(Pou Loga, bann zanfan ek tizanfan)
©DEV VIRAHSAWMY AND ICJM
O Bondie Saraswati
aksepte mo ti lofrand;
twa ki lasours konesans
beni nesans mo louvraz.
PREFAS
Met 100 sonet dan korne
pou donn bann zanfan dime;
partaz ar zot mo lazwa,
mo tristes san maskara
lor sime zepeng bien long
ki fer mwa vinn kokorong.
Ala seki ti mo plan
avan mo ferm tabisman.
Enn zour loraz deside
fer pase-prezan koste;
Saraswati ek Zezi
zwenn dan enn poem beni.
Mo 100 sonet azordi
li plis ki mo ti anvi.
23.09.09
ZISTWAR PAGLA
Ti ena enn fou dan pei tok-tok
ki ti kwar lamour dan zarden parfe
bizen ena zis fler sezon grefe,
fouzer rar deras, orkide klasik.
Gramaten tanto li ras move lerb;
li met partou kler pou ki so bann fler
ek so bann fouzer respir zis ler lib,
pa les polision anpwazonn leker.
Me malsans! Zanfan zarden malere.
Zot blem-blem, pal-pal. Plis letan pase
moulougande ranz nik palab partou.
“Nou’le kantite, pa’le kalite!”
Pagla finn ale. Dan zarden aster
lastron, lerb fatak pe touf orkide.
02.06.09
ANFAMI
Kouma nou bien, zis twa ek mwa!
Kouma nou bien!
Peyna nana, peyna nani,
tata, granmer, granper, dadi
pou dam nou pion ar tradision,
anpes nou zwir pir-pir pasion,
gout jalsa lavi dan maja.
Pa kapav viv lavi fatra!
Eta vinn la!
Zis twa ek mwa, zis mwa ek twa
kouma aktris ek so akter
dan enn fim X mari peper
nou fer pandil galoup lanfer
ler nou lekor desinn lakrwa.
Ki to pe dir? Reg anretar?
Get sa bez la! …
Pa trakase, mo dres papie!
E timama kouma avan
zwisans volkan regle mouvman.
Zis twa ek mwa ek nanye ant,
samem benediksion Bondie.
Ki to pe dir? Pa pou zete?
Ki pou’ariv mwa zoli poupe?
Ploye, dormi …
Baba aster kal ant nou de!
Baba kout ser! Pey kont dokter;
fiz profeser! Ayo lontan
zis twa ek mwa!
Baba lontan nepli baba.
Li ek so lot
finn ranz nik lot kote dilo.
Aster nou vie, fay-fay, koko.
Tousel-tousel. De vie zako.
Personel pe modi nou sor …
Yer enn vwazen ti swiside;
enn lot finn fek perdi so plas.
Nou pa pran kont. Baba plore,
nou pa tande. Nou ti rezet
Adam ek Stiv; mok divorse;
mepriz zanfan andeor baz;
lev nene ar bann lot bataz.
Aster samem nou vre fami.
25.06.09
SAPOUMWA INIK
Li fouy trou partou;
tir zi par tonn pou plen so tenk;
koup pie lor montagn, sengn lafore vierz;
ponp lafime epe dan poumon so mama;
ranpli gardmanze ar metal presie.
Lerla bann sen fer lapriyer,
“beniswaletrou”;
selebre bote Sapoumwa Inik,
kreater later, montagn, lafore,
ki finn ordonn nou plen nou gardmanze
ar metal presie.
Seki pa fer sa, be li enn fatra.
Plen kof, plen kofor
sinon Sapoumwa pou mari manga.
Fouy trou finn gagn rans;
exkavater, martopiker
finn retourn garaz pou fer kont fayit;
metal presie lor tronn fer grimas dan laglas
me gardmanze vid;
Salam-Bap dimann “enn ti-kas madam”
pou bous trou partou.
Sapoumwa finn tir – ekzil volonter.
Dan enn lot pei li pe rod enn baz
pou fann so pikan dan lespri kouyon
me li san-papie.
Laba Sapoutwa ek Sapounoutou
zot ki kontrol baz
e pov Sapoumwa kime ar laraz.
27.06.09
KONESANS NORMAL, KONSEKANS GOLMAL
Tazia, mo beti, fit giling-giling;
Yanndou mo babou sof kachia-kachia;
Rashoudou fifi bros saregama.
Aster anou sant konesans normal
dan nik ti-kare fitir foupamal.
Golmal ek bankal ala donn sawal!
Gonaz ouver bal dan lebra joukal;
lagal ek leral fer zot bakanal.
Misie Satisfe dan so ti-kare;
Madam Trouvtoukler dan so ti volier,
Trwakar rev revolt dan nisa leter;
Konntou San-Aprann, Bobes Kabose
mont lor kes bankal pou dikte par ker
mesaz rabase dan karo golmal.
Joukal Tilespri, Fanal San-Lames,
Banal Lekersal, Rafal Riskales,
Leker Lasesres, Lespri Lomdezes
pe rod fer dime vinn kouma lavey;
fer ti-kare yer akous serk poler;
fer demokrasi koz dan laparey;
larme difolter regle oparler;
konsekans golmal promet larises.
Tazia, mo beti, fit giling-giling;
Yanndou mo babou sof kachia-kachia;
Rashoudou fifi bros saregama.
Aster anou sant konesans zekler
ki ekler dime ar lalimier kler
e fer tou zanfan regagn zot sourir.
24.06.09
SORT ANDEOR TI-KARE
Si ou viv dan pit latrinn
labay giji ou narinn;
si ou viv dan ti-kare;
si tas dan karodamie;
si pispot ranplas kasket
ou lespri pou kabose
kouma vie zant bisiklet.
Kan anormal vinn normal;
kan routinn dir tou korek,
labitid pa poz kestion,
poz kestion apel roten,
roten ranplas larezon,
larezon vinn sannyasi
lerla nek plen tenk, matlo.
Me kan normal fer lagel,
routinn finn gagn lagratel,
labitid finn sap lor rel,
kestion san repons fer mel,
roten fatige finn fel,
larezon regagn lezel
met manivel dan masinn.
Sort andeor to ti-trou;
bayant lemonn ti-kare;
aprann get enn lot manier …
Aster to pe retrouv kler!
Mont dan ler, al lor oter!
Ti-kare anbet lizie;
ti-trou fer vizion vinn flou.
Gourmandiz ek Personel
finn viol tou ar so lapel.
Anou aprann partaze
pou nou gagn trankilite.
Olie nek pans pou plen pos,
fer nou konsians vinn enn los
anou replant friyapen;
montre zanfan trap kreyon;
dir misie pa bat madam;
dir swami relir so liv;
politik retourn lekol;
sendika refer so kont;
profeser tir so zeyer;
zournalis sanz so polank …
(15.06.09)
LAMOUR ANDEOR TI-KARE
Tradision ek labitid toultan
kontan fixe nou plas dan ti-serk
bien bare pou anpes nou sape;
regle tou nou mouvman andetay
pou ki nou pa panse sot miray.
Falepa ki lamour depas kad,
al fer fet tilanbik, kari tang;
fer piknik tamasa, kas leren
ar vwazen; falepa Anabel
ek Saras foud moral ofisiel.
Gran transformasion dan liniver;
palto yer finn sere. Andeor
ti kare Li pe dir Abelar
ek Layla pa per travers frontier.
03.07.09
TI-FLER KASIET DAN TOUF LERB
Dan touf lerb pous brit dan karo anfris
enn ti-fler timid pe fer so twalet
pou dir namaste Maharaj Sourrya
ki pre pou pase pou beni lavi.
Siendan, lerb bourik ek pikan loulou,
lastron, lakasia ek pikan raket
bogi bien brose, iniform kanze
pe fer gardavou pou salie lerwa.
Mangous ek lera, kankrela, kourpa
pe pous zot kamwad pou pran plas divan;
fourmi oblize rant anba later
pou pa gagn kraze anba lapat tang.
Ler Sourrya vini li pa get personn;
al drwat ver so fler, donn li enn badou.
04.07.09
LINET ROUTINN
Nou trouve seki labitid dir nou;
nou tande parey kouma nou trouve;
nou panse dan roulman vie labitid.
Kan kiksoz nou pa konpran lev latet
lor vites nou al met nou vie linet.
Finn dir nou lamour li enn santiman
ki tini ansam enn zom ek enn fam,
paran ek zanfan; lamitie lerla
li tini leres kan peyna laenn
ki fer nou lagel longer lasemenn.
Personn pa’nn dir nou ena’nn lot zafer,
enn senpati for ki eklat baryer
ki separ lao ek so lekontrer,
ki fer bann imen mars ver lalimier.
04.07.09
LI
Mo mazik. Feminen, maskilen;
size, obze direk, endirek.
Pa kapav tradir ni an Angle,
ni an Franse.
Li la, Li pa la; lao, anba
Li partou. Limem Li koumansman;
Limem li Toultan eternelman
san koumansman.
Li apel Rama, Krishna, Buddha,
Zezi, Martin, Gandhi ou Nelson.
Li vinn kouma nou pou vinn ed nou
sap dan dife.
Li plore sak fwa ki nou fane
me deswit-deswit Li pardone.
05.0709
TCH, DJ, TCHITCHITCHI!
Ler ti-bengali fer demann mwano
paran de kote dir tchitchi malang;
pa les disan prop melanz ar bisagn,
met tika sinndourr lor latet koson.
Ler rasinn vieyfi may ar vie garson
vilaz net fit zouti, tir lamans pios.
Kapav kwar! Zangarna dan lasapel,
sanbrani dan lansanswar? Enn krim sa!
Ler Kreol ek Bhojpouri partaz mo
‘tch’ ek ‘dj’ kas dan ta ar ‘tchal’ ek ‘djal’.
Ala Misie Laten, Madam Sanskrit
ek bann gran Profet Pirte sap lor kal.
‘Tchi’, ‘dj’ tchitchitchi! Aret fer malang!
Dan dilo beni nou lav nou lalang.
06.07.09
REFLESI AR LEKER
Panse ar leker? Enn laponp disan?
Kot to finn met to lespri Kartezien?
Reflesi ar lespri; pans ar servo;
pans ar to zenzen. Ayo mo koko!
Seki mizire, sa ki’ena valer:
santimet, profi, kontab, arpanter.
Leres zis fiksion; enn sime lapant;
Parol ki fer ler me ki pa plen vant.
Santiman, partaz, solidarite?
Zis literatir san solidite!
Marsandiz, baba, sa ki ena pwa;
sa ki donn prestiz, valer ek bann drwa.
To finn plen ar mwa? Ki to pa kontan?
– Mo pa gagn konpran ar laponp disan.
06.07.09
ZENES DAN DOUK
Lagazet pe dir zenes dan ladrog;
dapre profeser dan klas pe tap grog;
radio rakonte ar jos ek lelan
tifi, tigarson touni lor lekran.
Bann Tartif pe koz Sodom ek Gomor;
represion deklar protekter lekor;
bayan gagn patant vey virzinite;
letansa paran nepli konn koze.
Pol Nor tropikal pe zwenn Sahara
e lalanp petrol finn kas so kenke;
Lerwa Madegonn finn demisione
parski Basmati konn fer tamasa.
Zenes rod lizour dan lorizon nwar
letan gran dimoun pe kont so miliar.
06.07.09
PA GAGN DRWA TRAP LAME
Larme-Koulou-Zeneral-Marto
finn gagn laysens ar Samazeste
vey moralite, virzinite;
anpes inosans tom dan dilo.
Minis ek larme edikater;
Sef ritiel ek troupo misioner
foul dakor pou beni boukliye,
krak lalign joukal rod gout pese.
Lagazet gouvernman pibliye
kominike: Defann trap lame;
pa gagn drwa donn badou lor lazou,
lor lalev, lor nene, lor likou.
Me zwazo pa konn lir. Bek-beke,
lezel may lezel, zot anvole.
07.07.09
SO SANTE PREFERE
Ala seki tann li dir
gramaten ziska li mir:
“Pou mwa pli gran ki pou twa;
pli gran ki tou ‘Je’nnsekwa’;
divan mo gawn paradi
metropol gagn tarrtarri;
pli ti kalimay kot nou
donn lerwa lakranp toutou;
dan mo gawn moralite
ranpli vant bann afame
parski mem bondie lao
kan tann mwa gagn kongolo.”
Silvouple pa deranz li!
Nou ero bizen dormi.
29.07.09
KAN TIGIT VINN BOUKOU
Tikou-tikou touy loulou
mo mama ti kontan dir.
Tigout-tigout ranpli touk,
tigren-tigren plen enn tant,
tipa-tipa rapros nou,
tiswen-tiswen soulaz douk.
Me Mama ti bliye dir
tigit kone fer bourrbak,
tigit aprann fer vantar,
a, b, c zame fer z,
1, 2, 3 pa konn konte,
peron pa mont dan lesiel.
Tigit-tigit fer boukou
bachara deklar gourrou.
29.07.09
TOULEDE NESESER, MO KWAR
Mo vwazen, enn gran zeni,
exper fizik, biolozi,
konn BigBang lor bout ledwa,
evolision san traka,
-fer mawlana perdi pie,
swami anvi emigre,
monper bril so liv sakre-
fann ar bann siperstisie.
“Kisannla ti pez bouton?
Dan bouyon dan koumansman
sem lagren entelizan?
Ouver Lafrik lor lemonn?”
Kot mwa enn pov tikouyon
pe fer zeni sap lor gon.
29.07.09
AR DIBWA DEMOLISION
Ar dibwa demolision
li ti ranz enn gran sato
kot tou zafer apepre.
Soubasman lor sabmouvan,
letaz lor kolonn karya,
twatir ar bardo ribil,
parke ar plans kabose,
laport-lafnet pa ferme.
Zardinie enn brakonie,
mazordom enn taper rom,
sekreter enn triyanger
e so dobi santi pi.
So sato pe vinn traver
personn pa konpran kifer.
29.07.09
TON ZAN SEVE BLAN
Rapel Ton Zan seve blan?
Kouma pou bliye? Kouma?
Malgre mo ti enn ate
ki ti kwar dan Marx-Mao
zame to ti refize
pou ekout mo ti sante
dir lamour enn lot manier.
Kouma fer pou bliye sa?
Kan mo ti tradir lames
pou dir parol Levanzil
dan langaz esklav-kouli
to ti konn bar kalomni.
Kouma fer pou bliye sa
Ton Zan seve blan?
30.07.09
AKTER MANTI
Kan zot dinn kot enn kouzen
palab kont lotla donn bal;
kan zot dan bal kot vwazen
lor lotla zot tir kout bal.
Kan zot bien ar enn fanor
kont lotla zot tap for-for;
kan anba finn mont lao
ala zoke sanz palto.
Kan zot gagn bon ar dolar
peyna nanye ki pli bon.
Mem si dolar pe kraz kor
nanye pa kal zot lelan.
Kan zot dinn kot Lisifer
kont Lotla zot fann rimer.
30.07.09
LIBERTE!
Dilo montagn bizen lib
pou desann ziska lamer;
saler soley bizen lib
pou retourn dan lalimier.
Zanfan lekol bizen lib
pou devlop so prop kiltir;
tifi-garson bizen lib
pou konpran zot prop natir.
Ena dir li bizen lib
pou asasinn adverser,
zet labou tank li posib,
fabrik palab ek rimer,
pran nisa ar san defans,
defons laport inosans.
30.07.09
PARAPLI PERSE
Fe ti beni so nesans;
profet anons renesans.
Sonexelans Pas Bagou,
siperlatif virzinal,
fer karrmadi vinn vinndou,
sakristen vinn kardinal.
So lalang ankarotsou
fer nanyeditou bous trou;
efas seki yer ti dir
ar mazik parol fitir.
Li finn ranz enn parapli
ar biye de-mil-roupi.
Me ler lapli la tonbe
li trouv drol ki li tranpe.
30.07.09
KANAR BWATE
Dan laferm mo granfami
ena zanimo egri
ki zame pa satisfe.
Grogn-grogne, moulougande,
alim dife ar manti,
zot servi kanar bwate
dan lagazet sifon ble
pou tir lay, plant partipri.
Zot pran kanar bwate yer,
fabrik enn ero fezer,
kokderas-zame-tike.
Lergete enn poul mouye.
Erezman leres kanar
refiz rant dan zot langar.
30.07.09
ENN PATWA KI SA ETE?
Kan enn sofer lor volan
pa konn bann regleman bien,
li vinn danze permanan
pou dimoun, kabri, lisien;
kan planter dan so zarden
pa konn met fertilizan:
sezon so li met saler,
sezon fre azout freser;
lerla regn galimacha
kriye for-for “Mwa ki la!”.
Kan profeser pa kone
enn patwa ki sa ete
lerla konfizion epe
fer nou zanfan tatone.
31.07.09
GRO ZERO MANZ TI ZERO
Mis tilekol ‘Touf Bourzon’
enn gramaten deside
diferans touf linite,
prodir enn larme kouyon.
Mis tilekol ‘Touf Bourzon’
konvok paran tou zanfan
pou dir zot “dorenavan
pa de diskriminasion,
pa de tika ou lakrwa,
ni hijab, ni pannjabi.”
Media aklam so ero.
Sa ki vre egalite!
Gran Bwana mari ere:
gro zero manz ti zero.
31.07.09
SEKI OU DIR SAMEM
Li kwar dan demokrasi.
Si ou dir later li plat;
si ou kwar sak gramaten
nouvo Sourrya pran nesans;
si ou panse Zezikri
ti ne dan sato Versay
li pou dir li foul dakor.
Li kwar dan demokrasi.
So dokter ‘si mem parey.
Kan enn pasian vinn get li
pasian la ki deside
ki so maladi ete,
ki meksinn li bizen pran.
Li kwar dan demokrasi.
01.08.09
KONTINIE PLIS ZOYON
Avan li so gran gourrou
ti ranz tonel laliann leng
pou bar plas tonel sousou;
met trouloulou dan later
pou kas konte nouvo fler;
kiltiv lerb bourik partou
pou minn lavi nouvo plant …
Avan li so gran gourrou.
Aster zelev gran gourrou
pou anpes lizie ouver
plis zoyon, tir lez par lez,
plise, plise mem dir ou,
ziska ki nepli trouv kler
telman so lizie dan bez.
01.08.09
ZEZI ANPES MWA …
Zezikri mo sipliy ou
pa fer mwa vinn realis.
Mo kouzen idealis
yer desid pou sanz bataz,
sanz mouyaz, devier so baz.
Li finn gagn nouvo vodor,
finn vinn gid kotomidor;
seki yer swar ti beni
gramaten finn vinn modi;
razwar, tazar, marenwar
aster aroz so lespwar.
Zenes dan laz pe bous trou.
Zezikri mo sipliy ou
anpes mwa vinn lougarou.
02.08.09
SO LENTERE
Li telman kontan zanfan
ki li finn pran desizion
anpes taker san pider
koronp lespri inosan.
Tou zanfan depi nesans
konn seki pli bon pou li.
Profeser pa neseser,
lider se enn erer yer.
Liberte, egalite
sa ki bizen kiltive.
Pa kwar so zoli koze
kasiet enn ti plan sekre.
Li onet, li san pese;
li konn vey so lentere.
02.08.09
MET PANDI/LAKORD PANDI
Mo nouvo-ansie ero
-Eski se ansien-nouvo?-
fek fer enn proklamasion
ki denons lakord-pandi.
Lakord pandi, tansion twa,
samem laont nou landrwa,
veritab fren promosion,
anpes viv dan larmoni.
So gran patron finn dir li
bizen pran tou prekosion
pou gard entak met pandi,
kadna sivilizasion.
Met pandi li neseser.
Lakord pandi ki’enn erer.
03.08.09
SA KI APEL GRAN MALEN
Mo vwazen enn gran malen.
Li pran teren agrikol
kot kapav plant friyapen,
konstrir bann gran magazen
kot vann vila soumaren
ek dolar Ameriken
ki’nn met prop dan ben lalkol
avan rant dan souteren.
Mo vwazen enn gran malen.
Li’nn dir so chokrra virbol,
sanpion komisiondanket,
pa dimann okenn lanket.
Pa tou koze bon pou dir.
Choupchap! To lavenir sir.
03.08.09
SOVER LINIVER
Ler li ti kot Belzeboul,
pou montre so lwayote,
glorifie Samazeste,
ala li soufle bigoul.
Ler so lerwa perdi tronn
li al kot Prens Perdibann.
Ala li double zefor
bat tanbour ziska gagn kor.
Aster li’nn gagn nouvo rol:
donn konsey ekonomik.
Kan tann li vomi parol
mem Adam Smith gagn kolik.
Sover liniver enn jak!
Zame li finn sanz kazak.
04.08.09
TIPALTO
Zot apel li Tipalto
parski li zom Gropalto.
Kan Gropalto fer achoum
Tipalto vit gagn lerim;
kan Gropalto ankoler
Tipalto gagn maloker;
kan Gropalto gagn li bonn
Tipalto fabrik kouronn.
Yer li ti kont regleman
parski bazarye toultan
bizen sirkil libreman.
Zordi li rod labaka
parski bazarye fatra
pe fer tro katakata.
04.08.09
NAMASTE, NAPA KOSTE!
Pikir fre kouma glason
pe rant dan lezo partou.
Respirasion lok-loke;
reprodiksion menase;
mem manze ki yer ti bon
zordi pe met nou dan trou.
Ban lekol gagn tranbleman;
laport legliz pe grense
rasanbleman gagn tourman;
wikenn fet dan pa kone.
Koze pe get lot kote.
Namaste, napa koste!
Me get bien! Dife brile
me souvan li pirifie.
21.08.09
KAMALA EK KAMELIA
Kamala ek Kamelia
ti viv enn akote lot
me enn gran miray mefians
pli ot ki Imalaya,
pli epe ki nwar koltar,
ti separ nou de komer.
Kan Kamala gagn baba
lotla trouv li resanble
bann zanfan la zot papa;
kan Kamelia gagn baba
ala lotla rakonte
li resanble so baba.
Eski gran miray mefians
kapav vinn verze konfians?
22.08.09
LAKAZ ZOUZOU
Nivo lamer pe monte;
siklonn finn perdi bousol;
pwason kwar li kardinal;
zwazo kwar li kordonie.
Tou bann larou finn gagn fit,
nepli kapav donn maja;
lakes finn deklar fayit,
zwisans yer finn vinn fatra.
Pa pe kapav respire;
nepli ena gou manze;
fer gate finn vinn kosmar.
Olie rod nouvo sime
mo kouzen fer vadire
dan zwe rol ena lespwar.
24.08.09
POMDAMOUR
Bien lontan dan nou pei
enn fe ti desinn enn fri
telman zoli ki lezot
propoze pou priye li.
Zot apel li pomdamour
pou selebre pomzako
ek Venis, dees lamour.
Zot met li dan tou lasos:
dan lasos kari pwason,
kari laviann, dan rason,
satini pou kichiri,
pou briyani. Me malsans!
Mwa mo konn enn pomdamour
ki fer mwa gagn alerzi.
24.08.09
DINITE PA SARITE
Pov diab la! Bizen ed li!
Donn li restan dan rezerv:
lamok dilwil, bwat konserv.
Fer sagren! Pov malere!
Pa gete komie koute!
Donn li enn goble douri!
Malere pa bizen plis.
Perdi letan montre li
trap kreyon, aprann konte;
li pa bizen teori,
pa bizen bel-bel koze.
Zis enn pias samem pli zis.
Ki dinite zot koze?
Fou li enn bouse manze!
25.08.09
ENN TI TRISTES …
Enn ti tristes pens mo nam,
zwe kouk-kasiet, rey lespri,
brouy lapis, anpes regar
trouv lorizinn so rasinn.
Eski parski nepli fit?
Kapav soley pa leve?
Enn poem pa’nkor fini?
Tizanfan pa’nkor grandi?
Eski parski rev parfe
sak gramaten kabose?
Parski fopa yer ti fer
kit tras egrer dan leker?
Ti tristes fer mwa konpran:
gran soulazman pli divan.
26.08.09
ZETWAL MAT
Tou mo bann zetwal aswar
briye ar dife gayar
exsepte enn gro zetwal
ki kasiet deryer pal-pal,
vadire li gagn onte
tansion lezot sikane,
dir so bobes kabose,
so kenke mal netwaye.
Enn zour mo dimann Tiprens
dres bobes, netway kenke.
Zetwal mat sey enn kadans
me vit tou degrengole.
Dan lesiel pou’ena retar
tank zetwal mat tas dan nwar.
27.08.09
PIE BWADEBENN
Dan mo zarden pie dibwa,
fri, fler, fouzer, lerb, pikan
sakenn pe rod so manze,
parfwa dan lasiet lotla.
Me sakenn san li kone,
nouri rasinn so vwazen,
anbras rasinn lotlala…
– parfwa rasinn may-maye.
Ayo mo pie bwadebenn!
To paret bien abriti.
Pourtan tomem pli ansien;
to rasinn dan fon later;
to feyaz kares bann niaz.
Kifer to deryer midi?
28.08.09
TONBE, LEVE
Lamare ousa lalinn
retresi, grosi, desann,
monte dapre so sezon.
Parfwa mo santi mwa’si
kouma lamare, lalinn
gonfle, degonfle, gonfle
san zame mo arete.
Enn zour mo pou oblize
fer enn dernie lapriyer
apre mo finn ferm mo kont.
Enn zour lamare osi
pou lev so pake ale
e lalinn, pa bliye li,
li’si pou dir orevwar.
30.08.09
PERMANAN?
Personn pa kontan sanzman;
nou kontan nou ti tren-tren
ki pa’le tann boulversman.
Me sanzman ki permanan!
Nou pa kwar ki liniver
so lespas kontign grandi;
nou pa kwar ki galaxi
kit so vwazen lwen deryer.
Kan nou anset bien lontan
kit Lafrik, rod lavantir
dan bann lezot kontinan
zot ti plant nouvo kiltir.
Peyna nanye permanan!
Nanye, nanye! Exepte…
31.08.09
LETANSA ZANFAN ESKLAV…
Labourdone gagn traka:
marmit sek ek karay vid.
Letansa bann komersan
pe plen kofor ar paysa.
Karay so ek marmit vid
me propriyeter later
pe konstrir gran-gran vila
pou fer dolar sal vinn prop.
Letansa zanfan esklav
peyna plas pou plant manze,
pou nouri bann zanimo;
pou fer so zanfan grandi
dan respe ek dinite.
Letansa zanfan esklav…
31.08.09
GAYA, MAMA LATER
Bles li, defons li, viol li;
ponp pwazon dan so disan;
frot pima dan so lizie
e obliz li azenou
lor ta lagren filao.
Fouye, perse, eklate,
sous rises dan iteris;
vomi, large, desarze,
polie lavi losean
e kraz lakaz bann zanfan.
Si Gaya, Mama Later
nepli kapav kontinie
axepte violans, desid
pou fer nou pey nou pese?
02.09.09
MISION ENPOSIB!
Nou kontan may lepase,
fixe li lor nou lespas;
koleksioner papiyon
angourdi li ar leter,
koumsa li pa pou sape;
so zordi ek so dime
nou chombo dan nou lame;
samem nou leternite.
Papiyon zordi, dime
bat lezel zot anvole,
penn lesiel ar set kouler
malgre lapenn ek douler.
Perdi letan mo dalon
sey fixe letan lontan.
03.09.09
GET ASTER
Ena dir nou get aster,
bliye dime, bliye yer.
Yer vedir erer, douler;
dime pa dan diksioner.
Ena dir nou pa pran kont.
Kan pran kont fatig latet;
pou nanye nou plen lasiet
ar gro lezo san laser.
Ena dir bizen konn yer
e zordi li neseser
pou dime so lalimier
ekler nou pasaz dan nwar.
Get aster. Pa bliye yer.
Pa per mem dime amer.
03.09.09
SI LESIEL DIME
Si lesiel dime bare,
gro niaz nwar dan lorizon
menas nou sekirite
eski sa li enn rezon
bes labra, les dezespwar
angourdi net nou lespri,
paraliz inisiativ,
plonz nou net dan marenwar.
Gro niaz nwar dan lorizon
se fri nou prop tilespri
ki finn anpes nou konpran
kifer finn met nou isi:
nou la pou swagn zarden la,
pa pou fer komers dibwa.
03.09.09
MIZIRE, KALKILE
Ala fasil la!
Kriye
asasen, taker, voler
san ramas lenformasion,
san get koz ek konsekans;
ekout palab ek rimer,
les prezize rakonte,
dir samem laverite
san sey konpran diferans
ant A ek Zed, ant Zenez
ek Apokalips.
Servi
latres ek kalkilatris;
pran mizir e kalkile.
Mizire ar prekosion,
evit exazerasion.
04.09.09
PA PREMIE, PA DERNIE
Fann ar li! Tay so palto!
Enn tret sa! Li pe vann nou!
Koulout li, bez li enn bal!
Tou bann piten vierz finn zwenn
ansam ar makro san tas
pou desid santans Zezi
pou desid santans Gandhi:
koulout li lor enn lakrwa;
eklat latet fatra la!
De mil banane apre
zordi parey kouma yer,
ki parey kouma dime.
Kan eski nou pou aprann
pran swen pou pa tom anpann.
06.09.09
LI ENN PROFESIONEL LI
Li enn profesionel li!
Li kondir so joutifri,
li kone ki bizen fer,
li kone ki neseser.
Limem kok dan poulaye
ki donn lord tou bann femel
e pousen dwa li respe.
Limem ki met manivel,
tourn manivel dan masinn.
Enn zour enn espes nenport,
-mem li enn vie zouvriye-
oze dir li “pa dakor”.
Li ara, li klak laport.
Li enn profesionel li!
06.09.09
FER PLEZIR…
Li fer plezir tou dimoun
ar sezon e kontsezon.
Kan li pa dakor ar ou
li fer ou kwar li dakor;
aster dir li lekontrer
deswit li koriz erer.
Li fer plezir tou dimoun.
Li pa get ar de lizie,
li kwar dan egalite;
li fer kontrer melanze.
Lisifer ek Zezikri,
parrsadi, manze kavchi
pou li tousa mem zafer.
Pa kwar li enn kouyoner.
07.09.09
LI ANVI GAGN NOM MADAM
Mo konn enn trannsenk kaylous
ki gargariz so labous
ar slogan liberasion,
ki koz emansipasion
ar lakras tas dan chouingom.
Li swiv lamod libere,
pa bengne me konn farde,
parfime ar Nikotinn.
Li bien kontan so tilom
ki prefer konkibinaz;
mamzel la prefer maryaz
pou gagn nom fami tilom.
Li kapav fam libere
me li konn so lentere.
08.09.09
KI TO PROZE?
Eh matlo, ki to proze?
Mw’enn pirsan, pa melanze;
mo anset blon, lizie ble,
veritab zimaz Bondie.
Eh matlo, ki to proze?
Dan mo nom nobles koule
depi Alp, Imalaya,
De Sesi ek De Sela.
Eh matlo ki to proze?
Ayo, ki mo pou dir twa,
mo sorti Lafrik laba.
Zot dir mo enn bachara.
Eh matlo ki to proze?
Mo pe souy larm baobab.
08.09.09
KOULER LAPO
Anba pie koko kot mwa
konsey koloni fourmi
ti zwenn pou pas anrevi
devlopman mantalite
depi gran kalamite
ti boulvers zot douniya.
Sef-Minis prezervasion
prezant so lenformasion:
fourmi rouz touzour gayar;
fourmi maron debrouyar;
fourmi nwar finn res katar.
Bravo! Kongratilasion!
Enn gro koko sek sape,
tom drwat lor zot lasanble.
08.09.09
DRWA DIR WI
Bann reskape aksidan
koumans rekonstrir zot nik.
Fourmi rouz asiz lor tronn
donn lord bann fourmi maron
pou fer fourmi nwar kaskot.
Fourmi nwar dir pa koumsa,
nou’le drwa pou deside.
Oke, oke! Lerwa dir,
mo donn zot drwa pou dir wi.
Viv lerwa! Viv liberte!
Fourmi nwar bien exite.
Zot sef finn vinn depite.
Aster enn nwar kouma zot
pou donn zot lord pou kaskot.
08.09.09
TO’NN DIR VIOLANS?
Par gamel larm pe koule
dan radio, dan bann media,
dan lagazet-sinema.
Viol, violans pe fer ravaz;
fam, zanfan dan langrenaz;
inosan pe zwenn tase.
Violans fizik fer gagn per
me ena violans psisik
ki kasiet anba tonel:
violans ki emosionel,
violans ki sikolozik
ki touye enn lot manier.
Pov zanfan perdi sourir
dan prizon zot prop kiltir.
08.09.09
LANONIMA
Kasiet dan touf pou louke
pouki personn pa kone;
degiz lavwa pou koze
pou kasiet idantite;
lerla so kouraz vini
pou vomi so kalomni.
Ensilt ek difamasion
ranpli so karne rasion.
Me pa tou ki kouma li.
Enn protez so pie douri;
lot protez so ti fami
me zot dir ki zot santi.
Lanonima li parfwa
demokrasi so lavwa.
09.09.09
ROYOS NEGATIF?
Vadire ena fourmi
dan fon Royos so kalson.
Li bouz parla, bouz parsi;
boufe saler glas so fron.
Li pe atann rezilta,
so latet plen ar traka;
li leve, reasize;
siyer frwad mouy so dime.
Ler dokter dir li rantre,
tranble, li trenn so lipie.
Ler li kit kaser nisa
sourir fer enn signdekrwa.
Aswar li pou repike
e dime retranspire.
09.09.09
PA KOZ SA!
Choupchap li dir. Pa koz sa?
Sak fwa makanbo leve
ousa enn malad fane,
dibri kas somey zanfan,
choula plonz dan tourdisman
kapitenn dan mo baitka
dir nou choupchap, pa koz sa
tansion dife dan langka
fer nou dalpita sezi,
garrbarr fane dan lari,
soy fer piti dan pei,
douk plen tenk dan douniya.
Kan bous lizie lor malang
lor vites tay so lalang.
09.09.09
WEYTINGROUM DISPANSER
Vie diabetik tou jennder,
tou laz, tou kominote
dan weytingroum Merkredi,
pe atann so tour vini
pou konsilte so dokter;
mazorite silansie;
minorite mirmire
dan zorey sourd enn vwazen;
tanzantan portab sone,
enn vie trenn lipie sorti
pou koz ar lavwa lwenten.
Sinon silans ki regne.
Enn pasian misie konntou
dir nou tou evit ladou.
10.09.09
ESKI NOU ONET?
Atraver lemonn, dokter,
filozof ek siyantis
pe repete ki taba
pli danzere ki ganja.
Pou gagn vot konservater,
pou pa kas nisa Tartif
koulev kasiet anba ros,
les nikotinn kraz boja.
Gilti garanti gilti!
Lazol plen ar fimer mas
kan bann mahakriminel
roul lor liberte roupi.
Ala desten ti poson:
kasiet pese gro koson!
11.09.09
VIKTIM ENTOLERANS
E.M Forster oblize
kasiet ‘Maurice’ dan tirwar
pou evit persekision;
Alan Turing swiside
ler lalwa met li dan dok
pou omosexialite;
aster pe rod paraliz
nou ser Caster Semenya
zis parski li diferan.
Prezize ek mesanste
kasiet deryer mask ferple
pou imilie diferans,
glorifie entolerans
fer premie fini dernie.
11.09.09
KAN KOULER BAR GETE
Mo dra gri pal lor lakord
zalou mo dra blan rikord.
Ler soley pa pe gete
li frot-frot ar so vwazen
pou so gri pal efase,
vinn kler, pa vilen-vilen.
Mo dra fonse, preske nwar,
briye dan lalimier kler,
dans sega ar dra maron,
zonn, ble, rouz, ver larkansiel,
selebre later Lafrik,
Lazi, Lerop, Lamerik.
Aret onte mo matlo!
Bann kouler pe fer koko.
15.09.09
TO’NN DIR FILOZOFI?
Filozofi neseser
pou anpes roderdeler
met pwazon dan nou manze,
kabos nou manier panse,
fer dime pir ki lavey,
servi fos temwen pou rey
nou rev ziska ki disan
kay regar nou desandan.
Filozofi neseser
pou ed nou trouv tou pli kler.
Tigate fer atansion
filozofi dan salon
ki paraliz nou aksion.
Fos profet koul nou dan fon.
16.09.09
DAN LES LAFRIK
Zarden Edenn pa lot plas
ki dan Lafrik, kot dilo
Omo kler nouri later.
Bien-bien lontan enn tribi
desid pou kit zot vilaz
pou al sem nouvo lavi
partou dan tou kontinan.
Swasanndis mil an pli tar
limanite tou kouler
finn peple nou liniver.
To pe get kouler lapo?
Get nou ADN plito
pou konpran nou tou zanfan
mem paran, mem desandan.
17.09.09
LIBERTE EXPRESION
So liberte expresion,
so demokrasi salon,
so zoli koze siro,
ki fer zorey gagn jabet,
konzig partisip pase.
Seki pa dakor bann tret!
Merit ki sot zot latet!
Selebre so liberte
ler li fer manti vinn vre
ar kouler so prop pasion,
ar palet so konvilsion.
So liberte expresion
li expresion natirel
desizion Misie Roupi.
17.09.09
KING KREZIS MANTI
Zezi lor lakrwa an-nor,
so lizie de ti diaman.
Tou bann bankie satisfe
parski monper pe beni
lakle kofor; gres serir
ar lapriyer, parrsadi:
losti, profi, dividenn.
Zot konn nouri lamone;
lasarite ordone
permet, bontan-movetan,
donn plen rapor kontretan.
Gourmandiz-zame-ase,
afame plis li manze
rod ankor plis li gagne.
17.09.09
MO, MWA, MOMEM
Kontan to prosen, mo nam,
kouma to kontan tomem.
Samem mesaz liv sakre
ki li sorti dan Lazi
ousa ne dan Larabi.
Me enn lame envizib
finn reekrir profesi:
Kontan tomem san limit
si to’le premie dan bit.
Aster ler fer lapriyer,
leker sek ar zalouzi,
labous ranpli ar fer ler,
nou konn zis nou prop profi,
bliye lotla so douler.
17.09.09
ENN DEKORASION
Batem, premier kominion
ti fer dan lanbians jalsa;
li ti aprann katesez
zis pou pas so lekzame;
lakrwa lor kot so lagorz
zis enn ti dekorasion
ki atir lizie kirye
lor seki kasiet anba.
Kontan lezot kouma twa?
Pardonn zot si zot bles twa?
Senier, mo fer dapre twa?
Mo les monper rabase
parski mwa mo bien kone
mo zwisans ki pas premie.
18.09.09
SI MO PER KI TO LA!
Sa misie la li konn tou!
Lozik ek metafizik
gagn tranbleman ek jare
ler misie la trap so plim.
Lank koule dan robine.
Zame li finn fer erer!
Depi li enn tibaba
sak boude enn gran problem,
sak sourir enn teorem.
Poubel ranpli ar zeni.
Ler li ti rant seminer
nou Senier terorize
dimann permision Sen Per
pou rant dan klib retrete.
18.09.09
DAN FON ENN KOUYER
Mo vwazen enn kalipa
ki pa per fer travay dir;
so lespri vif permet li
pous baryer, met sime kler;
ar lenerzi so ledwa
li fer dibwa vinn stati;
mem li pa konn lir-ekrir
so tanbour sof nou leker.
Me malsans li get lavi
dan fon kouyer kas-kase;
so prop frer vinn so ennmi,
so ennmi vinn so bondie
e li bliye seki yer
ti vers lizol dan so ver.
18.09.09
FER LABOUS DOU
Kan enn fami vizit nou
nou servi dite, biskwi;
nou prepar diri, kari
pou nou fer so labous dou.
Kan enn dimoun finn ed nou
nou prepar enn bon manze,
enn ti grog rom aranze
pou nou fer so labous dou.
Me aster fer labous dou
pou pouri lentelizans,
fer konsians vinn jabetik,
fer nou tou vinn anemik,
paraliz net nou defans
e nouri nou ignorans.
18.09.09
MIZIR KONSEKANS
Enn parol ki sape kri,
enn aksion san reflesi
kapav fer boukou dibri,
fer parter konfli fleri.
Enn zes komik dan trazik,
enn fraz mastik san lastik
fer nou disan fer koustik,
tom anpik lor pave brik.
Me kan nou mizir parol,
reflesi so parabol,
get bien so sirkonferans,
trap bien for so konsekans
lerla parol ek aksion
tras sime satisfaksion.
19.09.09
PA KONE KI MO ETE
Lapli-soley! Maryaz jab
anba pie pima mo kwar.
So ek fre! Lafendimonn!
Nou pese pey lor later.
Dezer retresi lamar
ki toufe ar touse sek.
Aster kot gete, disab!
Li ki li? Disab kone.
Me mwa? Mo pa fouti dir
sipa mo disab ousa
sipa mo lamar ousa
sipa mo lapli ousa
sipa mo soley. Ganga!
Eski mo pou mor ganga?
Ler mo lakaz pran dife
mo vwazen sov mo zanfan
me pa kone kifer yer
ar sab mo ti tay-tay li.
Bannla dir li tous mo fam!
Pa kone ki mo ete!
Vire-tourne mo fane!
20.09.09
KOSON MARON EK KABRI
Dan sase Misie Kornar
bann koson maron bien nwar
ador Mazeste Krazkor.
Sak fwa fizi kras lamor,
disan zanimo fane,
koson maron san gete,
kriye for “Akoz kabri
nou finn perdi paradi.”
So katarak anpes li
trouv ledwa ki pez gaset;
e maler ki kraz latet
santi pi loder kabri.
Li nepli rapel lepok
kan zot ti pas dan mem sok.
21.09.09
PRONONSHE POU VINN ENN LOT
Pa kwar bourik tro bourik,
li konn servi boukou trik;
li pa anvi sanz kara:
vinn seval, mile, zebra.
Seval kapav gran fanor
me pavedir li vo lor;
bourik pa enn gran mari
me gran kalipa per li.
Me mile fer mwa sagren,
toulezour begn dan lalen.
Ala li bros so ledan;
grat lalang, pentir lalev;
kasiet prev kouma koulev
pou hihan vinn henisman.
21.09.09
SWASANT VINN TRANT
Kan katorz finn vinn ventwit
nou dir lespri finn gagn fit;
vit-vit bizen rod remed
pou biped konn ziska zed.
Kan katorz vinn de fwa plis
aret koz ‘bel-sinapis’;
ventwit pou fann lapipi,
chokrra pou dir ‘wi-wi-wi’.
Me kan swasant rod vinn trant,
mem bato lalen plen vant
pa ase pou retresi
karosri ki’nn degarni.
Zistwar la pa’le fini:
“Raat ranndi dinn me chokrri.”
21.09.09
LIKOU TOUNI
Tou zwazo femel ek mal,
poul, kanar, pentad, lezwa,
marten, mwano, kardinal
ansam pe swazir lerwa
pou diriz zot poulaye
dan larmoni ek lape.
“Vot alinanimite
Kok deras likou touni
ki enn anvwayededie
pou protez bann nwar touni;
kok ki kasiet deryer plim
kouyonn nou, pe zwe so fim.”
Parey kouma siek dernie
likou touni finn gagne.
21.09.09
NO ZAYSELF
Mo zozo mayok, pov jab,
telman imit payanke
pa kone ki li ete;
ler li get dan so ‘miroir’
li tann rosignol sante
-mem LwisMaryano gagn feb.
Zozo mayok, becharra,
sant kreasion Ekzotik
ar aksan ‘Zennsetrokwa’;
li finn bril so prop rasinn,
pa konn eple so poem
ki pe sant parol beni:
“Kone, mam, ki to ete
si to pa’le rat sime.”
22.09.09
BRIYANI LAFWA
Saraswati pardonn mwa
si mo plim kras makacha.
Kot mwa bann gardien lafwa
zot telman enpresionan,
zot langaz telman ronflan
ki mem ler nou pa konpran
-souvan- nou konn fer sanblan
ki sak zes ek sak mouvman
dekrete personelman
par Tridevi, Trimourrti.
Sak fwa Sourrya lev latet
bann gardien lafwa san fot
envant enn nouvo reset;
briyani brouy nou lasiet.
22.09.09
MESAZ SENP
Enn lakrwa, enn mesaz senp:
nanye pa fasil; nesans
kouma renesans eple
ar soufrans. Lakrwa pe dir
pardone; soufrans pe sant
lamour dan lamor; lamor
dan lamour. Me mesaz senp
difisil kan leker sal.
Kan lor, larzan ek ti ros
bous lizie e pans plen pos;
kan partaz ek lamitie
pe rod masinn kalkile
lerla lakrwa ferm lizie
pou anpes enn larm koule.
22.09.09
SI ZEZI REVINI
Si Zezikri revini
ansam ar Saraswati
ena ki pou modi li,
refiz alim sanbrani;
si Zezikri revini
ena vit-vit pou chombo
koulou, marto, eskabo
ek penso, touk lapentir
pou ekrir parol enzir
lor miray ek lor lari.
Kifer vit-vit nou bliye
parol senp Mama-Papa:
Donn lamour ek pardone?
Difisil pou rapel sa?
22.09.09
ZOT REYSI FER LEVER KWAR
Zot reysi fer lever kwar
ki later tro salisan;
ki li meyer al lamer
pou vinn labwet may pwason.
Zezi pa ti enn peser,
ti nouri nou ar pwason?
Lever ena bon leker,
kit later pou al lamer.
Letansa serf, gran oustad,
finn met prop tou bann arpan.
Kan teren abandone
premie pasan gagn drwa pran!
Kan lever rod retourne
zot dir kabri manz salad.
22.09.09
SHAKTI ZEZI
Zezi ‘si ena Shakti;
eple li Saraswati
mem si li Marie Madeleine.
Dan vilaz kot mo’nn grandi
Monol ek Bapni, Mimi
ek Timi pa ti lennmi.
Enn zour enn Misie Anvil
debark kot nou bien trankil
plant zizani dan lespri.
Depi sa zour la matlo
nou vilaz gagn kongolo.
Enn sans pou nou, nou ena
Zezi ek Saraswati
pou replant lakorite.
23.09.09
KOZE EK EKRIR
Koze enn, ekrir enn lot.
Akoz sa Shelley ti dir
poet li kreater lang.
Enn poet kouma Dante
tousel li kapav konstrir
lang nasional Itali;
Shakespeare kre vokabiler;
Cummings reinvant gramer.
Kan koze, souvan nenport
touf zorey, anpes konpran
me kan lekritir rantre
peyna zes, bizen presi.
Parol souvan anvole;
lekritir kol lor papie.
24.09.09
PAROL
Trantenn mil an desela
anset Afriken deza
ki ti’nn fini plant lavi
partou atraver Later
envant so pli gran zouti
pou kontrol so liniver.
Parol pou kominike,
pou kone ki li ete,
pou imazinn so fitir,
kre so prop literatir.
Lerla li koumans ekrir,
fer diaman brit vinn bizou.
Kiltir ti pou enn fourtou
si pa ti’ena lekritir.
24.09.09
NOU ISTWAR
derasine ansene
sodomize maltrete
asasine imilie
martirize sozifie
emaskile kouyone
abize blese fwete
amare viole trangle
dezimanize donte
dane kaskase modi
kloroforme abriti
bliye to zoli koze
to bann klise fer mofinn
Plito aroz so rasinn
ar dile limanite.
24.09.09
DE SIME, MEM DIREKSION
Zezi dir mwa, “Chombo li!
Chombo li, pa les sape!
Sime lamour, liberte
ar pikir sanpie li pi.
Ale piti, manz ar li!”
Saraswati, li dir mwa:
“Ayo, pa bliye, beta,
mo finn donn twa enn polank
ek enn plim ar mayourrpank
pou fer parol santi bon.”
Pa dir ou mo ganase.
Labous sek! Transpirasion!
Lerla de lavwa soufle:
“De sime, mem direksion!”
24.09.09
KOUMA LEZOT?
Enn lekter telefonn mwa
pou plengne ki li pagla
pou lir parol poetik
koumadir pe fer koustik.
“To pa kapav kouma nou?
Koz koze tande partou?”
Ki mo bizen fer Bagwann
pou mo kapav pas ladwann?
Saraswati reponn mwa:
“Pa fatig latet beta!
Routinn ek repetision
pa zepis to masala.
Kontinie to kreasion.
Enn zour li pou konpran twa.”
24.09.09
KIFER MO EKRIR?
Lontan mo ti pe ekrir
pou prouv pouvwar lekritir;
fer dimoun trap vant riye;
fer zanfan kontign reve.
Lontan mo ti pe ekrir
pou ed lezot fer sourir;
pou anpes anz dezespwar
trangle barlizour dan nwar.
Aster mo kontign ekrir
parski parol literer
ed mwa pou demay difil;
ekler sime difisil.
Kan mo pe travers toufann
li anpes konfli manz krann.
23.09.09
ENA LESPWAR
Enn loto finn arete
pou les enn zanfan pase;
mo vwazen pran bisiklet
olie roul dan so loto;
bann zenes finn organiz
enn rezo, pe pas laket
pou ed dimoun trwaziem-az.
Nou pe plant pie friyapen
pou zanfan ki pou gagn fen;
dan lekol zanfan kontan
parski aster zot konpran;
dan lakaz peyna dibri,
personn pa pe fer mari.
Nou finn aprann partaze.
23.09.09
MERSI BONDIE
Parmi enn miliar zetwal
Ou finn swazir enn ti lil
pou plant lespri liberte.
Mersi. Dan enn ti pei
ou finn sem diversite,
fertiliz nou pie douri
ar nouritir Sentespri.
Mersi. Nou bien apresie.
Mo dir ou enn gran mersi
ou’nn donn mwa nesans isi;
fer mwa dekouver lamour
dan mo aksion toulezour.
Mo dir twa mersi mil fwa
to’nn donn mwa lafwa dan twa.
Mersi to’nn donn mwa enn lang
ki permet konstrir enn pon
ant Lafrik, Lerop, Lazi;
mersi pou sa lamizik
ki permet mwa sant ‘Lasours’;
mersi pou zoli kouler
ki pentir mo larkansiel.
23.09.09
OM