3 TIZISTWAR POU LEKRAN

©DEV VIRAHSAWMY AND ICJM

TIZISTWAR POU LEKRAN 1

TARTIF MANTI

“mama, mo zoli mama,
fer kone tomem mo mama;
kantmem mo seve krepi,
to seve Malbar
napa fer nanye.”
(France Gemont)

PROLOG

Lavey mo laniverser trant an, lanwit san somey fer ravaz dan mo latet. Zis minwi kouma mo popier pe vinn lour, enn lespri vinn koz ar mwa vadire li’nn tande seki mo pe panse. Li dir mwa, “Matlo, mo matlo, si to anvi, pandan trwa zour to pou kapav, envizib, al kot to anvi; fer seki to anvi; ankasiet get dimoun zot senn, tann zot gonaz, santi zot egrer, gidi zot zwezwe. Pa enn bon kado laniverser sa?” Eksite kouma zougader dan kazino, mo dir li, “Pa manti, sef!”

MWA: Anretour?
LI: Kado gratis net.
MWA: Pli bon ki sa, gate!
LI: To kontan?
MWA: Foul korek, sef. … Kan mo kapav koumans louvraz la?
LI: Toutswit si to’le.
MWA: Be!
LI: Ki be? Al get dan laglas, to’a trouve tomem.

Ler mo al get dan laglas mo abriti. Laglas montre mwa mo saldeben depeple. Kot mwa? Mo ouver mo labous, expir ler so lor laglas, enn ti brouyar paret me lasours ler so res envizib. Dife mazor! Aster zot pou kone mwa ki mwa! Mo dekouver tou zot traver. Extra sa! Mo koumadir enn tibondie. Koumadir Puck, mo rantre, fer mesanste e ler dibri leve, mwa mo maron. … Lot zour la sa fam la ti fer mwa gagn latet. Ar lezot li zenere – zenere! tann dir so dife pa per dilo! – me ar mwa li fer so senn. Aster mo ranz so kari. Zot tou, mo pou ranz zot kari!

Lespri bienfeter finn ale. Li finn les mwa tousel pou zwir mo nouvo pwisans. San perdi letan mo deor. Kifer sa lisien la pe zape? Les li zape. He, li finn rekonet mo loder. Ala li sakouy so lake la. Mo kares so latet; li ale. Mwa mo pran direksion lakaz mo vwazinn. … He! Dife mazor! Mo pa zis envizib, mo kapav osi travers laport ferme ek miray betone.

Lespri Bienfeter, Lespri Bienfeter,
Mersi pou pouvwar extraordiner;
Aster ipokrit zot rol pou mike
Dan gardmanze ek dan sanmakouse.
Lizie Kolombo pou met zot touni:
Panse santi pi; aksion tilespri;
Vis kasiet dan nwar; grannwar bwar pisar;
Vierz lizour vantar, tralala aswar.

Malgre so mari dan prizon, mo vwazinn pa tousel. Loder larak ek sperm fer mwa gagn maloker. … E lorla, mo tro eksite pou koumans louvraz la. Prefer retourn lakaz. Mo va fouy mo karo diten, dormi enpe e gramaten… gramaten baba, alala bel-bel bala! Mo kas somey mo fam, fer li konpran mo dezir. Li pa’le. Mo fors li. Li kone vomie evit lamerdman ar mwa. Mo fer seki fer mwa plezir dan nwar. Apre mo tourne, dormi …

PREMIE ZOUR

Boner ler mo somey kase mo pa tro kone ki mo ete. Eski mo ti reve ou eski vrevremem mo ena pouvwar extraordiner. Mo get dan laglas, mo trouv mo zimaz. Ayaya! Rev finn souk mo pouvwar. Kouma pou fer? Mo anvi vinn envizib. Ki bizen fer? Hep! Mo zimaz dan laglas disparet. Mo’nn konpran. Mwa ki deside si mo’le res vizib ousa vinn envizib. Mari sa! Lespri Bienfeter finn donn mwa pouvwar ek liberte servi pouvwar la kan mo anvi. Plis mari ki mari: mo pli gran, pli for ki lom envizib dan fim; li ti bizen tir so lenz pou vinn envizib; mwa mo lenz ‘si vinn envizib si mo’le. Lespri Bienfeter, tomem mo bondie. Mo apel mo fam, dir li vinn get mwa degaze. Li ti kwar kok gramaten pe sante.

MO FAM: Ankor to’le. Fek-fekla to pa’nn …
MWA: Ah fam! Zot nek pans samem. … Mo finn bliye dir twa …
MO FAM: Ki zafer?
MWA: Ala to move labitid ankor. Olie ekoute to koze, anpes dimoun koze.
MO FAM: (silans)
MWA: Ki arive? To finn vinn goungi? Koze! Ki to ena pou dir?
MO FAM: (silans)
MWA: Koze foutou!
MO FAM: To pa fek dir mwa mo anpes twa koze.
MWA: Ki arive? To anvi enn klak?
MO FAM: Mo ti kwar to anvi lot zafer la.
MWA: Mo’nn apel twa pou enn lot zafer.
MO FAM: Ki zafer?
MWA: Ala to rekoumanse!
MO FAM: Bon mo ale, mo ena louvraz pou fer.
MWA: Atann, mo ena enn zafer pou dir twa.
MO FAM: Be koze!
MWA: Kifer to prese?
MO FAM: To fatigan! To apel mwa parski to ena kiksoz pou dir. Aster olie koze, to pe fer to zes. Ki to ena pou dir?
MWA: Zes? Ki zes? Kisannla pe fer zes?
MO FAM: Mwa!
MWA: Ala to koz foutan!
MO FAM: Get sa! Si to pa ena nanye pou dir, mo fini mo louvraz, mo bizen al laboutik ek bazar …
MWA: Mo pou absan detrwa zour …
MO FAM: Kot to pe ale?
MWA: Enn louvraz spesial. Top sikret!
MO FAM: To peyna enn metres twa?
MWA: Kan to sort laboutik, mo pou fini ale.

Sime kler! Mo pran mo form pwisans envizib, mo swiv li. Mo bizen rekonet ki so lekor moule dan so rob moulan, so deryer ki monte, desann ar sak mouvman so lazam bien garni ti pe eksit mwa. Pourtan mo finn viv ar sa fam la plis ki senk an e se aster ki mo pe dekouver anplen zour so trezor kasiet dan nwar. Pli tar mo va okip sa! Les mo explor bann bizou kasiet dan kofor bann fos swami, bann swami foser ek bann foser swami; bann jasous, bann saytann; bann nimakarram, bann tartif, mahatartif.

Eski mo swiv li dan laboutik? Non! Meyer pran bis pou al dan vilaz borlamer. Eh! Vwayaz dan bis san peye! Si bis pa tro plen, peyna problem. Me si bis plen, kees lor mwa. Lasans protez mwa. Sa ler la bien tigit dimoun vwayaze. Mo al kas enn poz dan siez deryer, pre kot laport imerjennsi, e apartir mo pozision-kontrol-baz mo yam tou deroulman dan bis. Enn vie matant pe roul so saple; enn misie bien abiye pe lir so lagazet; enn mama pe donn so tibaba tete; enn group zenes an iniform … Zot pa ti bizen dan lekol sa! Enn zennfi anviron sez an pe konsantre lor so portab, pe avoy enn SMS. Drol sa! Kouma li pez bouton ‘avoye’ li lev latet pou get kontroler, enn zoli boug anviron trant an, ki fer enn sourir e koumans manipil klavie so portab. Vadire sofer bis finn dekouver zot senn. Tanzantan li yam zot dan retrovizer. Ler bis aret dan borlamer tou dimoun desan me tifi ek kontroler res dan bis. Sofer al kas enn poz anba enn pie lafours. Mwa mo al direk ver dilo. Souden mo realize ki mo pe kit tras lor disab. Mo retourn lor lerb. Enn sans personn pa’nn trouve. Mo kontinie mars lor lerb ant disab ek later ferm ziska ki mo ariv kot legliz Sen Misel zis kan lanzelis midi pe sone. Get sa do matlo! Mem legliz akeyir mo prezans ar respe. Mo profit lokazion. Pre kot legliz ena enn zenn vev ki konn fer zom gout nisa apar. Kout enpe ser. Pa fer nanye. Personn pa pou trouv mwa rantre. So laport ouver. Li lib savedir. Mo rantre, asiz lor enn sez, vinn vizib e atann. Tann tapaz dan lakwizinn. Tann so pa pe vinn ver mwa.

FAM LA: Twa sa? Personn pa’nn dir twa tap laport, atann propriyeter dir twa ki bizen fer?
MWA: (Mo sante) Zoli ti fam napa fer to dominer …
FAM LA: Toutswit ousa met dan siro?
MWA: Toutswit. Krikri.
FAM LA: Krikri? Nou pran prekosion.
MWA: Non krikri. Mo pa per aster. Mo Envizib.
FAM LA: Envizib?
MWA: Wi. Pa kapav explike.
FAM LA: Mo ena boukou kliyan met for gagn for pou krikri.
MWA: Pa fer nanye. Mo envizib. Pa neseser servis apre vant!
FAM LA: Kouma to’le! Nou’al dan lasam!

Pa kone kifer li dimann mwa si mo fam kone ki mo al kot piten souvan. Li pa bizen kone. Sa enn zafer zom sa. Enn fam bizen okip so lakaz, so misie; sof so kari, garde. Ena ki dir ki ena zom pe met maladi dan vant zot fam. Pa zom ki antor. Sa travay bondie sa. Nou pa kapav fer nanye pou anpes sa arive. Li li kone kouma pini seki fer pese. … Bizen rekonet, enn larenn nisa sa! … Dabitid kan mo pas divan legliz, mo fer mo signdekrwa e mo rant andan, dimann mo bondie pardonn mo pese. Zordi mo pa anvi. Finn ler pou manze. Envizib, vant vid, vit-vit vant plen!

Zordi misie la pou manz dan restoran 5 zetwal san depans enn sou. Mo fer letour bann latab e gout bann delis kan personn pa pe gete. Kot enn latab ler mo pe sefann chori-chori, enn ti garson riye, enn riye isterik koumadir li’nn trouv mirak. Vremem li’nn trouv mirak. Mazinn enn kou! Enn trans laviann anvole depi enn pla, mont enn pie edmi, de pie oter e enn kout sek disparet net. Pa mirak sa? Ler mo’nn bien manze, mo al dan enn ti karo filao pou dormi enpe. Kisannla mo zwenn zot kwar? Kontroler ek ti mamzel dan bis pe fongoyo. Pa fasil ar zot. Okenn respe pou lanatir. Fer papiyon gagn onte!

Ler mo somey kase, soley ti pe desann for-for ver lorizon. Bwat sa! Sa ler la difisil pou vwayaz envizib. Bann bis foul. Mo pa ena kas lor mwa. … Eta bachara! Trouve kouma labitid anpes kreasion? Gramaten sorti lakaz, tanto retourne; nek swiv routinn. Peyna pou retourne. Okontrer aswar mo pou kas mo poz da lotel Delix. Manze, bwar pa enn problem. Mo finn deza teste sistem la. Mo finn pas lekzame ar distenksion. Pas lanwit dan enn lotel? Enn gajak. Envizib mwa, mo kal dan enn kwen kot resepsion e lor vites mo pou kone ki lasam vid. Okontrer mo swazir konfor rwayal. Samem so yes! Lerla mo al dan lasam, ouver minibar. Jalsa douniya baba! Yes, yes, yes!
Ler mo ariv kot lotel soley ti pe kouse. Soley kousan lor lamer ena enn pouvwar mazik. Reyon lor, rouz ek mov fizione, separe dan enn dans oralanti e bann pie filao rod perdi zot gro ver pou anbras kouler lesiel. Bien vit endigo vinn violet e violet aval tou pou les lalimier zetwal perse. Lor laplaz divan lotel aktivite koumans diminie e se bar, salon ek restoran ki koumans ranpli. Pre kot bar mo dekouver de misie bien respektab dan mo vilaz. Enn li prezidan vilaz e lot la li sef lopozision dan konsey vilaz. Ofisielman zot bann adverser koryas me anverite – mo soupsone – zot tir plan ansam. Zordi kikfwa mo pou dekouver zot rol. Mo koste, asiz lor enn balistrad pre kot zot.

PREZIDAN: Non, personn pa pou kone. … Isi peyna dimoun kot nou.
SEF LOPOZISION: Bann travayer?
PREZIDAN: Si ena travayer sorti kot nou, enn sel kou mo krak zot lalinn. Kouma mo ti pe dir twa, Misie la ki kontrol 51% aksion dan sa lotel la, ole mont enn lotel siper lix dan lamar mangliye ki tom sou kontrol nou vilaz.
SEF LOPOZISION: Enn park natirel sa! Bann exper internasional finn demontre so lenportans dan balans ekolozik nou rezion.
PREZIDAN: Ki ekolozi? Nou nou pe koz ekonomi, pitay, paysa, fizon, foulous! Enn ta pou twa, enn ta pou mwa, enn ta pou nou tou.
SEF LOPOZISION: To kone, bann peser ek kiltivater zwit pou revolte.
PREZIDAN: Sa bann gopia la, deminitkat mo met zot dan mo pos.
SEF LOPOZISION: Zot pa dan to ward. Dan mo ward ki pou ena fraka.
PREZIDAN: Ki to trakase? Nou aste detrwa lider, donn zot enn nouvo rol – gardien, bodigard, sekirite, makro loka … Zot tengn net.
SEF LOPOZISION: Bann fam ki diriz mouvman.
PREZIDAN: Sanz taktik. Pas siro, met dan siro; donn zoli kado … Timama zot fonn dan lili.
SEF LOPOZISION: Pa koumsa sa!
PREZIDAN: Be nou met letadirzans!
SEF LOPOZISION: Letadirzans! Latet pa bon? Zis gouvernman santral gagn drwa fer sa.
PREZIDAN: Mo koz ar Premie Minis. Lentere nasional. Pa per twa. Faypatsankler, mo dir twa. Bon! Ase koze! Nou’al dan lasal masaz.
SEF LOPOZISION: Lasal masaz?
PREZIDAN: Nek swiv mwa, mo bayo!

Mo les zot al gout nisa delix. With the compliments of management. Sef aksioner finn donn direktiv sef administrasion pou fer sef lopozision gagn enn nisa apar. Ala kimanier lavi la deroule. He, roupi pou koul dan dalo! Mo kapav gagn mo bout. Mo extra bonere. Lespri Bienfeter, peyna ase mersi dan liniver pou dir ou mersi.

Extra sa! Mo’nn dormi enn sel tre. Bien bwar, bien manze, erkonn toutlanwit. Bon aster pou bizen deklas.

Continue reading “3 TIZISTWAR POU LEKRAN”

SWIV LAROUT ZISKA…

©DEV VIRAHSAWMY AND ICJM

ENN TI PAROL AVAN
Depi lontan mo ti anvi ekrir enn roman an Morisien me mo ti mank konfians dan momem e mo pa ti sir ki lang la ti ase evolie pou reponn lapel. Ti ena enn trwaziem rezon ki mo pou devlope anba.

Poezi ek teat zot ena enn lipie dan kiltir oral e enn lot dan kiltir lekritir me proz literer li enn zafer plis konplike. Kan enn dimoun pe lir proz literer li pa ena
okenn koudme andeor tex la. Pa ena expresion figir, entonasion, langaz lekor pou ed li konpran tex la. Ena zis li tousel divan bann sign lor papie la (let alfabet,
bann mo, manier bann mo la finn aranze dan enn fraz, bann konvansion ponktiasion). Li ena pou negosie ar sa bann sign la pou ki li kapav gagn enn lizour.

Savedir ki enn ekriven proz literer li bizen met dan so tex tou bann sign neseser pou ki kominikasion vinn posib ant li ek so lekter.

Konpare ar lang popiler (manier ki dimoun koze normalman) proz literer e sirtou langaz roman li enn lot lang, enn lang artifisiel, enn prodwi artistik. Li resanble lang popiler e li diferan anmemtan. Li bwar dan lasours lang popiler e li sanz li anmemtan pou fer li vinn enn labwason rafine pou lespri edike e kiltive. Pou reysi lir, konpran ek apresie langaz roman an Morisien bizen ki dimoun gagn formasion neseser dan lir ek ekrir an Morisie. Pa kwar ki nou pou kapav fer li fasilman parski nou konn lir ek ekrir Franse ek Angle. Sak lang ena so prop nam, so prop mister, so prop rises ek so prop kapris. Bizen gagn formasion neseser pou devlop gou, kapasite ek konfians neseser pou tir zi dan sak gouli-kann ar ki nou finn ranz nou lang. Apre plis ki trant-an ki enn literatir modern an Morisien ekziste komie sitwayen nou pei ena sa treyning ek kapasite neseser pou kapav rant dan labirent literer an Morisien, zwir siro langaz roman e trouv enn lizour? Pa boukou.

Pou kre sa nouvo kouran la, apart poem ek pies teat, mo ti pe ekrir ti zistwar (short stories) ek long zistwar (novella) pou devlop mo konesans ek konfians literer e anmemtan pou abitie dimoun lir bann tex an Morisien. Si mo ena rezon, li posib ki aster ena ase dimoun ki ena sa formasion la e ki roman an Morisien ena so lespas dan nou kiltir nasional.

Avek letan ek experyans mo finn, mo kwar, kontribie pou defris teren, binn later, prepar platband pou ki proz literer e sirtou langaz roman bourzone dan nou zarden kiltirel. Mo pa tousel ki finn fer sa. Finn ena Samy Periacarpen, Joe Seetohul, Renee Asgarally, Lindsey Collen, Sedley Assonne ek plizier lezot ki finn ena plis kouraz ki mwa, mo bizen axepte.

Zordi mo pe amenn mo blok. Mo zis espere ki bann lekter pou gagn plezir ki literatir roman done. Si prodwi la pa bon pa blam nou lang Morisien. Mo tousel ki antor.

Dev Virahsawmy
(Avril 2002)

SAPIT 0

KOUMANSMAN LAFEN

Mo pe bord lor 70 an. Mo’nn anvi ekrir sa liv la. Mo pa kone kot pou koumanse e olie fer enn plan kouma, mo sipoze, dwatet fer li, mo finn desid pou les mo latet fer dapre so kapris. “Pa drol!” mo tann mo bann konesans pe dir. “Li ti toultan enpe tok-tok.”

Mo pa ena okenn rezon enportan pou rabas seki mo pe rabase. Dayer mo pa ena nanye enteresan pou dir. Mo lavi li enn lavi ordiner ki pa finn swiv enn lalinn drwat me finn zig-zage, finn zwenn kogne, ki parfwa finn zwenn tase dan lakrwaze. Kifer rakont sa zistwar la? Ki ena enteresan? Kikfwa li enn manier exsantrik pou dir dimoun bliye mwa. Kikfwa mazorite dimoun zot kouma mwa, enn gomon ki balote lor vag, dan vag. Kikfwa ena kikenn ki pou dir kan li finn fini lir mo radotaz: “Eh! Li ti dan pli pens ki mwa. Konpare ar li mwa mo enn jak.” Sa pou redonn li konfians dan limem. … Ala mo rekoumanse, rod kwar ki mo ena kixoz enteresan pou dir!

Me twa ki finn ouver sa liv la, pa referm li. Fer enn zefor lir li ar enn lizie nef e kikfwa alafen nou de nou pou kapav dir ki mem si nou nou de gopia, nou ena boukou ankomen parski ler nou swiv nou larout trase par lasans, malsans, boner, soufrans, axidan, kwensidans, … desten nou toultan bizen lotla ek Lotla. Nou kwar nou for, noumem oustad me laverite se ki nou frazil e nou toultan bizen nou prosen.

Lor larout lavi mo finn zwenn boukou dimoun ki finn fer mwa kontan, ki finn fer mwa per, ki finn fer mwa tris e zordi ler mo pe ferm mo liv mo bizen twa, mo ser-frer ki zame mo’nn zwenn. Mo bizen twa ki tousel dan to lasam, ki dan enn bis lor sime travay, ki lor laplaz anba enn parasol pou mo kapav ekziste. Mo kone si bien gete sa liv la li enn nanye ditou. Mo zis espere ki, kikfwa, mem dan nanye ditou ena enn ti zafer ki … Afen! Pa kone.

Continue reading “SWIV LAROUT ZISKA…”