laniverser lendepandans mo pei samem zour mo laniverser. Extra sa! Mo ti ne zour pavyon mo pei mont dan lesiel. Bondie kone ki li fer. Mo ena enn ta zafer pou okipe zordi, plis ki dabitid mo fer zour mo laniverser parski zordi mo lor sa later la enn demi-siek. Pa fasil sa! Sa pa tou. Mo extra dan bien. Depi bien zenn mo finn konn trase. Pa pou nanye mo nom gate li Kalipa. Sans mo’nn sanz mo nom. Avan mo ti ena enn nom nenport, telman nenport ki kouma mo ti gagn dizwit-an mo ti fer sanz li. Enn nom sa, Manilall Baboulall? Mo ti bizen enn nom ki ronfle, ki ena pwa, enn nom ki kapav sarye mo san kilo. Enn nom konpoze. Premsing Darasingh. Anbasader, akter, liter, trwa dan enn. Veritab kalipa. Mwa ki mwa.

La kouma mo leve, mo fer mo twalet, raze, bengne e lerla mo al direk manndirr. Mo finn fini dir Pannditji atann mwa pou fer enn lapriyer spesial pou beni mo senkant-an. Sa bannla zot pa kapav refiz mwa nanye. Mo klik mo ledwa, zot galoupe vini. Zot kone kifer. San mwa zot zwenn. Grasa mo koneksion, bann dimoun ki mo ena dan mo lame, zot gagn later tabisman ousa kraounnlenn pou ranz kalimay, shivala; gagn pitay pou organiz servis, kirrtann, bhajann. Zot bizen mwa, akoz sa zot oblize priye pou mwa.

Mo kontan mo finn donn momem enn kado pou mo laniverser. Aster mo ena mo kwen pou mwa, zis pou mwa. Fam-zanfan zot par deryer, mwa isi, divan mo ena tou konfor. Saldeben, drenaz, enn ti salon personel pou mo resevwar mo dimoun, enn gran sanmakouse, matla dennlopilo, meb dernie model, televizion, DVD, home theatre. Bon pou get fim pou gran dimoun. Bel soulezon. Diwana, mastana. Ziska ler mo finn konn mari trase. Bondie beni, mo kontinie trase ziska ki mo ariv lor top. Ki kone ki Bondie finn deside pou mwa? Mo sir li ena enn gran plan pou so garson prefere. Bon, mo bizen leve.

Saldeben modern, marb blan partou. Prop kouma klinik dir ou. Dilo so, dilo fre, dous, bengnwar, laglas zean. Koumadir akter dan fim Meriken. Pa finn kout bel lamone. Kan ena bon kontak, kan konn swazir ar kisannla bizen marse, kan parye lor seval gagnan, lavi dous. Mo finn fer li gagn enn kontra ar gouvernman. Li finn bizen tap li plen. De lame tape pou fer son. Anretour li finn donn mwa pou preske kado enn saldeben dernie model. Gouvernman kontan, komersan kontan, mwa mo kontan … tou dimoun kontan. Demokrasi enn bon zafer pou dimoun ki konn debrouye!

Lakour shivala fek asfalte, shivala fek repenn. Tousa ar zenerozite bann gran propriyeter gro biznes. Gran dimoun res gran dimoun. Ti leker pou res ti leker. Kan sa bann ti trwa-kar la pou konpran? Zot kwar parski zot finn al sipa ki liniversite zot pli kone ki tou dimoun. Met dan zar! Bondie pa zot kouzen! Zot koz bel-bel koze. Lontan zot gran koze se koze lepep, sosialis, kont kominalis ek sipa ki …lis ankor. Aster ki zot finn dekouyonn zot fars depi ki zot bann matlo finn manz feyaz dan Larisi ek partou, ki zot koze? Zot koz ekolozi, global warming. Hen! Palab zis pou zet labou lor dimoun ki travay pou fer pitay rantre. Olie dir mersi misie, zot envant komeraz. Gouvernman toler zot. Tankamwa lontan zot finn fini al manze. Zot bizen al aprann ar gouvernman Lasinn. Manifestan Tiennannmenn de minit kat fonndos. Sa ki apel lotorite. Pa sa bann ti leker ki fer sourir ar fouter dezord! Ena tro boukou demokrasi dan sa pei la! Lot zour la mo zwenn enn deler. Mo ti anvi donn li enn klak. Sans pou li mo sagren li akoz so lame paralize. Ki li ti pe dir? Nou, bann Hendou nou dominer. Kifer nou dominer? Parski bann zoulou santi pi sanse pe pas mizer. Li pa trouve ki zot pares. Li dir ki zot viktim ezemoni Hendou. Ki ezemoni? Nou gran dimoun finn pas boukou mizer pou devlop sa pei la. Nou finn kit larivier sakre pou donn lavi later marekaz; olie dir nou mersi zot rod tir lay. Ki dominer? Kot ena dominer?

Swamiji pe atann mwa lor peron shivala. Depi lwen li pe fini beni mwa. Ki kalite benediksion! Mo finn bizen fer boukou dibien pou rekolte sa kalite konsiderasion la. Swamiji vinn atann mwa lor peron. Aster ki li pou fer kan mo vinn … Tro boner pou pans sa. Eleksion ankor lwen.

Mersi boukou Bondie ou pe beni mwa. Swamiji finn fer enn lapriyer spesial; li finn dimann bann madam vinn sant enn sante dan Ramaynn zis pou mwa. Lazourne finn bien koumanse. Mo nouvo lane finn bien koumanse. Zordi fale pa mo al kot sa fam la. Fale pa les pese tous mwa. Mo bizen res prop pou ki benediksion lor mwa pa efase. Drol! Otan ki mo fam marye fer mwa gagn ner, otan Celine fer mo leker kontan. Pa zis akoz li konn fer mwa gagn bon. Li ena enn zafer spesial ar li ki fer mwa santi ki mo enn dimoun, ki mo pa zis enn portmone. Fale pa mo pans koze malang.

Sa bann kamion la monte desann for-for; sarzman kann pre pou tous difil elektrik. Enn zour pou ena enn aksidan grav. Ala li pe ale, salte la. Tonton Manilall! Zot apel li tonton. Ki tonton? Li konn pas so siro ar tou dimoun. Mem nou enn ti fami, mem nou’nn grandi ansam, zame nou finn kapav lasas ansam. Depi mo finn sanz mo nom li finn aret koz ar mwa. Mo sir li zalou. Zot tou parey. Zot pa kapav get zot prosen fer progre. Nek fer komanter foutan. Mo ti kapav kas so lagel sa zour la. So sans ar li mo ti sagren li. Li kwar so sis pie oter ek so gro lebra fer mwa per. Li zis bon pou kondir gro-gro kamion. Enn zour li pou zwenn tase. Sa mo sir. Tonton Manilall! … Ler nou ti dan lekol gouvernman nou ti toultan ansam. Manilall Baboulall ek Manilall Koulall ti toultan ansam. Nou ti telman resanble ki souvan profeser ti pran enn pou lot. Li li pa ti al kolez. Apre CPE, li ti fel, fes la, li ti al travay apranti dan latelie bisiklet. Nou ti zwe foutborl dan mem lekip, dan Tornado. Eh! Nou ti bon ansam lor lalign divan. Manilall pas ar Manilall, Manilall pas ar Manilall, Manilall pas ar Manilall, gorl. Nou ti bann tibondie dan nou vilaz. Ziska ki mo ti sanz mo nom. Pa kone ki ti pik li. Li ti koumans fer palab lor mwa. Zalou, bezsominn la. Aster li finn vinn Tonton Manilall. Les li fer so zes tonton. Mwa mo Premsing Darasing Kalipa! Ka-Li-Pa!

Continue reading “MANILALL KALIPA”

LANTONWAR

©DEV VIRAHSAWMY AND ICJM

KOUMANSMAN RATE

Pou tou dimoun enn lantonwar se enn enstriman ki nou servi pou transfer enn likid depi enn resipian ziska enn lot. Dan laboutik Kaptann ti servi enn lantonwar monte lor enn laponp pou tir dilwil depi enn barik e avoy li dan enn ferblan pou servi kliyan; dan lakanbiz ti servi enn ti lantonwar plastik pou vers trwa topet dan flakon spesial ki Tonton Kontantapsozafer ti donn mwa toule-tanto pou al sers so meksinn; mo mama ti servi lantonwar pou vid dilwil dan boutey ousa petrol dan lalanp. … Mo mama ti osi kontan dir ki nou vwazen Tonton Soopaya ti bwar kouma enn lantonwar. Li ti vinn koumadir pandil nou sime. Ler li ti pas kot lakaz mo mama kriye: “Zanfan, finn ler pou al fer devwar. Tengn sa televizion la! Finn fini set-er.” Labivet dan kwen lari ti oblize ferme zis set-er. Tonton Soopaya balot-balote retoun lakaz, bat so fam, al dormi. Bien zenn so lefwa ti vinn konpot. Zour so lanterman mo ti kwar ki so fam ti pou montre so soulazman. Me non. Li ti plore parey kouma enn fek-vinn-vev ti bizen plore.

Me expresion pas dan lantonwar ousa tas dan lantonwar ti pe manz mo krann red. Pa ti pe gagn lizour. Bernadette, pli vie libreri dan landrwa, pa ti pe kapav donn mwa enn repons kler. Mo ti konpran pas dan ben, pas dan pake, tas lor poto, tas dan sek … Me mister total otour pas dan lantonwar ek tas dan lantonwar.

Dan nou landrwa – (Kifer mo dir landrwa me mo pa dir vilaz, lavil ousa pei? Parski mo landrwa ti vilaz, lavil, pei, rezion, kontinan, planet melanze.) – ti ena pli gran varyete dimoun ki ena varyete plant dan zarden Pamplemousse. Kikfwa li vre ki Bondie ti fer Moris avan e lemonn apre. Pou seki konn gete, mo landrwa ti enn katalog kot ti ena tou kalite spesimenn rar ek komen, komik ek trazik, fos temwen ek vre temwen; enn ansiklopedi pou etidie konportman. Par egzanp, dan paraz mo lakaz ti ena … Taler mo rakont zot.

Ena dimoun koumsa. Depi zot nesans mofinn protez zot. Ena koz koze desten, ena dir ki sa bann dimoun la zot marsand zot maler. Pa kone ki vre, ki fos. Enn zafer ti paret kler. Anita Napani ti tas dan lantonwar dapre mwa me Bernadette dir mwa li pa dakor. Zame mo rezenbe kan Bernadette dir kiksoz. Li finn viv plis ki katroven-dis banane; li finn konn boukou deroulman, boukou marday ‘si.

Anita pa ti al lekol parski so mama ti bizen li pou vey tibaba; bien zenn li ti zwenn tase dan sime kann – sirdar ki ti may li pe koup latet kann pou donn vas manze ti fer li gout so prop lazistis e sa pa kapav dir personn; li ti marye me lelandime ti retourn li lakaz mama parski marsandiz pa bon; enn sans lizinn ti pe ouver enpe partou. Malgre ki sak kenzenn li ti met pous pou pran lapey, li ti bon dan travay. Me ler li gagn karant-an so lizinn ti ferme e li ti tom lor lapay parey kouma enn fwa dan sime kann.

Misie lemer ti dir ki li pou bizen retourn lor ban lekol pou aprann enn nouvo travay. Zame li ti lor ban lekol. Kouma li ti pou retourne? Aprann nouvo travay? Nouvo masinn konplike? Karant-an?

De zour pli tar so lekor ti pe anpandan ar so sari maryaz lor enn brans pie mang dan bor sime kann kot enn fwa sirdar ti fer li santi pwa lotorite.

– Ou pa trouve Matant, li ti rant dan koup lantonwar me li pa ti kapav pas dan ouvertir tinel pou desann ver enn lot lalimier?
– Non, mo garson. Li pa ti reysi rant dan koup lantonwar; li ti tom akote. Pa mem zafer. Kikfwa so nesans mem ti enn erer. Arive sa! Les mo rakont twa seki ti ariv Molol.
– Molol?
– To pa konn li. Nek ekoute. … Molol ti enn zanfan inik, gate-pouri so paran ki ti dan extra-bien. Enn zour li ti pe zwe dan lakour. So boul ti roule, al dan sime – kikenn ti bliye ferm laport lantouraz. Zanfan la galoup deryer so boul. Enn loto ti pe pase atout vites … Molol pa ti pase, ni tase. Li pa ti ankor mem koste ar lantonwar. Bliye to lantonwar, mo garson. Lavi pa enn lantonwar. Li enn boul ron lor enn laplenn kare. Toultan mo bonom ti pe dir sa.

Bernadette riy so riye spesial kan li trouv kiksoz komik divan so lizie. Kan sa arive prefer pa rod plis parski so riye vinn pli for e kouma enn lapipi tou dimoun pou gagn riye.

Me doutans ti res dan mo latet. Mo pa ti ‘le tir dan mo latet ki lekzistans li enn lantonwar kot swa nou pase, swa nou tase. Ena so letan dous kan nou naz dan koup lao; ena so letan dir, difisil, plen ar tourman ler nou desann dan koulwar sere kouma orfelen dan lasemine-dinwar-partou; ena letan lespwar ler lalimier koumans pwente dan fon tinel; ena letan selebrasion ler anfen nou rant dan nouvo lalimier, retrouv balans, lazwa ek dinite. Si nou pa kapav rant dan pasaz sere, nou bat-bate ziska nou koul dan fon koup e tas lor parwa; si nou finn rant dan pasaz me nou pa konn trase, dinwar touf nou e nou tas dan zwen.

Continue reading “LANTONWAR”