MALVOLIO MAY DAN LAK

THE GULLING OF MALVOLIO
(ENN EXTRE LERWA BWAR)

TWELFTH NIGHT SHAKESPEARE – TRADIKSION/ADAPTASION PAR D.V
Enn lasam dan lakaz olivia; Sir Toby ek Sir Anndrou rantre

SIR TOBY
Vini Sir Anndrou. Si to pa ankor al dormi apre minwi, savedir to finn lev boner. Early bird catches the worm. Bravo!
SIR ANNDROU
Kaajani! Toultan mo ti kwar lev tar donn retar.
SIR TOBY
Erer kamarad! Erer! Rezonnman rann kouma enn ver vid. Al dormi apre minwi se al dormi boner gramaten. Komprenndo! Dan lavi ena kat eleman.
SIR ANNDROU
Laverite vre. Anverite dan lavi ena zis de: manze ek bwar.
SIR TOBY
To enn fizolof! Anou manze-bwar. (Li kriye for) Mariya, amenn enn brok diven.
Mangann rantre
SIR ANNDROU
Ala jalsa douniya!
MANGANN
Eh mo de koko, anou fer enn triyo.
SIR TOBY
Vini, vini, vini, mo fouka. Bat enn sawal.
SIR ANNDROU
Vre sa. Li sant bien. Olie pitay mo ti pou prefer ena so zoli lazam ek so zoli lavwa. Yer swar to ti fer mwa bien riye ar to jok lor bakanal mont souval, lor karay so dan sodier, lor cholo ki bwar diven kaspalto. Mo ti donn twa enn zoli gousaz pou to laryaz, pa vre.
MANGANN
J’ai empoché votre generosité. Nene Malvolio pa enn dekapsilater; mo trannsenk met legan e mo dalon pa frekant mezon.
SIR ANNDROU
Zoli jok, zoli jok! Aster sant enn sante.
MANGANN
Zot ole enn sante moral ousa sante lamour?
SIR ANNDROU
Sante lamour. Moral rann!
MANGANN

Kas gouyav baba, pa tini-tini
Letan pa atann personn:
Samem sa fler ki pe riye zordi
Dime, dime pou riy zonn.

Lerwa soley, lalanp parasol ble
Amizir li mont lao
So dife refrwadi, so ler vinn pre
Pou tranp lasann dan dilo.

SIR ANNDROU
Vava!
SIR TOBY
Alime dife!
MANGANN

Kan bann zenes zot dife ankor for
Lavi nisa, jos partou;
Me ler laz rantre, laflam pe al mor
Freser liver bous bann trou.

Pa fer to timid baba, chom lavi;
Tank to kapav, gout enn gous
Parski baba, kan to fri finn fletri
Fini! Pa pou’ena repous.

SIR ANDROU
Enn lavwa dimiel!
SIR TOBY
Alenn pouri!
SIR ANNDROU
Wi, wi! Dimiel pouri.
SIR TOBY
Si servi nene, li sant kouma dimiel fermante. Anou fer lesiel tranble. Lev makanbo ziska sovsori boure. To do or not to do, that is the question.
SIR ANNDROU
Anou fer. Mo kouma lisien dan lamizik
MANGANN
Mo toutou zap de ton anba bef.
SIR ANNDROU
Foul laverite! Nou sant ‘Gopia’.
MANGANN
Choupchap gopia. To fer mwa apel twa gopia.
SIR ANNDROU
Pa timan nean! Dimoun kontan apel mwa gopia. Avoy lamizik. Li koumanse: ‘Choupchap’.
MANGANN
Kouma pou koumanse e fer choupchap anmemtan?
SIR ANNDROU
Pa fer fos Mangann. Larg sa lavwa la.
Zot sante, danse
Mariya rantre
MARIYA
Aret sa tapaz la. Si Madam pa finn fini dimann Malvolio vinn aret zot lelan, mo pa apel Mariya.
SIR TOBY
(Li sant enn melanz) Ki ti balye la, madam lonorab ki ti balye la. Kaise belona do koko, kaise belona. Bay Abou trap to direksion, vir to manivel. Dil deke deko, dil deke deko. Donn mwa de boutey bay Kedou, Dan Lenn at ana, a Moris bahout atcha…
SIR ANNDROU
Sir toby, ou enn zeni mizikal, parey kouma mwa.
MARIYA
Trankil vouzot. Li pe vini.
Malvolio rantre
MALVOLIO
Mesie, zot latet pa bon? Kot zot kwar zot ete? Lespri pa bon; manier finn fonn? Yap-yap, fer tapaz kouma soular dan tavern? Zot pa respe dimoun ki bizen dormi? Okenn respe pou ton ek tan!
SIR TOBY
Fos! Nou gard ton ek tan kan nou sante. Grate ale!
MALVOLIO
Sir toby, les mo dir ou kare-kare: Madam axepte ou isi parski zot fami me li pa dakor ar ou move manier. Si ou kapav dir orevwar ou move manier, bien bon. Ou kapav reste. Sinon bay-bay Sir Toby.
SIR TOBY
(Li sante) Salam, bay-bay, avidesein, sayonara;
Salam, bay-bay, avidesein, sayonara;
Salam, bay-bay, avidesein, sayonara …
MARIYA
Tini-tini Sir Toby!
MANGANN
Larim dan nene, dilo dan lizie,
Laz pe rantre, li ganase.
MALVILIO
Abon!
SIR TOBY
Pa kwar mo pe mor, do baba,
Pa kwar mo pe mor.
MANGANN
Koze mo mam, koze!
MALVOLIO
Mo pou raport zot.
SIR TOBY
Mo fann ar li?
MANGANN
Fann ar li. Fann ar li.
SIR TOBY
Ki to dir? Ki to kwar to’ete? To zis enn anplwaye isi. Mwa mo tonton Madam la. Parski to deklar piriten, dapre twa, lemonn bizen aret amize.
MANGANN
Sa ki apel zoli koze!
Li sorti
SIR TOBY
Malvolio, al okip to okipasion e fou mwa lape. Mariya, amenn enn brok diven.
MALVOLIO
Si ou respekte Madam, ou pa gagn drwa, Mariya, ankouraz dezord dan so lakaz. Mo oblize raport ou.
Li sorti
MARIYA
Al denge!
SIR ANNDROU
Mo bien anvi bwar kan mo gagn fen; chalenj li pou enn diel, refiz lager e boufonn li.
SIR TOBY
Fer sa. Drafte enn chalenj e mo pou livre to let momem, viva-voce.
MARIYA
Sir Toby, tini-tini. Depi vizit sa zenn Misie ki travay pou Dik Orsino, Madam koumadir finn manz mous-zonn. Les Mister Malvolio dan mo lame. Si mo pa reysi tourn li anbourik e fer tou dimoun boufonn li, mo pa apel Mariya.
SIR TOBY
Dir mwa tou.
MARIYA
Zot kone li kontan deklar piriten?
SIR ANNDROU
Si mo ti kone, mo ti pou kas so lagel.
SIR TOBY
Akoz li enn piriten? Donn to rezon.
SIR ANNDROU
Peyna rezon me mo pou fer li kanmem.
MARIYA
Enn move zokris sa. Enn roderdeler, enn roder bout, enn boufon ki aprann bel-bel expresion par ker e servi zot andeor kontex. Li kwar li enn terib, lerwa pa so kouzen; li kwar ki tou fam ki get so vizaz tom amoure ar li. Mo pou servi sa pou may li dan lak.
SIR TOBY
Kimanier?
MARIYA
Mo pou ekrir enn biye dou ki dekrir ‘so bote’. Mo pou imit lekritir Madam. Fasil sa. Mo fer Malvolio gagn let la. Mo sir li pou persiade ki Madam amoure ar li.
SIR TOBY
Mo pe santi lay.
SIR ANNDROU
Lay dan mo nene.
MARIYA
Benker sek, Malvolio rant dan latrap. Mo pou dir zot kot zot bizen kasiet pou get tamasa. Prepar zot pou trap vant, riye. Al dormi, dime nou regle kont. Salam
Li sorti
SIR TOBY
Bonswar O Kamasoutra!
SIR ANNDROU
Enn bay 35!
SIR TOBY
Li enn ras apar e li ador mwa.
SIR ANNDROU
Mo ti konn sa enn fwa.
SIR TOBY
Finn ler pou al kaysou. Sevalie Anndrou, pitay pe manke.
SIR ANNDROU
Si mo pa may ou nies mo pou fat net.
SIR TOBY
Avoy fizon. Si to pa gagn li, apel mwa trou may.
SIR ANNDROU
Si mo pa dir sa, mwa mo enn trou may.
SIR TOBY
Tro tar pou al dormi. Ena enn boutey dan mo lasam. To vini?
Zot sorti

Continue reading “MALVOLIO MAY DAN LAK”

4 INDIAN POETS

AN INTRODUCTION by KAMALA DAS

I don’t know politics but I know the names
Of those in power, and can repeat them like
Days of week, or names of months, beginning with Nehru.
I am Indian, very brown, born in Malabar,
I speak three languages, write in
Two, dream in one.

ENN ENTRODIKSION
Mo pa konpran politik me mo konn bann nom
Seki dan pouvwar e mo kapav resit zot kouma
Zour dan lasemenn, ousa mwa dan lane, koumans ar Nehru.
Mo enn endien, bien nwar, pran nesans dan Malabar,
Koz trwa lang, ekrir
Dan de, rev dan enn.

Don’t write in English, they said, English is
Not your mother-tongue. Why not leave
Me alone, critics, friends, visiting cousins,
Every one of you? Why not let me speak in
Any language I like? The language I speak,
Becomes mine, its distortions, its queernesses
All mine, mine alone.

Pa ekrir an Angle, zot ti dir,
Pa to lang maternel sa. Zot pa kapav
Fou mwa lape, zot tou – kritik, konesans,
Kouzen-kouzinn? Les mo koz lang
Ki mo anvi. Lang ki mo koze,
Li pou mwa, so lanver ek so landrwat
Zot pou mwa, zis pou mwa.

It is half English, half Indian, funny perhaps, but it is honest,
It is as human as I am human, don’t
You see? It voices my joys, my longings, my
Hopes, and it is useful to me as cawing
Is to crows or roaring to the lions, it
Is human speech, the speech of the mind that is
Here and not there, a mind that sees and hears and
Is aware. Not the deaf, blind speech
Of trees in storm or of monsoon clouds or of rain or the
Incoherent mutterings of the blazing
Funeral pyre. I was child, and later they
Told me I grew, for I became tall, my limbs
Swelled and one or two places sprouted hair.

Li moso Angle, moso Endien, kikfwa komik, sirtou onet,
Li imen parski mo imen – zot
Pa konpran? Li kriye mo lazwa, mo dezir, mo
Lespwar e mo bizen li kouma
Zwazo bizen sante e lion bizen kriye, sa
Parol imen sa, parol lespri ki
Isi pa laba, lespri ki trouve, ki tande e ki
Kone. Pa parol sourday ek kaylous
Bann pie dan toufann, lapli toransiel, ousa
Bla-bla dan vid dife ronflan
Krematwar. Enn baba
Ti pe vinn gran parski mo ti pe pouse,
Mo lekor ti pe sanze e pwal ti pe pouse.

When I asked for love, not knowing what else to ask
For, he drew a youth of sixteen into the
Bedroom and closed the door, He did not beat me
But my sad woman-body felt so beaten.
The weight of my breasts and womb crushed me.
I shrank Pitifully.

Kan mo ti rod lamour san kone kifer,
Li ti ferm mwa dan enn lasam
Ar enn tilom sez an. Mem li pa ti violan,
Mo lekor zenn fam tris ti kraze.
Pwa mo tete ek mo vant ti fini mwa.
Mo ti pe koule san soulazman.

Then … I wore a shirt and my
Brother’s trousers, cut my hair short and ignored
My womanliness. Dress in sarees, be girl
Be wife, they said. Be embroiderer, be cook,
Be a quarreller with servants. Fit in. Oh,
Belong, cried the categorizers. Don’t sit
On walls or peep in through our lace-draped windows.
Be Amy, or be Kamala. Or, better
Still, be Madhavikutty. It is time to
Choose a name, a role. Don’t play pretending games.

Lerla … mo ti met semiz ek pantalon
Mo frer, koup mo seve kourt, movi ar
‘Tifi pa fer sa’. Zot ti dir
Met sari, to enn beti,
Mazinn maryaz. Aprann koutir, kwi manze,
Okip lakaz. Swiv sistem, swiv kiltir,
Bann ortodox kriye. Aret asiz lor miray, louk par lafnet.
Pa bliye to apel Amy, Kamala. Si to’le
Nou apel twa Madhavikutty.
Swazir to nom, mazinn to rol. Aret fer vadire.

Don’t play at schizophrenia or be a
Nympho. Don’t cry embarrassingly loud when
Jilted in love … I met a man, loved him. Call
Him not by any name, he is every man
Who wants a woman, just as I am every
Woman who seeks love. In him . . . the hungry haste
Of rivers, in me . . . the oceans’ tireless
Waiting. Who are you, I ask each and everyone,

Aret zwe katorz-vetwit, aret
Fer bebet ansaler. Aret fer senn kan lom la
Finn kil twa … Mo ti zwenn enn zom, tom amoure. Apel
Li Zom, zom ki bizen
Enn fam kouma mwa Fam
Mo bizen lamour. Li … enn larivier
Ki fonse, mwa … enn losean eternelman
Ouver. Twa ki twa, mo dimann tou dimoun,

The answer is, it is I. Anywhere and,
Everywhere, I see the one who calls himself I
In this world, he is tightly packed like the
Sword in its sheath. It is I who drink lonely
Drinks at twelve, midnight, in hotels of strange towns,
It is I who laugh, it is I who make love
And then, feel shame, it is I who lie dying
With a rattle in my throat. I am sinner,
I am saint. I am the beloved and the
Betrayed. I have no joys that are not yours, no
Aches which are not yours. I too call myself I.

Repons: mwa ki mwa. Partou-partou, kot pase
Mo zwenn misie mo-mwa-momem
Ki dan bien kouma kouto dan fouro.
Mo-mwa-momem ki bwar tousel
Gramaten, midi, tanto isi-laba,
Mo-mwa-momem ki dan goun, ki fongoyo,
Lerla gagn onte, ki pe mor
Ar enn ronfleman dan lagorz. Mo enn peser,
Mo enn sen. Mo mo konn adorasion
Ek traizon. Mo boner li to boner,
Mo maler li to maler. Mo’si mo Mo-mwa-momem.
22.07.18

02. JEWISH WEDDING IN BOMBAY by Nissim Ezekiel

Her mother shed a tear or two but wasn’t really
crying. It was the thing to do, so she did it
enjoying every moment. The bride laughed when I
sympathized, and said don’t be silly.

Continue reading “4 INDIAN POETS”