PSOM POU 3EM MILENER

(TEX POU ENN BALE LIRIK TRAZI-KOMIK)

©DEV VIRAHSAWMY AND ICJM

(Depi koumansman ziska ak 4, diferan lavwa pou dir bann sonet. Lorkes pou akonpagn parol e danser-dansez pou exprim poezi la ar langaz lekor. Dan Ak 5 santer, santez, ker pou sant bann tex e danser-dansez pou akonpagn sante. Kapav devlop formil konser-teatral ki ti servi pou Afropera Rekiem. Teknik miltimedia; servi lekran zean.)

ENVOKASION

Saraswati, Mama poezi,
ed mwa akord difil lagitar
pou sant bote zarden koumansman
avan ki gourmandiz fer fraka.
Saraswati, Mama lamizik,
ed mwa pou fit mo kreyon papie
pou dir ar parol-pa-anvole
lasagren ki zordi pez mo nam.

Me si koumadir soufrans neseser
pou ki lizie tang ouver!
Me si koumadir kanwarr, lakrwa, kavedi neseser
parski pese pey lor later!
Si koumadir douler neseser
pou dime vinn meyer!

Saraswati, Mama kiltir
fer to zanfan konpran
pa kapav get dime ar lizie yer;
Dir zot ‘Ma
ki viris pe fer maja
dan templet zot servi.
Bizen efase, refer.

DEDIKAS

Mo finn pran prete ar mo tizanfan
ler mo respire, dilo nouri mwa.
Me ler pe koste pou regle bann kont
e ler mo get dan bann fon mo tirwar
nanye riy foutan; lakes bat lamok.

Lasesres partou; latizann pe sek;
dibilision pe ravaz bann poumon;
zanfan pe zwe boul dan fon rezervwar;
dilo bien leze, pe anvol dan ler.

Tizanfan mank ler, tizanfan gagn swaf;
soley fann pwazon, nepli donn lavi;
laba lor brizan, resif swiside.

Taz, Yann ek Rashel pardonn zot granper
ki finn fer zarden vinn enn simitier!

AK 1

GARRBARR

01. TEMPLET FINN KORIPTE

NARATER:
dingdongdingdong laklos sizer
tokrwasans plis ki zero
noumem zoro
dingdongdingdong laklos midi
koripsion pe fer piti
kominalis ‘si
dingdongdingdong laklos tanto
pe negosie winn-winn koko
fer rimek nef
televizion pe plen lizie
radiozwisans pe plen zorey
editoryal pe bous lespri
personn pa pe gagn repignans
mem si templet pe pet silans

viris pe koripte anblok
dosie finn vinn fou
stati pe kit so sok
pe mars-marse dan labou
me biznesazyouziel
ar lozik sanpion
anpes repons poz kestion

02. KOLKAMANI

LYDIFISIL:
Kan mo ti zanfan dan vilaz Goudlens
grandimoun ti dir, “Met triko, zanfan!
Freser pe vini! Pran to pardesi!
Lapli pou tonbe!”
Pa ti bizen dir lane pe koste;
tas rouz lor pie ti rakont so sekre;
kan sezon sanze, nou manier sanze;
sak sezon so fri.

Aster dan lavil ar gratsiel plennti
biznesazyouziel konn zis enn sel fri:
PROFI.
Finn fors nou tou rant dan enn moul inik;
nou pa mem trouve ler fler sanz kouler.
KOLKAMANI!

03. DISKOUR PLEN VANT

NARATER:
Rezervwar sek; tilapia plat;
lever pe fer grevdelafen.
Dan lafore pie pe fim pip;
kakatwa koz madamsere;
mem fourmi pe gagn kongolo.
Karo legim lor ipotek;
debarkader finn pran sikliv.
Lot kote dilo tann mem son.

Me diskour rasi pe fer fennsifer;
editoryal fre koz dime ar yer;
biro ek salon lor enn disk reye
fer koumadir nanye pa finn sanze.
Senier O Senier pret mwa ou roten
pou mo ronfle zot, rakle zot tonken.

04. LENDISTRI MANTISA

NARATER:
Lendistri MantiSa anplen rannman:
Tou radio, televizion, lagazet
dir dimoun pa konpran pa sey konpran.
TOUKOREK:
Aret rabase! Vey ou labraget!
Dimoun gro poumon zot zalou fermal
akoz ou boner pe plen ou kofor.
Pa pran kont! Pa ekoute! Foupamal!
Ou kofor bien plen grasa ou zefor!
LYDIFISIL:
Lasesres defons karay?
TOUKOREK:
Sakenn so desten fatra!
LYDIFISIL:
Maladi pe fer ravaz?
TOUKOREK:
Bondie kone ki li fer!
LYDIFISIL:
Lamizer pe fer fezer?
TOUKOREK:
Pey to pese lor later!

05. SAKENN SO SAKENN

TOUKOREK:
Eta piti, aret fer senn!
Aret nouri lever pares!
Pa finn dir twa get to sakenn
si to’le gagn sikse expres?
Ki partaze? To zwe bondie?
Bondie done kan merite!
Aret done! To bizen pran!
Kan to pran to rekonesan!
LYDIFISIL:
LESENIER ti bien dir Moiz
“To bann zans la zot latet dir!”
Zot nek rod pran, pa pans lezot;
zot lapeti enn trou san fon.
Sakenn nek get so prop sakenn;
e ar lezot zot bien anpenn.

06. LALIANS FRAZIL

LYDIFISIL:
Yoni ek Linga zot lalians frazil!
Zis enn ti palab kapav devier tou
parski pou Linga so mama extra:
“Mama eke ba, fam ramas par ta.”
Linga sa papa ti bat so mama.
Pou li sa normal ki li bat so fam.

Dilo pa koule? Yoni al serse.
Manze pa ase? Yoni debrouye.
Mari perdi plas? Yoni responsab.
Labank met sezi? Yoni vann bizou.
Linga al trene, met viris ar li;
ler dife partou, Linga disparet.

Devlopman dirab? Pa pou ena sa
san lalians dirab Yoni ek Linga.

07. KONSOME! KONSOME! KONSOME!

TOUKOREK:
Lasemine pe avoy signal lafime:
konsome, konsome, konsome.
To’le grandi? Konsome.
To’le boner? Konsome.
Sivilize? Konsome.
Demokrasi? Konsome.
Peyna pitay? Pran prete
Me konsome, konsome, konsome.

Konsome! Pa kas nisa!
Lizinn roule, pitay rantre,
biznes mangann, nou tou ere.
Pa fer jangli! Zet bisiklet!
Pa fer mofinn, bliye diabet!
Konsome! Samem maja!

08. PAROL BONDIE

TOUKOREK:
Bondie pa finn dir?
Li’nn kre liniver,
pwason dan lamer,
pou nou zwir, zwir, zwir.
Li’nn kre lor, diaman,
avion reaksion,
fision nikleer
pou fer nou plezir.
Pa ekout zaze,
koze radote,
envansion foste,
lespri kostipe.

Dir mersi senier
e zwir, zwir, zwir.

09. VANDE POU MANZE

LYDIFISIL:
To vann to sourir pou’enn bouse manze;
avion plen vini pou gout to lalev.
To grat lagitar pou nouri zanfan;
avion dan lezer pe bouz so waya.
To fer bon vale pou fer de bout zwenn;
viziter kontan to sof so leker.
To vann to sante, bliye to kiltir;
Kliyan satisfe. Samem paradi!
To aprann par ker detrwa vie klise;
lamizik routinn finn perdi so souf;
katkat friyapen finn vinn ekzotik;
to nepli kone ki vremem to’ete.

Mama Later pe korde ar douler.
Viziter finn kler! Ki pou fer aster?

10. ALA LATET DIR

NARATER:
LESENIER ti dir Moiz, “To pep la,
zot latet bien dir! Olie pans darrma
zot prefer maya. Ler propoz lafwa,
zot swazir vodor.
Donn zot enn later pou zot okipe.
Olie okipe, ras bann move lerb,
met fertilizan, fer irigasion,
zot spekile,
koup pie pou vande, fouy krater partou
pou rod lor, diaman; zot fer morselman
travay dobi pou mafia ek froder,
azan Lisifer.
Ki pou fer Moiz? Mo’anvi fini zot!
Kifer to dir mwa donn zot enn tisans?”

AK 2
ENA PITAY LADAN!

01. KISERTI?

NARATER:
Mo vwazen gard so kont danlamanier;
de kolonn balanse danlamanier;
botomlainn bie frengan danlamanier –
danlamanier vann frizider poler.

Mo vwazen gard so kont danlamanier!
Siklonn kraz pei? Kenkayri profi.
Lafarinn anmank? Boulanzri profi.
Lepidemi fouf? Farmasi profi.

Moulenavan pou fer kouran?
Komie pitay kapav gagne?
Sekirite alimanter?
Komie pitay kapav gagne?
Li pa pe tann zanfan plore
parski zot fen. So zorey sourd.

02. PLANT PETROL

LYDIFISIL:
Pri pe monte, stok diminie!
Bann pov diab kat larou gagn swaf;
vroum-vroum tirbo menas lagrev.
Sanepepasekontinie!

Filing regardan fer foutan!
Pov diab kat larou pa kapav
kas malad latet. Ki pou fer?
Patrimwann mondial pe soufer!

Enn gran imanis finn trouv solision:
Ras dible, plant petrol. Prosperite!
Lafore initil. Met partou plat!
Bouldozer transpir gro. Sa ki ero!

Profi korporasion finn tous plafon
me malsans pou zot lavi finn glason.

03. ASTE-VANDE

TOUKOREK:
Zot pe rod fer kouran ar dilo.
Anou aste tou dilo:
dilo lamer ek larivier; dilo lapli, dilo kanal.
Napa les nanye sape.
Zot pe rod fer kouran ar soley.
Anou aste tou reyon
lalimier soley, lalimier lalinn, lalimier zetwal.
Napa les nanye sape.
Zot pe rod fer kouran ar divan.
Anou aste tou divan:
divan lizour, divan aswar, divan rafal.
Napa les nanye sape.

Lerla nou vande pri ki nou ole.
Seki pa dakor, bez mor!

04. CARPE DIEM

TOUKOREK:
Ki to dir? Lasesres dan Lasinn;
inondasion dan Lenn?
Dife mazor! Peyna diri mo kapitenn!
Carpe diem!
Ki to dir? Zot pa pe exporte,
pou zotmem pa ase?
Aster baba, nou dres papie!
Carpe diem!
Anou aste tou friyapen,
fer lafarinn, chips ek dipen;
gonfle stok fer pri monte.
Carpe diem!
Aster mo ler finn arive!
Carpe diem!

05. KI EGALITE?

TOUKOREK:
Ki zot trakase? Ki kriz zot koze?
Ekolozik? Ekonomik? Piknik!
Solision li la! Aret fer gopia!

Si donn mwa pouvwar, mo met kler partou.
Problem la bien senp! Zom finn vinn tro mou!
Solision la senp! Met fam anba nou!

Fam retourn lakaz, okip so mari,
ekout so mari, okip so kari;
kan robine sek, al rod lafontenn;
mank kas dan lakaz, al travay nenenn.
Timama somaz pou ploy so bagaz!

Ki egalite zot nek pe zaza?
Ar enn bout lezo, pa bliye fatra,
Bondie ti fer fam. Samem so lalwa!

Al lir to labib si to’le konpran.
Bondie zame ti perdi so letan
Ar femel me li ti koz ar bann zom:
Abraham, Izaak, Zakob, Moiz.
Normal li ara ler li trouv bann fam
pe fer kouma zom. Normal li gagn kriz.

Met fam dan so plas si to’le plis kas!

06. POUVWAR NIKLEER

TOUKOREK:
Aret pran traka! Aret fer pagla!
Lenerzi pa enn problem;
bondie finn donn iraniom.
Ar enn tibout iraniom
lenerzi plen tou bann drom,
roul loto, avion, bato;
ekler, refwadi biro.
Aret pran traka! Aret fer pagla!

Me plis enportan ankor,
santral nikleer kapor
li pa zis donn lenerzi;
fer ennmi gagn tarrtarri.

Aret pran traka! Aret fer pagla!
Ar nou pouvwar nou pou eklat bannla!

07. MERIKEN KONE

TOUKOREK:
Kifer trakase kan ‘Ton Sam lor baz?
Li pou met mirwar zean dan lespas;
detourn lalimier, avoy li lot plas;
so robo lao pe fouy pwi lor nwar
dan planet, komet e dan fon trou nwar.
Kifer trakase kan ‘Ton Sam lor baz?

Kifer trakase kan ‘Ton Sam lor baz?
Ar mazik teknik dezer vinn zarden;
niaz rekalsitran desann so kalson;
chaw-chaw zenetik fer lafaminn fonn
dan Lafrik, Lazi kot dirizan rann.
Kifer trakase kan ‘Ton Sam lor baz?

Kifer trakase kan ‘Ton Sam lor baz?
Bann ki pa kone ki fer letalaz!

08. TRO BOUKOU DEMOKRASI

TOUKOREK:
Sistem la bon, pa fer erer!
Tou titeter kwar zot dokter;
tou nwar touni deklar akter.
Demokrasi, samem erer!
Personn pa’le ekout lao!
Aret fer to fanor, matlo!
LYDIFISIL:
Lavi pe vir anbalao;
tazar partou balye karo…
TOUKOREK:
Bondie kone ki li pe fer!
Zetwal zame ranplas soley;
kan pie frengan, li nouri fey.
Priye bondie, pa fer bezer!
LYDIFISIL:
Li difisil aksepte sa!
TOUKOREK:
Donn mwa enn fwet, mo dres tousa!

09. PINISION BONDIE

TOUKOREK:
Bann pagla pe radote;
partou zot pe rakonte
lekilib finn savire,
baz lavi finn defonse,
nou lafen pe aprose
akoz egois gourman
pa respe anvironnman,
les lapeti vinn tiran.
LYDIFISIL:
Pa manti, samem so yes!
TOUKOREK:
Sa so yes? Ala so yes!
Kan bondie finn plen ar nou
li donn lapest, lasesres;
fons nou dan enn trouloulou
avan li al fer lasies.

10. VERS DILWIL LOR DIFE

NARATER:
Olie rod dilo pou tengn dife,
mo vwazen swazir enn lot sime;
olie met lapomad lor boubou,
li prefer pran disel, frot partou.

Dan plas nouvo meksinn pou geri,
li preskrir double doz santipi;
dan plas nouvo rezim pou sanze,
li prefer kontinie vie metie.

Olie sey gagn konpran nou golmal,
li swazir fer sanblan tou normal;
olie sanz baz, mouyaz, balizaz,
ala li roul pwenmor dan viraz.

Mo vwazen vers dilwil lor dife
parski li pa’le get lot kote.

AK 3
KONTRADIKSION

01. TANTINN KAWNSELIA

LYDIFISIL:
Dan vilaz laba, kot soley leve,
gramaten-tanto Tantinn Kawnselia
ar enn ti lamok aroz pie pima,
dan so tizarden, detrwa pie kare.
Toulegramaten, li ouver kazot,
nouri so bann poul, ramas so dizef,
donn zanfan manze, apre vann lezot,
lev gro pake lerb pou nouri so bef.
So pie friyapen donn saver-douser,
pie papay-banann donn kari-deser;
li manze-vande ek li partaze
parski kan gagne, bizen konn done.
TOUKOREK:
Done, partaze? Akoz samem zot
tas deryer midi, oblize kas kot!

02. TWA KI TWA?

TOUKOREK:
Eta sal nenport! To dimann mwa, mwa ki mwa?
Pa lir lagazet? Get televizion? Lasos!
Kouma twa par milie mo ploye, met dan pos!
To trouv sa loto la? To kwar mo’enn bachara!
Ki mo ete, mwa? Taler to kone, malang!
Telman donn zot pie, zot tou finn pran larb aster
me ar mwa, foutou, mem bann pie ki pous traver
drese, dibout drwat; kalot ouver lizie tang.
Tro boukou demokrasi fer twa kwar to’enn jak
me ar mwa sa pa pase, to pou gagn enn klak.
LYDIFISIL:
Tou seki monte, misie, enn zour li desann;
sato mazeste, bourzwa, enn zour vinn lasann.
Ou loto, ou gro-lebra fer ou kwar ou for;
ou pa’nn lir seki’nn ekrir: lamour ki pli for.

03. DOKTER ATTCHA

LYDIFISIL:
Lontan-lontan ti’ena’nn dokter
ki ti rapel serman ki fer
kan vinn dokter, Dokter Attcha.
Amizir ki letan pase
dimoun partou koz so koze.
Li fer mirak, Dokter Attcha!
Li ti ekout so bann pasian;
pa ti’ena diil ar farmasien;
meksinn modern ek granmama
ansam ti fer bann malad bien.
TOUKOREK:
Ki attcha? Ki makacha?
Kan malad al dan klinik,
gerizon teknolozik!
Fer konfians siyantifik!

04. GAIA MAMA LATER

NARATER:
Gaia Mama Later bien malad.
So bone blan ek so de soson blan
pe vinn dilo, pe nway bann kontinan.
Gaia Mama Later bien malad.
So lafiev pe bril lapo ek seve;
so lame-lipie finn paralize;
pou respire li gagn difikilte.
Gaia Mama Later bien malad.
Li tranble, li transpire, tom febles;
ronfle, rale, li grene pies par pies.
Gaia Mama Later bien malad.
So troupo dilo andeor baraz;
so lanklo rafal finn perdi so baz.
Gaia Mama Later bien malad.

05. TERMOSTAT FINN FWARE

LYDIFISIL:
Mo pie mang so latet fatige!
Kan fer fre li gagn so, li fleri;
kan ler fler aprose, li vinn sov.
Asterla lamwatie zwe lete;
lamwatie zwe liver san konplex.
Enn lamwatie kouver ar ver tann;
lot lamwatie gro ver ar ti mang,
mang mwayen ek gro mang. San konplex!
Koumadir termostat mo pie mang
finn fware, nepli konn get sezon.
Enn ti labriz ase pou later tapise
ar maladi fletri, tou groser ek tou form.
Mo pie mang pa kapav nouri so prop baba;
so tristes Somali-Etiopi fer fraka.

06. NAMASTE MERIKENJI!

TOUKOREK:
Meriken pa pe aste;
Meriken pa pe vini!
Pa fer sa do Meriken!
Mo lizinn finn pran sikliv;
mo lotel ‘si fer parey!
Kifer Meriken boude?
Meriken dir mwa aste;
aste, aste, konsome!
Meriken dir lev baryer,
fons adrwat, pa get deryer,
pa met aryer! …Yes sir!
Fer global donn bal! Yes sir!

Namaste Merikenji!
Rapel ou disip! Mersi!

07. AKOZ ZOT!

TOUKOREK:
Akoz zot mo biznes pe soufer!
Zot pares, zot nek pans amize;
zot lare, zot pa’le depanse.
Akoz zot mo biznes pe soufer!
Gouvernman plonz lame dan mo pos
pou soutir bann pares parazit.
Akoz zot mo biznes pe soufer!
LYDIFISIL:
Akoz twa tidimoun pe soufer!
Laboutik, magazen, bazar vid;
lendistri, lotelri bwar lasid
me labank fer profi lor maler.
NARATER:
Partou kot mo pase mem zafer:
Akoz zot mo biznes pe soufer!
Akoz twa tidimoun pe soufer!

08. BLIYE PROFET

TOUKOREK1:
To’nn tann dan radio? Bannla pe vini!
Sounami kot zot, zot pe mont kot nou.
Tir sab, lamans pios. Anpes zot vini!
TOUKOREK2:
Mo lakaz pa enn shelter refizie;
mo lakour pa enn teren pou skwater.
Barikad partou; defann teritwar!
LYDIFISIL:
Dimoun, zanimo partou lor lakot
kot ravaz, piyaz toulezour pe kraz
lakaz ek legliz pe dimann sekour.
TOUKOREK1:
Si twa to anvi zot mont lor lili,
mwa mo pa dakor giji zot anvi.
Mwa mo dir touye, napa les sape!
NARATER:
Kisannla ti kwar ki enn zour dimoun
ti pou vinn bebet, bliye tou profet?

09. LOUGAROU DEOR BABA

LYDIFISIL:
Atansion zanfan, ferm rido partou,
pa get par lafnet. Bann dimoun deor,
zot kouma bebet, pe rod bwar disan.
Si zot tann dibri, rant anba lili,
trankil san tapaz, dir Bondie ede.
ZANFAN:
Tantinn mo’le mo mama!
LYDIFISIL:
Pa ler pou rod zot mama;
lougarou deor baba!
TAPAZ DEOR:
Defons laport, defons lafnet!
Bann alien pe anvai nou!
Fit sab, kouto; fit dibwa pwent,
ena Zida dan nou landrwa.
LYDIFISIL:
Swiv mwa zanfan! Anou kasiet!
Bostayt ziska violans ale.

10. ENN TI LESPWAR TIED

NARATER:
Kan roulman bloke; abita kraze;
labitid fware; routinn mont lor pie;
dimoun panike, plonz dan dezespwar,
zot rev vinn kosmar. Lerla koler nwar!
Sakenn so sakenn touy imanite;
solidarite pe dekonserte,
pe zwe kouk kasiet, tansion gagn latet.
Nani, dadi, babam, amam, granmer,
Matant Lilinn ek tantinn Mariam
chori-chori donn enn bouse manze
seki’nn perdi tou, pa les zom kone.

Enn ti lespwar tied, bien timid-timid,
dan lorizon les pe ouver so fler:
ena detrwa zom konpran feminen.

AK 4
BOUL DEVIRE

01. DE KONTRER MATE

LYDIFISIL:
Aret get lemonn dan fon enn kouyer;
tou anbalao, to pou trouv traver.
Bliye jalsa yer! Met enn lot linet
Si to’le trouv kler; rod enn lot templet.
Seki gran-gran liv ti rakont nou yer
pa ena valer, fondasion lanver,
reflexion bankal, akoz sa golmal.
Pa dir foupamal; pou gagn plis dimal.
TOUKOREK:
Kouma to kone?
LYDIFISIL:
Entwision, mo frer, entwision!
NARATER:
Sitiasion la fer boukou ditor:
resesion partou; lamizer kraz kor;
lavi menase; tou ambalao
me enn ti pogne pe majakarro.

02. MONOLOG TOUKOREK

Kan mo ti zanfan ti rakont dimoun
ki si bos tap plen nou tou nou dan goun;
kan enn profite, leres satisfe;
zot ti rakont mwa lame envizib
koriz derapaz, redonn lekilib.
Samem garanti nou sekirite.

Kan mo ti lekol mo bon profeser
ti dir mo granper ti net dan erer
kan li ti dir mwa kan gagn enn roupi
ramas vennsenk sou; tisou vinn roupi.
“Depans de roupi, pa per pran prete.
Samem krwasans sa! Foul prosperite!”

Mo ti kwar samem premie Komannman.
Aster pe dir mwa sa parol Satan.

03. KOUMA POU KONE?

LYDIFISIL:
Parfwa mo ankoler,
mo dir li li’enn souser;
parfwa mo sagren li,
li pa enn tilespri.
Kouma pou kone Senier,
kouma pou kone?
Depi ki li zanfan
tou dimoun finn dir li
kimanier pou panse.

Lavi finn bien sanze;
mo kamwad ganase.
Kouma pou ed li Senier,
kouma pou ed li?
Gid mo pa Senier!

04. MERSI MIS LYDI

PREMIE GROUP ZANFAN:
Avantier zot ti vinn kot nou.
zot ti touy nou papa;
zot ti touy nou mama;
zot ti anlev nou gran ser.
Ler nou ti dimann sekour
Personn pa ti koste.
DEZIEM GROUP ZANFAN:
Yer swar ler zot vinn kot nou
bann vwazen mobilize,
ti trap zot, fou zot enn rens;
ti donn nou enn ver dile,
sant ar nou pou nou dormi.
TOU ZANFAN ANSAM:
Mersi Mis Lydi!
Aster nou nepli per;
nou’ena nou protekter.

05. LAMOUR EK PARTAZ

NARATER:
Kan nou fer erer me nou kwar nou pe bien fer
difisil pou sanz bataz, difisil pou sanz mouyaz;
me kan dout sakouy nou baz lerla sazes ne.
Kan lizie pli gro ki vant, lapeti depas gourman
plis nou gagne nou rod ankor. Jabaljas lor tronn!

Me sak fwa limanite, derape, rant dan ganndol,
Bondie avoy enn profet; parfwa li pran form imen,
vinn kot nou ar so mesaz; gid nou lor nouvo sime;
fer nou konpran nou defo; bros latet si neseser
ziska ki mazorite, dres gouvernay dan lapas.

Ferm robine gourmandiz;
ouver leker solider;
nouvo sivilizasion
dimann lamour ek partaz.

AK 5
NOUVO BARLIZOUR

01. KAPAV SA?

SANTER/SANTEZ:
To kwar kapav sa, viv enn lot manier?
Koumadir bliye seki yer ti’ete?
To kwar kapav sa, pans enn lot manier?
Koumadir lemonn aster pe rene?

KER:
Kifer pa kapav si sanzman neseser?
Si lavi menase e sanzman donn lavi,
nou sanze, adapte, fer lavi kontinie.

SANTEZ/SANTER:
Kifer dernie ler, lerla reazir?
Dan bor presipis ki lizie ouver?
Si nou ti trouv kler avan gran maler
pa ti pou ena otan ki soufer.

KER:
Fode ki dife lor nou pou nou reazir;
tank lagam routinn ki king nou lespri dormi.
Me ler sok lor sok vini lerla nou debat.

SANTER/SANTEZ:
Enn nouvo laflam pe sof nou leker;
vwazen, konesans pe marye pike
pou plant nouvo pie, pou pirifie ler;
ar maler zordi fer boner dime.

KER:
Anou tou fer enn promes nou pa pou bliye
ti kapav nou fini net akoz nou defo.
Nou finn gagn enn deziem sans, pa pou’ena trwaziem.

02. ENN LOT MANIER VIV

TOUKOREK:
Parfwa mo santi Lydi, twa ki’ena rezon;
parfwa mo’ena dout Lydi, mo kwar mo enn gon.
LYDIFISIL:
Pa fatig latet Teka, lavi zigzage;
parfwa nou trouv sime kler, parfwa nou maye.
Kifer nou koup otan pie zis pou fer papie
ploy baja, gato pima, servi fey pipal.
Dir to dalon ekriven servi dizital,
met travay lor enternet olie lor papie.
TOUKOREK:
Parfwa mo santi Lydi, twa ki’ena rezon;
parfwa mo’ena dout Lydi, mo kwar mo enn gon.
LYDIFISIL:
Aret rent to nam, bayo, get enn lot manier:
to pa bizen roul loto; servi bisiklet,
transpor komen elektrik, lenerzi lapat;
to pa bizen plen kofor; enn tigit sifi;
servi to letan, babou, pou apresie lar
pou fer kiltir fleri, pou dir Bondie mersi.
TOUKOREK:
To kwar!
LYDIFISIL:
Mo sir!

(Enn lafoul zanfan, mem kantite tifi ek garson, rant lor lasenn. Zotmem lavenir. Zot trap lame, zot fer laronn e zot sant zot sante prefere.)

Pie flanbwayan kouver ar fler;
Bann pie leksi ranpli ar fri;
Lalimier ble dan lesiel ge
Pe donn nesans nouvo lane.

Banane, banane!
Vini zanfan nou trap lame,
Nou fer laronn pou nou danse;
Banane, banane,
Nou pas leponz lor lepase,
Ansam nou bwar enn lasante;
Banane, banane,
Zordi lavi rekoumanse,
Vini zanfan nou trap lame.

Refren moulen lafen lakoup;
Bann karo kann ki pe re-ne;
Sante zwazo lor pie lao
Pe donn nesans nouvo lane.

Banane, banane!
Vini zanfan nou trap lame,
Nou fer laronn pou nou danse;
Banane, banane,
Nou pas leponz lor lepase,
Ansam nou bwar enn lasante;
Banane, banane,
Zordi lavi rekoumanse,
Vini zanfan nou trap lame.

Gran netwayaz partou kote;
Makiyaz fre lor bann lakaz;
Tou bann salte ki pe brile
Pe donn nesans nouvo lane.

Banane, banane!
Vini zanfan nou trap lame,
Nou fer laronn pou nou danse;
Banane, banane,
Nou pas leponz lor lepase,
Ansam nou bwar enn lasante;
Banane, banane,
Zordi lavi rekoumanse,
Vini zanfan nou trap lame.

Bann zanfan ki pe sey lenz nef
Pou al vizit zot gran paran;
Bann zanfan ge ki pe sante
Pe donn nesans nouvo lane.

Banane, banane!
Vini zanfan nou trap lame,
Nou fer laronn pou nou danse;
Banane, banane,
Nou pas leponz lor lepase,
Ansam nou bwar enn lasante;
Banane, banane,
Zordi lavi rekoumanse,
Vini zanfan nou trap lame.

22.12.11

RIDO

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.