KI PASE LA …

(LAVI ENN KONTRADIXION)

01. PLI RED KI SA, TOM SEK!
Kan li ti ne, mama-papa,
Granper-granmer, tantinn-tonton,
Fier-exite kouma tekwa
Ti kriye for: “Tansion-tansion!
Ramas zot poul. Tikok lor baz!”
Tikok ti enn gran debrouyar
Dan lakour kouma dan lakaz;
Parfwa ti mem enpe vantar.
Sirtou kan koz moralite
Pli red ki li, pli pir ki li
Rode partou pa pou gagne.
Me so mama ti bien konpran
Ki tifi pa enteres li;
Li prefer enn lot deroulman.

02. TIGIT FER BOUKOU
Dan mo vilaz, Baprrebap fer
Boukou ravaz, boukou laryaz;
Tigit kone, boukou tapaz
Met paryaz ek kraz langrenaz.
Bann Baprrebap boukou fezer
Depi ki Narenndra Modi
Dan leparaz fann lapipi,
Fer bann fasis gijigiji.
Aster ansien reflex rasis
Ar so zimo, nouvo rasis,
Pe kas bout-bout nou larkansiel,
Trangle bann zwazo Samarel.
Petite France, Little India
Pe masakre nou douniya.

03. KAN PLANT PIYANTER …
Rasis Tilafrans, rasis Hinndoutva,
Organiz ‘nou bann’ pou manz ar ‘bannla’;
Toulede zot sir zot ena rezon
Bril rasinn verminn, fini ar demon.
Rasis Tilafrans rev bote Pari;
Rasis Hinndoutva prefer ches Modi.
Sakenn sir so pwen ki lotla modi,
Ki aksion violan Bondie pou beni.
Dan toulede kan personn pa rapel
Zot tou zot zanfan nou Mama Later,
Zanfan tou kiltir, zanfan tou kouler
Ki finn sign lalians ar lank larkansiel.
Zot tou finn bliye kan plant piyanter
Zame pa pou gagn enn zoli parter.

04. MISIE LOZIK SIYANTIFIK
Misie Lozik Siyantifik
Fier so kasket akademik.
Lespri bizen pran tou pouvwar
Pou tengn fanal Prens Marenwar.
Siperstision ek emosion,
Tou santiman ek entwision
Zot enn baraz protez gonaz,
Blok lalimier vre leritaz.
Misie Lozik Siyantifik
Ki mepriz panse diferan
Finn gagn enn sok ar so zanfan
Ki pans kote metafizik.
Olie rod larezon servo
Zot prefer larezon kardio.

05. ENN SEL LAVERITE?
Dokter Fos ek fos dokter ankonfli;
Toulede kwar zot mesaze bondie.
Dokter Fos, siyantifik proklame,
Disip Hipokrat, kwar dan farmasi,
Finn fer so lalians ar farmasetik;
Dokter Nanar, li, kwar dan Titalber,
Kwar dan pas diber, servis simitier.
De gran mesaze, exper dan mazik.
Sakenn so sekre. Me aswar dan nwar
Dokter Fos dimann so konplis Nanar
Soulaz so douler; Nanar sipliy Fos
Donn li enn daway parski zot de dos.
Enn sans letansa, laba dan Lazi,
Ansien ek modern donn nouvo lavi.

06. NORMAL, PA NORMAL
Pier, Pol, Zak zot kwar dan normalite;
Seki diferan dezekilibre.
Zot kontan sikann seki lot manier,
Ki li andikap, kiltir ou kouler.
Pier, Pol, Zak zot sir, si to pa parey
Savedir to plas li dan enn lotpey.
To lenz lot manier? To lang bien-bien drol?
To bondie bizar? To plas dan lazol.
Me si zot get bien zot sir pou konpran
Ki dan ‘pa-normal’ ena gran sanzman,
Ena devlopman, ena kreation,
Inovasion ek gran transformasion.
Ki li ‘Ton Einstein, ki li ‘Ton Pablo,
Zame pa pou dir ‘pa-normal’ lalo.

07. MAHAKOUYONER
Dan mo ti vilaz ena enn ti grap
Gran zeni, misie ek madam yap-yap.
Zot bann diksioner ansiklopedik
Depi alfabetik ziska zizik.
Okenn konesans pa kasiet mister.
Napeyna pou per! Zotmem lalimier
Ki li fonetik, ki li semantik,
Ideolozik ou teolozik.
Dan nou ti baitka, tann zis zot lavwa;
E dan lakanbiz, tann zis zot zaza.

Kan toufann lor zot, trankil zot al kot
Dokter Sansoulie, disip Titalber,
Pou gagn solision, pou remont lakot,
Retourn lor zot baz Mahakouyoner.

08. SEZON? KONTSEZON?
Tou bann lider kontsezon
Grene kouma zamalak.
Zot kapav zanfan Mamon,
Eritie exper met lak;
Zot kapav enn gro palto,
Sort dan gran institision;
Zot bataz kapav Zoro
Ki fer gob zot solision
Me enn nen pa enn zean
Ki kapav tengn enn volkan.

Pa kapav fabrik lider
Ki konpran realite,
Ki kone ki bizen fer,
Ki amenn nouvo dime.

09. PROVIDANSIEL?
Pa neseser li enn akter,
Enn gran dimoun zoli kouler;
Pa neseser li enn atlet,
Mix kouma Mister Morisies,
Lekor-figir Mis Morisies;
Pa neseser li met bavet,
Stetoskop otour likou,
Partou-partou zoli bizou.

Kan gran toufann pe fer ravaz,
Enn vre lider lev so latet
-Pa bien bizen enn labraget-
Parski li pa veyer tonbaz.
Li enn dimoun providansiel:
Lipie ater, latet osiel.

10. APRANN GETE
Dan vilaz kot mo reste
Tou dimoun exper dan tou.
Peyna nanye misterye
Pou zot servo paspartou.
Kifer ena pov ek ris?
Parski bann pov tro pares;
Parski bann ris pa bann fes
Ki perdi letan dan vis;
Parski Bondie rekonpans
Seki pa per fer zefor
E li pini tou bann zans
Ki fer erer, ki antor.

Me personn pa’le trouv kler:
Dominer pe fer piner.

11. PIE LONTAN
Dan Goudlenns mil nef san senkant
Ti ena trwa pie manifik
Ki ti pe mark mo krwasans lant
Dan mo lespas zeografik.
Lakrwaze boukie banane
Montre sime lakrwaze zak
Ki amenn mwa kot badamie
Dan sant vilaz kot laboutik.
Sa bann pie la ti donn lonbraz,
Donn nouritir bann zanimo,
Anons sezon san letalaz
E ranz lakaz pou bann zwazo.
Bann pie finn donn zot plas beton
Ki zordi gouvern ar baton.

12. PIE ZORDI
Dan Rozil senk Edwinn Itie
-lontan ti apel Lale Mang-
Ti’ena boukou pie fri ek fler.
Laplipar nepli la aster:
Baraz banbou ki nouri tang
Finn sed so plas kouma bann pie.
Pie zavoka, bann pie banann
Ek pie leksi finn tom anpann.
Enn sans ena de sirvivan:
Pie bred mouroum ek enn pie mang
Ki pe fer fas dezord imen.
Olie nou zwe nou rol gardien
Nou prefer touy karo vavang,
Viol lanatir pou gagn larzan.

13. PREDATER OUSA PROTEKTER
Kifer nou’nn mal lir liv sakre?
Li kler ki nou Gran Kreater
Ti kont lor nou entelizans
Pou protez so gran kreasion.
Tou zanimo ek tou pwason
Ti bizen viv dan zot ezans
Si nou ti kwar rol protekter
Olie pans plis nou lentere.
Nou parey kouma Lisifer,
Gayar, malen, mari fezer,
Ki rod pran plas so kreater;
Bliye devwar enn protekter,
Pou vinn esklav foli-grander.
Protekter finn vinn predater.

14. KI VINN AVAN?
Bizen sanz mantalite
Si nou’le amenn sanzman.
Non do ta! Amenn sanzman,
Lerla sanz mantalite.
Bizen donn ledikasion
Si nou’le gagn devlopman.
Non do ta! Fer devlopman
Si to’le ledikasion.
Nou bouzfix, nou tourn anron;
Dan diskision nou gagn bon,
Dan zaza bliye aksion.
Ki vinn avan, ki apre?
Poul avan, dizef apre?
Dizef avan, poul apre?

15. NOU KI MARI!
Parski nou entelizan,
Parski nou siyantifik
Nou kwar nou’ena tou bann drwa
Lor seki pa kouma nou.
Nou gagn drwa partou pers trou,
Partou nou met nou lalwa,
Enpoz partou nou lozik
Parski nou kwar nou zean.
Pa kouma nou? Zot sovaz!
Lafore bar nou gete?
Servi bouldozer, met plat!
Zanimo pe fer ravaz?
Ponp pwazon, fer zot boure!
Zot rezenbe? Repons: kat.

16. OTODEFANS
Parski nou for nou fer fezer.
Nou fer fezer parski nou’ena
Zarm atomik, zarm jabolik.
Nou lafors fer nou satanik;
Bondie Paysa donn nou tou drwa
Sem laterer dan tou leker.
Letansa, pov-pov bachara,
Nou’nn bliye net ki ti kouto
Kapav koup enn gro ziromon.
Bann kreatir ki viv dan bwa,
Zot ‘si zot ena zot marto
Pou kraz latet nouvo demon.
Zis ar enn ti viris mortel,
Zot fer Goliat desann bretel.

17. KIFER EKRIR?
Bann imen ansien, lor parwa lakav,
Ti servi desen ek detrwa kouler
Pou fer nou rapel zot ti ekziste.
Pa pou lot rezon mwa mo grifone
Detrwa tiparol san gran epeser
Pou dir mo ti la. Kapav, pa kapav?
Me kikfwa personn pa anvi kone!
Kikfwa personn pa pou enterese!
Tou gran predater, enn zour disparet.
Kouma dinozor, imen pou fini.
Robo programe pa enterese
Ar ritm ek ar rim ki kontan sante;
Ar nou santiman, zot fer satini.
Mo sir zot pou dir bann imen tro bet.

04.10.20

KAN RAVANN SONN MAF

(pou Serge Lebrasse ek Cyril Ramdoo)

[Serge Lebrasse ek Cyril Ramdoo finn amenn enn gran kontribision dan devlopman nou kiltir poetik ek mizikal. Zordi avan koumans enn ti rekey sante satirik, mo anvi dir zot mersi parski sa 2 zean la finn ed mwa pou dekouver bote mo lang maternel. 12.07.2020]

©Institut Cardinal Jean Margeot (ICJM), 1, Celicourt Antelme street, Rose Hill, Mauritius.

NOT LOR GRAFI

Si dan grafi Franse ena let silansie kouma <e> final dan ‘boire’, ‘heure’, ‘guerre’ ets., dan grafi Morisien peyna let silansie: ‘ser’ (expensive) ek ‘sere’ (tight); ‘las’ (loose) ek ‘lase’ (shoelace) etc.
Dan grafi Franse <s> ou <t> li souvan silansie: ‘bas’, ‘bat’, ‘las’, ‘bout’ etc. Dan grafi Morisien <s> ek <t> final zot pa silansie: ‘ba’ (kiss); ‘Bas!’ (Ase!); ‘bat’ (pingpong bat); ‘la’ (here); ‘las’ (loose) etc.
Parey pou <r> dan ‘chanter’ ousa ‘manger’. An Morisien <r> pa silansie: ‘manze’ (food); ‘manzer’ (eater); sante (song); ‘santer’ (singer) etc.
Pou endik nazalizasion enn vwayel, nou koste <n> ar li: <a> vinn <an> (ban, dan, fanfan); <o> vinn <on> (bon, don, fon, gon); <e> vinn <en> (ben, den, fen, gen, len, nen).
Vwayel nazal + n donn: bann, kann, pann, zann; bonn, donn, konn, zonn; denn, genn, penn, renn ets.

MAJAKARRO

01. O SARASWATI!

O Saraswati, Shakti artistik,
Ed enn ti poet, enn latet pikpik,
Kontinie sime trase par lezot
Kan prezize ti pe zwe boul kaskot.
Ravann finn mouye, triyang finn rouye;
Difil lagitar finn dezakorde.
Sof sa ravann la; akord lagitar;
Azout jal, dolok; met lagam sitar.

Fines satirik, elegans diksion,
Respe reg bazik dan inovasion
Finn rant dan ganndol sime san zefor
E repetision aster fer fanor.
Ravann finn mouye, triyang finn rouye;
Difil lagitar finn dezakorde.
Sof sa ravann la; akord lagitar;
Azout jal, dolok; met lagam sitar.

O Saraswati, akord bann difil,
Fer Madam Ezenn ek so trwa zennfi
Pous froder maryaz ar koudme Cyril
Pou ki nou kiltir aret santi pi.
Ravann finn mouye, triyang finn rouye;
Difil lagitar finn dezakorde.
Sof sa ravann la; akord lagitar;
Azout jal, dolok; met lagam sitar.

02. TOU PE VINN TOKTOK

Zot finn ras tou bann pie dan bor dilo
Pou plant filao, pie dilo koko.
Aster bann pwason pa kone kouma
Pou okip baba lor lakot laba.
Zot kwar ki zot tou tigit pli piti
Ki nou Kreater ki’nn kre liniver.
Ar Mama-Later zot fer kichiri,
Ar nou latmosfer zot fer lever per.

Zot pe plant beton dan plas ziromon,
Vers koltar bouyant lor pie patison.
Aster papiyon ek bann mous-dimiel
Oblize al rod enn lot kwen lesiel.
Zot kwar ki zot tou tigit pli piti
Ki nou Kreater ki’nn kre liniver.
Ar Mama-Later zot fer kichiri,
Ar nou latmosfer zot fer lever per.

Oter bann labank depas Samarel;
Groser bann kofor defons Sitadel.
Aster peyna plas pou zozo-mayok,
Ni tanbalakok; tou pe vinn toktok.
Zot kwar ki zot tou tigit pli piti
Ki nou Kreater ki’nn kre liniver.
Ar Mama-Later zot fer kichiri,
Ar nou latmosfer zot fer lever per.

03. KI PARTAZE TO PE KOZE?

Kan bann tex sakre dir nou partaze
Lor vites nou tourn paz pou pa trouve
E lerla for-for nou pres nou mesaz:
“Lesenier dir nou pa fer gaspiyaz!”
Parol bondie dir bizen ramase;
Anpes bangoler gaspiy barrakat.
Kan nou ramase nou anpes pese
Grat ledo maler, ris nou dan piez kat.

Kaptann tabisman, lotel ek biro
Dir so bann chokrra, dan balye karo
Ki ena darrma, pa dan letalaz.
“Lesenier dir nou pa fer gaspiyaz!”
Parol bondie dir bizen ramase;
Anpes bangoler gaspiy barrakat.
Kan nou ramase nou anpes pese
Grat ledo maler, ris nou dan piez kat.

Gran pret politik ek ekonomik,
Tartif ek serif zot servi mem trik
Pou fer piyaz met paryaz ar piyaz.
“Lesenier dir nou pa fer gaspiyaz!”
Parol bondie dir bizen ramase;
Anpes bangoler gaspiy barrakat.
Kan nou ramase nou anpes pese
Grat ledo maler, ris nou dan piez kat.

04. KI PLI GRAN NISA?

Ki pli gran boner ki enn gran kofor
Plen ar dolar, jaman, larzan ek lor?
Ki pli gran boner alafen konte
Res ankor trezor pa’nkor azoute?
Ki pli gran nisa, ayo do mama,
Ki enn kofor plen ar lias biye ver!
Ki pli gran zwisans, dan nou douniya,
Ki enn tapisri biye tou kouler!

Lamour, lamitie – fer mwa gagn noze –
Se lespri satan pou touy seki vre.
Dan lespri bondie se prosperite
Ki priyorite, pa zot simagre.
Ki pli gran nisa, ayo do mama,
Ki enn kofor plen ar lias biye ver!
Ki pli gran zwisans, dan nou douniya,
Ki enn tapisri biye tou kouler!

Lamour-liberte lakle paradi?
To latet pa bon! Kot to met roupi?
Ideolozi bon pou bann gomon;
Ekout levanzil dapre Sen Mamon!
Ki pli gran nisa, ayo do mama,
Ki enn kofor plen ar lias biye ver!
Ki pli gran zwisans, dan nou douniya,
Ki enn tapisri biye tou kouler!

05. MAJAKARRO

Bondie Kreater finn kre liniver
Pou ki bann taker, voler ek krever
Gagn nisa apar dan zwisans pasion,
Pa pou fatig nam ar obligasion.
Atansion, matlo, ena enn ta zwav
Ki deklar kone, ki fer nou esklav,
Sipaki mesaz sort karo lalo.
Sel mesaz valab se “MAJAKARRO”.

Bondie Kreater finn kre lafore
Pou ki nou kapav nouri brakonie;
Li finn plant metal, petrol ek sarbon
Anba nou later pou biznes gagn bon.
Atansion, matlo, ena enn ta zwav
Ki deklar kone, ki fer nou esklav,
Sipaki mesaz sort karo lalo.
Sel mesaz valab se “MAJAKARRO”.

Bondie Kreater finn kre losean
Peple ar pwason, nen kouma zean,
Ar resours imans pou so eritie
Kapav vinn bien ris, seki merite.
Atansion, matlo, ena enn ta zwav
Ki deklar kone, ki fer nou esklav,
Sipaki mesaz sort karo lalo.
Sel mesaz valab se “MAJAKARRO”.

LABOU MOK LAMAR

06. MO BARKA SAHEB

Mo barrka saheb, prezidan vilaz,
Zordi li pe fer mem zafer ki yer
Li ti denonse kouma gaspiyaz,
Enkonpetans ek manigans voler.
Lontan kan labou ti pe mok lamar,
Grandimoun ti pe fer zanfan riye;
Aster grandimoun finn vinn vie renar
Ki dir bann zanfan fodepa tande.

Mo barrka saheb, sef dan lekiri,
Dir bann konseye, ansien dirizan
Ti koken so plan, deklar pa pou li;
Aster pa pou’ena gaspiyaz larzan.
Lontan kan labou ti pe mok lamar,
Grandimoun ti pe fer zanfan riye;
Aster grandimoun finn vinn vie renar
Ki dir bann zanfan fodepa tande.

Mo barrka saheb, oustad sanparey,
Ena enn mazik dan so laparey.
Fer manti vinn vre, fer yer vinn dime,
Avale seki souvan li krase.
Lontan kan labou ti pe mok lamar,
Grandimoun ti pe fer zanfan riye;
Aster grandimoun finn vinn vie renar
Ki dir bann zanfan fodepa tande.

07. ETERNELMAN VIERZ

Mo vwazinn exper dan zwe sinema:
Lor fer dimoun kwar so lavi san tas
Peyna so segon dan nou douniya.
Lamar mok labou san kit okenn tras.
Zenes trap lame! Chi, chi, chi, chi, chi!
Zot pe anbrase! Chi, chi, chi, chi, chi!
Li modi pese; priye sentespri
Avan li al dan so lafarmasi.

Mo vwazinn exper servi makiyaz
Ek lenz spesial ki kouver partou;
Kan li pe marse dan sime vilaz
Personn pa pou dir li pa enn sadou.
Zenes trap lame! Chi, chi, chi, chi, chi!
Zot pe anbrase! Chi, chi, chi, chi, chi!
Li modi pese; priye sentespri
Avan li al dan so lafarmasi.

Mo vwazinn exper dan kouyonn lizie
Me fale get li dan sime lavil.
Sans mo frer Tizan, enn trannkatkorde,
Enn swar ti may li dan so lot stil.
Zenes trap lame! Chi, chi, chi, chi, chi!
Zot pe anbrase! Chi, chi, chi, chi, chi!
Li modi pese; priye sentespri
Avan li al dan so lafarmasi.

08. LALANG KI BAT FOL

Lor yapyap li for; lor zaze, akter;
Li’ena boukou liv lor so letazer,
Liv ki touzour nef, zame pa’nn ouver
Me kan li koze Sokrat mem gagn per.
Li zongle parol li’nn aprann par ker;
Souvan kontredir limem sanpoursan,
San realize li’nn fer enn erer.
Lalang ki bat fol bien enpresionan.

Li aprann par ker detrwa expresion,
Detrwa vie proverb pou donn lenpresion
Ki so konesans pa fer konsesion;
So deklarasion donn benediksion.
Li zongle parol li’nn aprann par ker;
Souvan kontredir limem sanpoursan,
San realize li’nn fer enn erer.
Lalang ki bat fol bien enpresionan.

Enn sans san atann enn ti-malelve
Dres ar li enn zour; so kravat tonbe
Fer li begeye, fer li ganase;
So lipie tranble, so kalson tranpe.
Li zongle parol li’nn aprann par ker;
Souvan kontredir limem sanpoursan,
San realize li’nn fer enn erer.
Lalang ki bat fol bien enpresionan.

09. MISTER KLINN

Sa enn gran malen, pa ditou reken.
Akoz sa dimoun ki soufer dan nwar
Kwar li Mister Klinn, lame pa ketren,
Enn liberater ki pou sov tinwar.
Pa ekout palab ki pe fann labou:
Li peyna kofor, li peyna pitay;
Zame Disik Dou pa’nn fer labous dou;
Li peyna matla, dormi lor lapay.

Pa kwar li manter; so parol senser;
Laverite koul kouma dan dalo
Sak fwa li ouver so labous zekler
Pou fer so loraz kraz tou bann salo.
Pa ekout palab ki pe fann labou:
Li peyna kofor, li peyna pitay;
Zame Disik Dou pa’nn fer labous dou;
Li peyna matla, dormi lor lapay.

Li pa kouyoner; li enn emiser,
Anvwaye Bondie pou repar ditor
Ki limanite ankor pe soufer
Akoz Zangarna ki deklar fanor.
Pa ekout palab ki pe fann labou:
Li peyna kofor, li peyna pitay;
Zame Disik Dou pa’nn fer labous dou;
Li peyna matla, dormi lor lapay.

10. FOURMI LOR MONTAGN

Tou dimoun Moris ena mem kiltir:
Zot tou trouv dan lot bann defo barbar
Me zame zot trouv zot defo ki pir.
Akoz sa nou dir “Labou mok lamar”.
Li trouv fasilman fourmi lor montagn;
Enn gro bef kot li, zame li trouve.
Li pwent so ledwa lor tou bann lakagn
Ledwa pwent lor li, sa li pa trouve.

Li fasil kritik manier nou vwazen
Me pli difisil se trouv nou kanbar
Ki, si nou get bien, ankor pli vilen.
Akoz sa nou dir “Labou mok lamar”.
Li trouv fasilman fourmi lor montagn;
Enn gro bef kot li, zame li trouve.
Li pwent so ledwa lor tou bann lakagn
Ledwa pwent lor li, sa li pa trouve.

Nou trouv tou defo dan manier koze
Dimoun ki ena diferan regar
Me nou pa konsian nou prop zezeye.
Akoz sa nou dir “Labou mok lamar”.
Li trouv fasilman fourmi lor montagn;
Enn gro bef kot li, zame li trouve.
Li pwent so ledwa lor tou bann lakagn
Ledwa pwent lor li, sa li pa trouve.

KOT MO RASINN?

11. PA BIZEN ONTE SEKI TO ETE

Nou sorti partou pou vinn viv isi,
Lor later Kreol ki nou’nn transforme;
Li enpe normal ki nou desire
Ant lavi laba ek lavi isi.
Falepa bliye orizinn imen
Dan savann laba, pei Afriken;
Migrasion toultan finn ranz destine
Tou limanite nenport ki kote.

Nou sorti partou, dan trwa kontinan,
Pou ranz nou lakaz ek nou lavenir
Dan ti lil Moris me sa pa vedir
Bizen bliye net zistwar koumansman.
Falepa bliye orizinn imen
Dan savann laba, pei Afriken;
Migrasion toultan finn ranz destine
Tou limanite nenport ki kote.

Aster nou isi lor lil fraternel
Ar enn mesaz kler pou limanite:
Nou tou nou Kreol, kiltir metise,
Ki reprezant valer iniversel.
Falepa bliye orizinn imen
Dan savann laba, pei Afriken;
Migrasion toultan finn ranz destine
Tou limanite nenport ki kote.

12. BANN ZELEV HITLER

Bann zelev Hitler zot tem favori
Se pirte zot ras e dan zot lespri
Tou lezot dimoun zot net enferyer,
Bizen efas zot lor sirfas later.
Trump, Bolsonaro ek zot ti Modi
Pe fer mem zafer ki Adolf Hitler
E dan Lil Moris bann disip Modi
Ek zot Hindutva grat ledo maler.

Imigran triker, imigran forse,
Imigran ki pe rod bouse manze
Finn travers dife pou ranz enn maray;
Aster bann fasis ki ranz kalimay.
Trump, Bolsonaro ek zot ti Modi
Pe fer mem zafer ki Adolf Hitler
E dan Lil Moris bann disip Modi
Ek zot Hindutva grat ledo maler.

Nou finn sey konstrir nasion larkansiel
Kot tou imigran gagn drwa gout dimiel.
Me aster fasis ek so frer rasis
Pe plant pie pikan dan plas kaliptis.
Trump, Bolsonaro ek zot ti Modi
Pe fer mem zafer ki Adolf Hitler
E dan Lil Moris bann disip Modi
Ek zot Hindutva grat ledo maler.

13. KI PLI ZOLI?

Ki pli zoli ki enn gref ant de fri
Ki donn nesans enn fri nouvo douser;
Ki pli zoli ki enn gref ant de fler
Ki donn nesans enn fler depas zoli?
Kan bannla pe koz prezerv seki yer,
Nou nou pe propoz fizion de kontrer
Parey kouma Shivji ek Parrvati
Fer pou donn nesans enn nouvo lavi.

Ki pli zoli ki enn gref ant kiltir
Ki donn nesans enn nouvo parrsadi
Ki fer diferans nouri lenerzi
E fer dimoun gout desten lavenir?
Kan bannla pe koz prezerv seki yer,
Nou nou pe propoz fizion de kontrer
Parey kouma Shivji ek Parrvati
Fer pou donn nesans enn nouvo lavi.

Ki pli zoli ki fizion bann kiltir
Pou fer nou tou al ver iniversel?
Ki pli zoli ki Rwayom Eternel
Ki montre sime ver enn fitir sir?
Kan bannla pe koz prezerv seki yer,
Nou nou pe propoz fizion de kontrer
Parey kouma Shivji ek Parrvati
Fer pou donn nesans enn nouvo lavi.

14. TI KOUTO KOUP GRO ZIROMON

Bann Modiwala pa dakor ar mwa
Ki enn ti pei kapav montre gran
Seki bizen fer pou gagn devlopman,
Pa lekours roupi me partaz jawa.
Enn ti gout dilo fer ver deborde;
Enn ti gren disab fer masinn bloke;
Enn ti parol dou pli for ki sermon;
Enn ti kouto koup enn gro zorimon.

Bann Modiwala refiz axepte
Ki enn tipti lang lor enn tipti lil
Ena lafors ek lenerzi fasil
Pou fer tou zanfan gagn zot dinite.
Enn ti gout dilo fer ver deborde;
Enn ti gren disab fer masinn bloke;
Enn ti parol dou pli for ki sermon;
Enn ti kouto koup enn gro zorimon.

Bann Modiwala zame pou’le kwar
Ki enn ti poem dan enn tipti liv
Par enn ti dimoun kapav refer viv
Dezir laviktwar kont rengn marenwar.
Enn ti gout dilo fer ver deborde;
Enn ti gren disab fer masinn bloke;
Enn ti parol dou pli for ki sermon;
Enn ti kouto koup enn gro zorimon.

15. SOFE RAVANN

O Saraswati, gran mersi Bondie,
Lapli finn aret mouy bann enstriman;
Ravann rekoumans ar so son frengan;
Difil lagitar ek sitar ere.
Ler finn arive pou nou sant anker
Poezi lokal ar so melodi
San okenn konplex, san okenn egrer
Parski aster nou konn nou gabari.

Dan later Kreol nou’nn plant lenerzi
Ki sorti depi trwa gran kontinan.
Zoli fri ek fler aster bien galan
Parski nou nouri enn nouvo lespri.
Ler finn arive pou nou sant anker
Poezi lokal ar so melodi
San okenn konplex, san okenn egrer
Parski aster nou konn nou gabari.

Nou’nn aret tir lay e rod lipou poul
Parski nou’nn konpran seki Gita dir,
Seki Labib dir, seki Koran dir:
Linite kontrer fer liniver koul.
Ler finn arive pou nou sant anker
Poezi lokal ar so melodi
San okenn konplex, san okenn egrer
Parski aster nou konn nou gabari.

19.07.2020