©DEV VIRAHSAWMY AND ICJM
LAMOR ENN ZEAN
Ler li ti pe fors later avanse, zour so nesans, pou kapav respire, sorti dan nwar, lev lizie ver lalimier, tou bann plant, so gran kouma so piti, ti aplodi. Sa li pou vinn enn kalipa sa! Later karte, les li pase. Li lev latet gayar, ouver so leker koma’nn parosol, pran tou lenerzi soley, kouver so gran frer ar so prop lonbraz ziska li fletri, pati dan labou, e vinn nouritir pou babou grandi. Mari sa!
Depi so nesans, li ti konn enn sel kiksoz. Pran, pran, pran! Li tal so lenportans dan tou direksion: so fetaz grenp ver lesiel, obliz vwazen zet lekor ousa emigre; so rasinn pa zis fons dan fon me tale kouma lapat ourit ki al sous zi lavi dan lavenn lezot; so bann mamb-koutpwen-zean nokawte mem ti rival dan so lantouraz ar sitan efikasite ki vit-vit so sime kler nenport kot gete.
Siklonn vini, siklonn ale nou gran gayar vinn pli gayar. Lalev vire, regar oten, li get letan met prop partou; parta-parta bann bachara tous so lipie ar zot latet. Li tousel krent, frengan, for e pwisan. So lonbraz per li. Seki li dir samem e kot li zet so mepri frwa nanye pa gagn kouraz pouse. So lonbraz fer zot per, tire.
Siklonn vini, siklonn ale, li santi for so solitid. Ler soley bril so seve, li santi tanperatir monte partou kote e so ledwa lipie transpire; ler lapli tonbe li santi teren glise anba so lipie; ler divan soufle peyna paravan pou anpes so lekor net tranble. Parfwa li rod enn soutien me bann vwazen tro-tro lwen pou kapav tann lame. Zot mempa tann li plengne. Souvan-souvan dan gro lapli li santi lipie glise; andire pe gagn vertiz. Parey kouma zansiv vie bonom so rasinn pe desose. Soubasman pe desese.
Enn swar Desam, omilie lanwit, ti ena enn tapaz bizar. Enn ti koutvan ki normalman zis fer pie-fler perdi petal, pa kone kimanier, ti fer gran soliter plati lor later. Ena panse laz ti rantre, inevitab ti arive. Bann ki pa ti tro kontan li ti mirmire ki tou pese pey lor later. Samem refren fezerdespri ek vantardiz.
Siklonn ale, siklonn vini lekor zean vinn lapousier e ar melanz dilo ek ler li ti vinn vitaminn later ki ti nouri nouvo repous parta-parta.
BARLIZOUR
Laba dan les, lapoud kotone gri pal-pal pe timidman sey efas parsi-parla gri fonse ki tir lor nwar. Lanwit ti bien-bien nwar, nwar-zekler kouma enn ledan ki pe lanse. Kalman bliye kalme douler.
Laba dan les, palet ranplas ti penso fen ki finn tranpe dan melanz pali e gri fonse kontign kile. Kile, kile ziska roulo roul so klarte dan tou ti kwen lobskirite. Zwazo sante, azann kriye, lisien zape.
Laba dan les, palet Bondie ofer soley kouler mazik: ble elektrik, oranz mistik borde ar lor, mov-violet, rouz ekarlat. Dife veloute pe amenn lavi.
Taler mo dantis pou bizen ras sa ledan la.
‘DEJA VU’
Sa kolinn la, enn touf pie, enn ti kabann! Mo’nn deza vinn isi. Non pa posib. Peyna pie tamaren, zanblon, vavang. Isi nou dan Highlands Lekos, pa dan vilaz Goodlands. Me mo’nn deza trouv sa kabann la, sa kolinn la, sa touf pie la. Kan? Kotsa?
Soley finn fini kouse, labrim pe koumans leve. Bann fey lotonn ki talerla ti plen ar dife soley kousan finn vinn maron fonse. Taler bann pie lor kolinn pou zis enn silwet nwar masif ki finn poze lor lorizon enn lesiel san lalinn.
Enn santiman bizar chombo mo lekor ek mo lespri. Eksitasion ek fristrasion met paryaz. Personn pa gagne. Mo tousel dan mo balon transparan andeor letan.
Mo lev latet pou get lao. Detrwa zetwal finn koumans paret, tousel dan lespas ek letan enfini. Tousel kouma mwa? Zot lalimier sorti bien-bien lwen depi koumansman letan kan kreasion ti koumanse. Kan konn gete zot pa tousel – enn etensel dan fon koltar – me zot anpandan par gro-gro grap kouma bouke fedartifis.
Me mwa dan tousa, ki mo ete? Enn gren disab, enn lapousier? Tousel-tousel, mo nene plat kont vit loto dan lotonn fre Highlands Lekos, get kolinn som ar so lonbraz vertikal galoupe al kasiet dan kontour. Enn tristes-lafreyer chom mo lagorz. Eski tousa enn aksidan ki fini sek dan enn ti fraksion letan?
Kifer sa lenpresion ‘déjà vu’? Eski ena lien ant koumansman, zordi ek dime? Eski mo zis enn lapousier ousa plito enn lapousier zetwal ki zame tengn?
Loto arete… Brek titour… Mo pa tousel.
ANNYO KOTONE TOUKOULER
Lontan-lontan, bien-bien lontan ti ena enn gran mazisien. Li ti toutsort kalite, toutsort kouler. Timama li ti papa, timama li ti mama; timama li ti meme, timama li ti tata; timama li ti lelefan, timama li ti souri; timama serpan, timama krapo; timama zwazo, timama zako; timama pwason, timama papiyon; timama saponer, timama sitronel. Li ti tou, li ti partou. Li ti twa, li ti mwa.
Sa lepok la ti fer nwar partou. Fernwar ti kouver partou ar enn gran moulton nwar-nwar-nwar mem. Mazisien la, ki ti apel Swami, pa ti kontan sa ditou. Enn zour li desid pou alim enn tors. Beng! Dir ou Lalimier koumans fane partou, rant dan tou kwen. Li al dan lakav, lor montagn, dan lesiel, dan lamer. Fernwar ankoler. Li pa kontan Lalimier. Li pran so lepe lasie pou atak Lalimier ki ti ena enn lepe reyon kosmik. Ler de lepe la krwaze zetwal fane dan tou direksion. Lapli zetwal fer lerb ek pie pouse; fer mwano ek geko sante; fer begonia riy ar ortansia.
Lapli zetwal desinn toutsot kalite zanimo, bebet ek ensek. Ti ena lelefan, samo, rinoseros, krokodil, gazel, bef, kabri, poul, kok, kanar, pentad, lezwa, lapen, zako. Zis dimoun ki pa ti ena.
Enn zour konper zako ti plen mars lor kat lapat. Li desid pou dibout lor so de lapat deryer e servi so de lapat divan pou kas fri lor pie. Normal tou zako rod fer parey. Dousma-dousma zako vinn dimoun. Parfwa dimoun ‘si vinn zako me sa se enn lot zistwar.
Partou kot lapli zetwal ti finn amenn lavi bann dimoun al reste. Enn zour gran mazisien la aprann ki ena detrwa move size ti pe fer mesan ek malelve. Gran mazisien ti bien sagren. Li ti ena enn Annyo kotone kouler larkansiel. Li ti apel li Tizezi. Tizezi timama li ti enn tifi, timama li ti enn garson, timama annyo mal, timama annyo femel. Li ti tou, tou kouler, tou kalite. Gran mazisien dir Annyo Kotone Kouler Larkansiel al get enn kou ki pe pase.
Ler Annyo Kotone dir zot zot pe fane, ennde sap lor kal. Zot may li, touy li, koulout li lor lakrwa. Zot pa ti kone ki Annyo Kotone konn anvole. Aswar, li anvole, li al zwe dan bann grap zetwal lwen-lwen partou laba.
Tizezi, Annyo Kotone, aster pas so letan vwayaze lor lezel komet. Partou kot ena biz-biz li ale, fer mesan vinn bon. Li dir tou bann zanfan gran mazisien viv dan lape, lamour ek liberte. Akoz samem nou kontan li.
ABSOLIMAN!
Dan biro enn ziz. Konsiltasion an-sanm.
Ziz: Madam, mo dir ou ou pe fer erer. Ou bizen aksepte enn avoka pou defann ou.
Fam: (Silans)
Ziz: Mo anvi ed ou… Kifer ou refiz led ki lakour pe donn ou?
Fam: (Silans)
Ziz: Madam ena enn akizasion grav kont ou e so santans bien lour. Ena kas likou ladan.
Fam: (Silans)
Ziz: Ou finn aksepte ki ou finn touy ou mari. Ti enn aksidan.
Fam: Non.
Ziz: Pa ti enn aksidan?
Fam: Non.
Ziz: Si ou reponn koumsa ankour ou pou agrav ou ka. Akoz sa ou bizen enn avoka. Li pou konsey ou ki bizen dir.
Fam: Zom pa konpran.
Ziz: Mo fer donn ou enn avoka fam.
Fam: Zot pa konpran… Zot poz sipa ki kestion.
Ziz: Madam .
Fam: Misie, mo kapav donn mo baba bwar? Li swaf.
Ziz: Wi, bien sir. (Madam la ouver so blouz, tir so tete gos, donn so ti baba.) Ki laz ti baba la ena?
Fam: Sis mwa.
Ziz: Kisannla so papa?
Fam: Mo bouro.
Ziz: Be … zot …
Fam: Bate … viol … sodomi … toulezour.
Ziz: Komie zanfan?
Fam: Trwa… de finn mor.
Ziz: Kifer ou’nn res ar li?
Fam: Kot pou ale?
Ziz: Mo pa konpran.
Fam: Ou pa pou konpran misie, ou enn zom.
Ziz: Ou’nn touy enn imen!
Fam: Pou anpes li touy mo trwaziem zanfan. Si li revini, mo pou repik enn kouto dan so leker.
Ziz: Madam, pa dir sa. Ou pe agrav ou ka.
Fam: Misie ziz … ou kone … ki ete … dis banane martir? (Ziz la bes so latet, ekrir de mo lor dosie ki ti ouver divan li: ‘lezitim defans’.)
DIMIEL AMER
Enn fwa dan enn pei, ti ena enn ti vilaz. Anverite li pa ti sitan tipti me li pa ti’le vinn lavil parski li ti kontan seki li ti ete. Ti ena, kouma dan tou vilaz, enn sime prensipal ki bann abitan la ti apel Gran Sime e apartir Gran Sime ti ena bann ti sime ek santie de kote ki ti file kouma rasinn koko. Pa drwat-drwat me plito kouma dilo lasours ki kontourn agos, adrwat ler li swiv so desten, desann ver lamer. Parey koumsa bann ti sime la ti swiv kontour lanatir ek kapris dimoun me de kote zot tou ti fini dan enn gran lafore ki ti antour vilaz la. Dan de lot kote vilaz la, kote soley leve ek soley kouse, Gran Sime ti kontinie me personn pa ti’le kone kot li ti ale ziska ki … Pli tar mo dir zot!
De kote Gran Sime ti ena bann laboutik ar bann nom bien spesial: Laboutik Banwar parski divan li ti ena enn pie bwanwar; laboutik Manou parski so propriyeter ti apel Manou; laboutik kouzen parski so propriyeter ti kouzen propriyeter laboutik vizavi. Ti ena osi latelie bisiklet Bay Siw, latelie tayer Ton Sougri, laforz Misie Paya, salon kwafer Bay Raman, lakanbiz Paradi Ble, lotel dite Eldorado. Toule Samdi enn teren vid vinn sant aktivite ekonomik vilaz la. Samdi ti zour bazar. Bann plater legim, bann elver poul, bann artizan ti profit sa zour la pou vann zot marsandiz e pou aste seki zot ti bizen pandan lasemenn. Ziska tar samdi swar mouvman ti kontinie dan laboutik, dan latelie e sirtou dan Paradi Ble.
Mo sir zot finn remarke ki dan sa vilaz la pa ti ena konsiltasion dokter, kabine dantis ousa farmasi. Drol non! Anverite pa drol ditou. Sa vilaz ki ti antoure par enn reinnfores tropikal pa ti bizen meksinn. Bann mous-dimiel ti pe pran bann meyer nektar dan plant ek fler pou fabrik enn dimiel spesial. Li ti sitan prop ek sitan pir ki enn kouyer dimiel azen gramaten ek enn avan al dormi ti gard tou bann abitan la an bonnsante, apart ti problem parsi-parla.
Dan nou vilaz ti ena enn garson. Akoz personn pa ti kone ki ti so nom, tou dimoun ti apel li Garson. Dimoun dir ki so mama ti mor ankous e so papa ti kit li anplan. Sans detrwa bon vwazen ti pran so sarz.
Garson ti pran labitid viv tousel, manze kot gagne e dormi kot gagne. Souvandefwa li ti pran enn santie, mars drwat divan li ziska ki li ti ariv dan bwa e la si letan ti bon li ti mem pas lanwit anplen-er. Amizir letan pase, douma-dousma, li ti koumans konpran langaz plant ek zanimo, sirtou langaz mous dimiel. Bann mous dimiel ti telman kontan li ki zot ti les li tanzantan pran enn pen pou li manze ousa pou donn kikenn ki pa tro bien. Si li pa ti dan danbwa kot li pe koz ar plant, zwazo, fler, papiyon, mous-dimiel, ti pou trouv li kot enn dimoun ki pa tro bien parski so zorey ti telman finn ki li ti kapav tann enn pli tipti zemisman.
Bann dimoun bien e ki dan bien pa ti pe pran li kont. Me bizen dir ki zot pa ti pe fer li mesanste parski tou dimoun ti sagren li akoz so mama ti mor ankous e so papa ti les li anplan. Apre zot ti panse ki li ti enpe spesial, diferan ar lezot. Ena ti pe dir ki enn vis ti enpe las dan so latet.
Enn zour ler Garson ti pe alonze lor lerb dan danbwa, dan bor reinnfores tropikal li santi enn prezans sort lor ordiner. Li drese, asiz lor so deryer, get kat kote. Deryer enn touf li tann enn tapaz. “Sirman enn yev”, li panse. Li koz langaz yev me personn pa reponn. Li leve, al gete e la deryer touf ki li trouve? Enn dimoun etranz, pa parey kouma dimoun dan vilaz. So labiyman an papie ver spesial; so lapo kouler lor; so seve kouler larzan malgre li zenn. Li ti pe tranble. “Li pa bien sa misie la”, Garson panse. “Mo sir li mank dimiel dan so disan!” Li al rod enn pogne dimiel, met li lor enn gran fey e retourne pou donn li bwar. Kouma mirak etranze drese. Li poz kestion e Garson donn li tou detayman.
Pli tar ler li ti santi li fit net, Garson ti al ar li ziska vilaz, dir li orevwar. Apre li pa ti zwenn li ankor.
Selma depi sa zour la bann zafer ti koumans sanze. Premie dabor ti koumans vann po-dimiel dan bazar e pli tar dan laboutik ‘si. Apre, pa kone kifer, po-dimiel disparet dan bazar ek laboutik. Enn zour bann gro-gro kamion, trakter ek bouldozer rant dan vilaz depi kote soley leve e zot koumans fouy larz-larz sime, drwat-drwat koumadir mizire ar lareg e fann bitim partou. Apartir Gran Sime ki ti vinn Lotorout Prisipal ti ena enn trale lotorout segonder de kote. Telman ti ena boukou ki pa ti mem gagn letan rod nom pou zot. Zot ti vinn bann nimero. Lotorout 001, 002, 003, 004 etc. Zot tou al drwat-drwat ziska reinnfores ki ti pe koumans retresi lor vites.
Pa kwar zis dibwa ki zot ti pe tire. Zot ti finn dekouver dimiel spesial dan reinnfores tropikal e sa ti pe ale dan direksion soley kouse par kamion-sitern. Biznes dimiel ti pe kas-pake. Me enn zour so popilarite ti koumans diminie. Ni li ti pe geri, ni li ti protez kont maladi. Bann siyantis fer lexperyans, bann detektiv fer lanket, bann espion rod sekre. Bizen ena enn koupab parla! Enn siyantis ti pibliy enn rapor pou dir ki kikfwa devlopman reinnfores ti enpe tro rapid, ki bann mous-dimiel ti pe gagn difikilte pou adapte ar sanzman dan ler ki ti ena tro karbonn-dayoksayd ek monoksayd. Toutswit direkter zeneral Dimiel Inc. ti fer enn deklarasion ki siyantis la li ti enn iresponsab ki pa ti konsian lenportans netwayaz reinnfores pou ki sivilizasion modern avanse.
Li, li ti plennman satisfe ki bann mous-diel apresie prezans bouldozer.
Enn zour lagazet pibliy enn gran nouvel. Ena enn lespri malsen ki finn kidnap tou bann larenn mous-dimiel pou fors mous-dimiel prodir fiel. Sa lespri malsen la finn pas bag ar Satan. Bizen fors li aret respire.
San perdi letan avion ti koumans bonbard reinnfores lanwit-lizour, met partou plat.
Bonbardman pe kontinie. Personn pa kone kot Garson ete.
HISTRIONIX KALIPAX
Personn pa kapav dir li pa senser. Li senser. Mwa ki dir. Personn pa kapav dir li pa onet. Li onet. Li onet , li senser. Nou tou dakor. Lor la peyna diskision.
Li pa per lotorite; li dir seki li anvi dir. Si pa kontan, be tanpi. Li movi ar zot. Mem bann ki pa kontan li, ki pa kontan so manier sirtou, zot aksepte ansekre ki li pa mesanste kouma Aya Langouti Dedwa, alias Kouto Mousana (K.M). Li pa aras move lerb pou plant lerb bourik. Li, li’le aras fatra pou plant ortansia, begonia, zakaranda. Li kwar dan seki li fer.
Me parfwa, pa kone kifer, li glis lor lapo banann, tas dan kaka-vas. Yer mem mo ti trouv enn kees ar mo de lizie. Telman li vey ti detay, fey par fey, souvan li bliye get grander lakour. Ala ki ti arive.
Dan vilaz kot nou reste ena enn zarden ki depi touletan ti nou gran fierte. Me depi fek-fekla, pa kone kifer, li finn enpe abandone. Mo kwar zardinie finn tom malad.
Yer kamarad Histrionix Kalipax, H.K ki tou dimoun apel Aska, ti rant dan zarden pou al pipi deryer enn pie, pipi ki li ti finn tini pandan enn bon bout letan parski li prefer les karo-kann pou soulazman K.M. Ler so pipi koumans evapore dan kontak ar saler later sofe par soley tropik, loder lamoniak giji so narinn, exsit so limazinasion panndit manke e (mersi Bondie!) enn revelasion tom lor so latet kouma kaka-zwazo. Li get zarden la; li trouv so boubou.
Bizen efase re-fer! Zarden laont kapav vinn zarden fierte, spesimenn rar pou glorifie lentelizans limanite. “Atann, mo vini; mo revini ar bouldozer.” Nou met prop partou, nou replante. Anz-Gardien Zarden ki ti pe fer lasies dan lesiel, sakouy so lezel desann. “Pa fer sa Aska! Dan sa zarden la ena plant rar, ena osi nouvo gref. Rod bann move lerb enn par enn e ras zot ar ou lame. Pa servi bouldozer, bayo; pa fer sa dalon.”
Aska ti riy enn gran riye. Telma for, lesiel ti tranble. Enpe pli tar bouldozer ti rant dan zarden. Bougenvilea ek pikan loulou; lastron ek zinia; laliann leng ek orkide; siendan ek sitronel; vieyfi, viegarson ek vavang; lagren-jab ek lagren zak; pie goyav ek goyavie, tou ti pas dan pake.
Ler li ti fini so louvraz, li lev lizie. Li ti satisfe….. Aster nek ena pou rekoumanse. Me avan gagn letan met enn boutir dan later, enn bilding karant letaz, sorti lot kote dilo, lev so larogans dan ler, tal so parking souteren, magazen dernie model ek tou so eksetera.
E bann zanfan nou vilaz peyna plas kot pou al zwe. Aska pa ti’le fer ditor. Li onet e li senser. Se so desten ki faner.
TI-FANGGAS
Sak fwa ki may Ti-Fanggas
Pe fer louvraz kont-natir:
Sipa pe tripot ar kas,
Pe reenvant lasansir;
Rekta pou tann mem koze:
“Mwa mo plennman satisfe…”
Papa, mama ek vwazen,
Zot prefer get lot kote
Pou pa vinn konplis koken
Si trouv bann nom dan karne.
Ti-Fanggas so sime kler;
San travay vinn milioner.
Ti-Fanggas, pradann-mantrri,
Pa per pou kabos lalwa,
Fer prensip vinn satini,
Donn chokrra kouronn lerwa.
Mem si li fer an plastik,
So kouler li mazestik.
Ti-Fanggas so lapeti
Grandi ar so gou pouvwar.
Tann dir mem dan paradi
Li finn kit enn avalwar.
Pouvwar koutkekout fasil
Kan roder bout pe tap pil.
Aster li pa neseser
Sey rod enn explikasion
Kan kikfwa ena erer,
Ousa enn ti konfizion.
“Avoy enn bake labou”,
Li’nn aprann ar so gourou.
SASER FATIGE
Sa zour la Willy Hunter pa ti dan moud. Pourtan dan lafore kot li ti ete zibie pa ti manke. Koumadir detonasion enn kartous ki normalman donn li jos, ti pou kas konte e savir lekilib. Enn yev deryer touf lastron, enn konde lor enn brans lao nepli ti eksit so ensten saser. So lebra vadire ti tro feb pou lev so fizi. Pou evit aksidan li ti ferm take sekirite, apiy fizi la kont enn pie, larg so lekor lor enn tapi lerb e avan li gagn letan dir ‘fouf’ somey chombo li.
Enn ti freser ti kas so somey. Ler li ti ouver so lizie li ti gagn sok. Enn manto labrim ti pe tal so douser lor lafore; bann zwazo ek lezot zanimo ti finn fini prepar zot nik; mem labriz ti pe respe silans glasial. Li ouver so fizi, tir de kartous ki ti ladan, met fizi la lor so zepol e koumans marse. Li pa ti mem reflesi ki direksion li ti pran. Andire li ti pe swiv enn lot ensten ki depi koumansman letan ti pe dormi dan fon so nam e ki enn kou, kouma mirak, ti pe dres latet.
Li ti pe mars drwat divan li san kone kot li ti pe ale. Marse, marse, marse.
Enn bon loder manze lor dife ti giji so narinn. Enn lema ti pe riss li dan direksion manze la ziska ki ti li ariv pre kot enn kabann ki ti ena enn ti lakwizinn par deryer. Dan kabann la ti ena enn lalanp alime ki ti pe aroz deor ar enn lapousier lalimier dou. Willy Hunter ti al direk ver lakwizinn e la … sok! … li ti trouv enn ners dan so iniform pe tourn kari lor foye. Ki enn ners ti pe fer damilie enn lafore. Pa ti ena lopital ousa klinik pre par isi! Ler li ti ariv kot laport lakwizinn ners la ti vir so latet dousma, fer enn sourir e zis dir li manze pre pou pare.
– Al dan lakaz. Mo vini la.
Apre dine, kouma ti pe fer bon deor, zot ti al asiz dan lakour, ekout griyon ek krapo kriye; get zetwal filant file dan lesiel.
Sa swar la Willy Hunter ti dormi enn somey profon e dan so rev li ti vinn enn ners. So fizi ti vinn enn zetwal filant ki ti fonn dan lesiel.
BOUTON ZENES?
Kan mo vwazen ti gagn enn
Ti plak nwar lor so lazou
Li dir so fam pa pran kont:
Enn ti bouton zenes sa!
Kan plak nwar koumans fane
Partou lor lame lipie
Ankor li pa trakase
Parski bouton zenes sa.
Aster lor lekor antie
Plak nwar partou soupire,
Lamatier santi lamor.
Bouton zenes sa do ta!
TI-BOUT 4 AN PLI TAR
Mo rapel koumadir fekla sa ti bout dimoun, anvlope dan so ti moulton blan ar tas disan nesans par sezaryenn, ki ti pe tranble ziska ki ti met li dan enkibater. Mo leker ti gro ar boner pa kapav explike.
Me zordi mo ti pinget li enn ti pima. Dir ou so lalang fite. Lot zour …. mo pa rapel ki mo ti dir li. Sirman koze ensinifian gran dimoun. Ki to kwar li fer? Li kas enn gran riye, parey kouma so mama, get mwa fran dan mo lizie, li dir mwa: “To komik Tata …. aret fane!”
ENN LET POU SAINT-EXUPERY
Mo bon Antoine,
Kapav li vre, kapav li fos me mo bien kwar mo’nn zwenn ar li. Pa dan dezer Afriken. Mo tro kapon pou al laba. Me isi anba enn zetwal, enn bien tipti zetwal ki ti paret zis enn fwa. Gete kouma mo’le mo pa finn retrouv li.
Isi sel disab nou ena se enn long riban blan-kase borde enn kote par disel ble, parfwa sale, parfwa sikre e lot kote par kokotie ek filao ravaze par tro boukou biznesmenn ki ena lizie pli gro ki zot vant. Lerwa kot nou pa aret lelan biznesmenn me partaz profi piyaz ar zot e letansa so bann prens fer koleksion boutey vid. Mo tann dir gardien far li an somaz. Ena mem dir li finn nway so sagren dan disel ble. Me sa mo pa sir parski isi rimer fer palab.
Lot zour ler mo ti pe mars-marse mo ti zwenn enn tilom, enn ti bonom trwa-zan, touni pe zwe dan disab. So seve ti kouler zanblon, so lizie ti kouma lagren longann, so lapo ti kouler lesiel avan ki soley leve.
Mo ti dibout kot li pandan enn bon bout letan me li ti telman preokipe par seki ti pe pase dan so prop latet ki koumadir mo pa ti la ditou. Me tanzantan li ti pe riy enn kou for, get mwa, fer enn sourir e replonz dan silans so prop lemonn. Apre enn bon bout letan kan vadire so lemonn personel nepli ti ase, li ti get otour li e dousma dimann mwa: “Misie, desinn enn pwason pou mwa, silteple!”
Mo ti gagn sok. Mo ti asiz kot li e ar enn ti baton mo ti desinn enn pwason lor disab mouye me bien vit enn ti vag ti monte pou efas mo desen. Mo bizen aksepte ki mo ti enpe trakase ki mo tilom pou kriye-plore kouma tou zanfan sa laz la. Pa ti sa ditou. Li zis ti get vag la retourn dan gran dilo: “Pwason naze, ale. Lot!”
Lor donn lord mo tilom ti enn jak. Lor vites mo ti desinn enn lot; lor vites vag ti efas li. Lot! Lot! Lot! Ler mo ti finn fatige, mo ti dir li mo ase, mo bizen al mo lakaz. Ala tilom tourn so lalev, larm so lizie vadire lor komann. Enn gout ti mem deborde, ti pe glise, desann lor so lazou. Ki pou fer? Mo ti reasiz kot li. Mirak! Lalev ti drese ar sourir; lizie ti sek net.
Mo bon Antoine, mo’si mo’ena aster mo Ti-Prens ar so seve zanblon, lizie lagren longann, lapo kouler lesiel avan soley leve. Kouma to ti prens, so riye ‘si rezone gramaten kouma laklos sizer.
Enn zour pa tro lwen kan nou pou zwenn twa ek mwa, nou va kapav koz lor nou Ti-Prens.
TOU PE TOM POUF
Depi toultan Misie Maxim Maxwel ti entelizan, debrouyar, travayer e li ti fer serman kan li ti bien-bien zenn ki zame, zame li pa ti pou aksepte viv mizer. Sime ki li ti trase ti bien kler. Sak pa ki li ti fer ti amenn li kot li ti ‘le: konfor materyel.
Misie Maxim Maxwel ti kwar zis dan seki li ti trouve ek tande. Pou li realite ti ekrir ar let kapital (REALITE) e diskision lor la ti enterdi dan so domenn ek so tabisman. So lavi ti baze lor trwa krwayans: (1) Bondie ekziste. (2) Li ti fabrik Eve ar enn kot Adam. (3) Li nou devwar profit nou sitiasion e kan nou profit nou sitiasion plen-plen tou dimoun profite. Pou li apart sa tou ti enn gran palab pou ankouraz pares ek prodwir gonaz. Filozofi, lar, moralite pa ranpli vant vid. Bizen disiplinn, disiplinn ek ankor disiplinn. Liberte, lwazir, stres tousa bann komeraz envante pou ankouraz bann zeb vinn pli zeb; pou fer lakagn gagn tit; pou fer los kwar li nepli lanplat. Mem si li pa ti gagn kouraz dir sa an piblik, li ti panse ki lemonn ti bizen enpe plis Hitler pou so vre devlopman.
So sikse ek repitasion ti depas kad. Dan so koloni kot li ti pas pou enn gran oustad li ti konn aste ek vann faver ek proteksion e so bann adorater ti exper lor pas bagou. Dan kartie pov lavil kot li ti grandi ti fer met so stati e bann profeser ti gagn lord enn fwa par an amenn zot zelev laba pou ki zot gagn enspirasion ar enn vre model pou zot devlopman. Kan zanfan fer move bann paran ti menas pou raport zot ar Misie Maxim Maxwel. . Kikfwa li ti imortel! Ena enn ti pe mem dir – mo kwar li ti sef paser siro – ki li ti enn tigit, enn bien tigit, pli piti ki Bondie. Li ti fer boukou lasarite e zame kamera televizion ti rat enn sel lokazion pou dir lemonn komie so leker ti gran. E pa kwar ki kameramenn la ti so fami.
Ale vini ennmem lozik, pa de, pa trwa, ti gouvern tou so desizion: kan ti ena pou swazir so madam marye – mem si dan so lavi ti ena boukou madam – , so zann ousa so de belfi, kouma kan bizen kone kot pou plas so lamone pou ki pitay fer piti ar pitay. Bizen rekonet ki so lavi ti regle kouma enn revey atomik. Peyna zess! Konn fer plasman e leres swiv kouma dilo swiv kanal. Peyna plas pou santiman.
Me pa kone kifer enn gramaten ler ariv ler pou leve pou li al dan jim pou so lekzersis, sona ek masaz, so lekor ti refiz kit lili malgre sonnri revey e malgre so lozik-reflex normal ti pe dir li aret fane. Li ti koumans santi koumadir dan enn lepase ase lwen, enn zour kot enn lakrwaze, li ti mal swazir sime. Posib sa? Zistwar vie bonnfam! Si sa ti vre li pa ti pou arive kouma li ti finn arive. Lor fos sime pa kapav ena viktwar. Ena zis defet.
Pa gagn drwa kil parad! Li ti ris so kadav lor sime labitid pou aret panse. Tou manier ena panse ki zis fer perdi letan kouma ena koze ki pa bon pou koze. Sa zour la so labous ti res lapat-lapat ek so lekor kaya-kaya. Mem so nouvo pies, enn zoli tifi ven-tan ar ki li ti pe depans enn fortinn san tike, pa ti pe reysi giji so dezir. Koumadir enn move plasman?
Enn figir, okoumansman enkoni, ti sorti dan profonder so memwar kasiet depi lepok so zenes e ti koumans provok bann sansasion bizar. Sirtou sansasion enn kari masala fad, kri ki mank disel; gou mang fletri; sansasion rat sime, desann dan move bistop. Figir la ti pe koumans pran form, kouler ek lavi… Enn zenes apepre so laz. Zoli boug! … Li gagn onte … li anvi vomi .
De zour plitar bann peser ti ramas enn lekor ki ti pe flote dan labe.
KAN NOU POU KONPRAN?
Mo vie Tonton André (atansion, li pa kontan kan dir li vie) ti dir mwa enn fwa ki meyer manier pou mizir epeser sivilizasion se par fason ki nou tret ners ek profeser lekol. Pa manti! Me bizen al pli lwen.
Les nou gete dan nou paradi manti-manti ki nou fer. Nou telman kraz kor nou bann ners ek enfirmie ki mazorite pe sey tras enn nouvo sime lot kote dilo. Partou kot zot ale, dimoun ek bann diferan lotorite apesie zot konesans, zot experyans ek zot lamour pou zot travay, zot lamour pou dimoun ki bizen zot led. Me nou, nou prefer met lor gran-gran piedestal politisien-bachara, manter-kouyoner, biznesmenn-froder, swami-pitasie, mawlana-violer, milioner-voler, trafikan-robendebwa-fos-fos, fer-manti-vinn-vre, zes-touy-konesans. Kan nou pou konn apresie dimoun zot vre valer?
Ki nou fer ar profeser? Lontan bann profeser ti ena boukou prestiz. Zordi? Sitiasion dan pens. Amizir sosiete devlope ek modernize nou ti bizen enn program pou amelior konesans, konpetans ek pozision profeser dan sosiete pou ki zot ti kapav reponn lapel. Me nou finn pran zot pou lamone kontan e akoz sa nou pa pe kapav atir kantite dimoun valab ki nou bizen pou nou bann lekol. Li fasil sak fwa ena problem, nek zet labou lor profeser, denons leson prive, dir ki zot travay zis sis mwa, ki zot pares, ki zot …. ki zot …. ki zot…. Kan nou pou ouver nou lizie lor realite dan bann lekol? Eski nou kone ki ena profeser ki travay enn ertan par zour ar de ou trwa zelev e ki tous mem saler e gagn mem tretman ki profeser ki travay sis ertan par zour ar karant zelev. Li pa enn mirak sa, ki ankor ena profeser ki aksepte travay dan lekol primer?
Kan eski nou pou konpran ki nou bizen bann meyer profeser pou lekol pre-primer ek primer; ki sa bann profeser la bizen pli gran formasion ki posib? Zour ki dan lekol pre-primer ek primer nou met bann profeser ki ena omwen B.Ed (Bachelor of Education Pre-Primary/ Primary) lerla nou pou pran sime sivilizasion avanse.
Mo’nn fatige tande ki dimoun dan nou pei pa lir, pa kontan al teat; vadire tousa finn marke dan nou desten. Kan nou pou konpran ki zot pa lir parski zot pa konn lir? Kan nou pou konpran ki zot pa al teat parski enn vre teat Morisien ki kapav atir bann gran lafoul, ki devlop sansibilite ek limazinasion, ki fit nou kapasite admir zoli e rezet grosie ek vilger, li ankor tibaba? Kan nou pou konpran ki lespri finn fini angourdi ar kompozit-program-ravann-maravann-jal-dolok-parsouramenn-motee ramdass-mem-zafer-vir-ki-tourn-tourn-ki-vir? Farata mal-belo, dalpita sezi pa pou kapav zame donn nou nouritir spiritiel neseser si nou’le konkerir lesiel. Aprann petri lafarinn; belo bien boul lapat-lafarinn; konn kontrol saler tawa; anpes dal dan marmit sezi; konn servi ou ros kari; pa bliye zepis, disel dapre lord. Lerla kiltir avanse. Kan nou pou konpran ki sant kiltirel pa kre kiltir me nouri lever bann verminn anti-kiltir? Kan nou pou konpran ki letan kabri pe manz salad, Hollywood-Bollywood senk kontinan pe fer maja…. Kas pa latet! Bouze waya! …
Kan nou pou konpran ki apepre, fer sanblan, aprann par routinn li pasab dan sosiete aryere me pa dan sosiete sivilize?
Kan … Si Tonton André ti …. ! Kikfwa! …. Ayo! Prefer pa panse!
FER VADIRE
Dan douniya Anal Golmal ‘fer vadire’ finn fini vinn reflex kiltirel ar ki soubasman sivilizasion Golmalwa finn vinn teti. Bann siyantis finn mem dekouver enn zenn pwisan ki kontrol konportman bann Golmalwala e dan zot sazes zot finn desid pou apel li ‘fer vadire’ malgre ki Anal Golmal ti met forsing pou apel li ‘Golnormal’.
Ler li ti lekol Anal Golmal ti fer tou so profeser kwar ki li ti pe konpran tou e tou so bann profeser ti pe fer vadire zot satisfe trouv seki zot anvi trouve. Koumsamem elekter ti fer vadire li onet ek senser ler zot ti vote pou fer li vinn prezidan vilaz. Zot ti fer vadire zot pa ti vot jatpat e li ti fer vadire so program ti foul demokrat. Tou dimoun ti satisfe.
Aster Anal Golmal finn bien arive parski ‘fer vadire’ finn vinn kiltir nasional e lor fer vadire li li king. Anmemtan li ‘fer vadire’ e ‘fer vadire’ so kontrer ar sitan fasilite ki lepep admirab ki peple Golmalwa finn finalman konpran ki ‘fer vadire’ nepli ekziste e ki ‘vadire’ li anverite sinonim laverite. Vadire ‘vadire’ finn vinn vadire realite.
ASTER NOU TOU ERE!
Akoz bann avion pe gagn rematis dan lezel; akoz Tshirt pe retresi lor komann; akoz vadire pa bien konpran ki vadire pe arive, Anal Golmal ek gouvernman Golmalwa ek lepep Golmalwala finn ponn ansam enn Vadire Gran Proze Vadire (VGPV) – zot apel sa Sibersite. Fer vadire ki apre ‘vadire’ nou pe gagn sibersite. Kan de mo rime savedir li bizen marse. Mo kwar Aristot ti dir sa. Vadire mo’nn lir sa par la.
Bann desizion la senp. Mo dimann mwa kifer personn pa finn pans sa avan. Spermatozoid ek dizef avan ovilasion, ereksion, penetrasion, ezakilasion ek fertilizasion bizen swiv enn ‘klas entrodiksion’ lor sibernetik bazik pou permet bann fetis pratik kompyouter dan vant zot mama. Bann pedagog dan minister formasion finn fer pibliye an Volapukmalmal, lang ansestralo-maternel Anal Golmal, enn miliar kopi kour formasion – enprimer finn refiz fer profi. Tou dimoun bizen fer zot par sakrifis. Pe prepar enn meday spesial pou li.
Ena enn sel ti problem miner. Personn pa kone ki lang bann spermatozoid, dizef ek fetis koze. Volapuk? Volapukmal? Volapukmalmal? Ousa Golmalien? Ki pou fer? Enn fraksion segonn panik! … Enn zeni, konseye spesial Anal Golmal, ramas so fron, ferm so lizie, forse, pous for. Enn lide fizet sorti. Solision senp. Fer vadire tou konpran tou e vadire problem pa ekziste. Koumsa ki problem disparet!
Bann leker sal ek gro poumon pe fer zot lenteresan. Zot fer zedmo kouma ‘siperstipidite’ ousa ‘sibersantipete’. Bann ki plis tilespri pe koz ‘ilovotikasdite’. Mo konsey ou pa pran zot kont. Fer vadire zot pa ekziste.