LIRIK PLEN TENK

©Dev Virahsawmy and ICJM

LIV 1: AMBALAO

1. SARASWATEE BENI MO SANTE

Mo anvi sant grander liniver,
grander mo lerwa;
mo anvi sant grander lalimier,
grander bachara.

Saraswatee, Saraswatee!
Permet mwa sant tousala
ar giling-giling, kacha-kacha!
Saraswatee, Saraswatee!
Kifer to finn fer fatra-gopia
plen so katora ar makacha?

2

Mo anvi sant groser so roupi,
groser nik-karya;
mo anvi sant groser tilespri,
groser toukmarya.

Saraswatee, Saraswatee!
Permet mwa sant tousala
ar giling-giling, kacha-kacha!
Saraswatee, Saraswatee!
Kifer to finn fer fatra-gopia
plen so katora ar makacha?

3

Mo anvi sant profonder lamer,
profoder betiz;
mo anvi sant profonder kourpa
ki fer kalipa.

Saraswatee, Saraswatee!
Permet mwa sant tousala
ar giling-giling, kacha-kacha!
Saraswatee, Saraswatee!
Kifer to finn fer fatra-gopia
plen so katora ar makacha?

4

Mo anvi sant zokris deklar bay
angro, andetay,
me pa kapav O Saraswatee.
Partou santi pi!

Saraswatee, Saraswatee!
Permet mwa sant tousala
ar giling-giling, kacha-kacha!
Saraswatee, Saraswatee!
Kifer to finn fer fatra-gopia
plen so katora ar makacha?

2. DE GRAN LELEFAN

Enn lelefan blan frengan
ek enn nwar gayar
lev lager lor kontinan
pou diriz kontwar.

Lelefan blan, nwar, zonn, maron,
sakenn so patron, sakenn so dalon
fouy trou dan later,
pers trou dan lesiel.
Letansa karo-may pe sek.

2

Lelefan blan aras pie,
fer dilo labou;
lelefan nwar pa kile.
Mem parey partou.

Lelefan blan, nwar, zonn, maron,
sakenn so patron, sakenn so dalon
fouy trou dan later,
pers trou dan lesiel.
Letansa karo-may pe sek.

3

Tilelefan get paran,
lerla fer parey.
Ler zako get lelefan,
zot ‘si fer parey.

Lelefan blan, nwar, zonn, maron,
sakenn so patron, sakenn so dalon
fouy trou dan later,
pers trou dan lesiel.
Letansa karo-may pe sek.

4

Tou bann lelefan finn mor;
zako ‘si pe kat.
Later finn vinn asmatik;
lesiel plor disan.

Lelefan blan, nwar, zonn, maron,
sakenn so patron, sakenn so dalon
fouy trou dan later,
pers trou dan lesiel.
Letansa karo-may pe sek.

3. TOUSALA ROUPI

Roupi blan kontan riy foutan:
“Kel kakad, mon cher!”
Roupi kouler resit par ker
manntra milener:
“Kel kakad monser!”

Pa get kouler, pa get form!
Ki li blan-nwar-zonn-maron,
ki li kare ousa ron,
roupi res roupi,
zanfan mem fami!

2

Roupi blan finn vinn anemik:
“Kel bez, mazeste!”
Roupi kouler ouver lizie;
so regar rode
kot gagn enn seke.

Pa get kouler, pa get form!
Ki li blan-nwar-zonn-maron,
ki li kare ousa ron,
roupi res roupi,
zanfan mem fami!

3

Roupi blan pas bag ar Terblans:
“Linionfelafors!”
Roupi kouler alim so tors,
grandi so lafors
ar paysa ek kars.

Pa get kouler, pa get form!
Ki li blan-nwar-zonn-maron,
ki li kare ousa ron,
roupi res roupi,
zanfan mem fami!

4

Dernie nouvel! Lir lagazet!
“Ke ve ti mon vie!”
Tou bann roupi finn melanze!
Bann zozo tase!
“Kevetimonvie!”

Pa get kouler, pa get form!
Ki li blan-nwar-zonn-maron,
ki li kare ousa ron,
roupi res roupi,
zanfan mem fami!

4. DAN KI LABARB

Konde, mwano, bengali exite
parski zot sover finn fek promet zot
konstriksion paradi prefabrike
dapre model san fot.

Kaskas Nikola dan ki labarb?
Si to pa gagne, mwa ki gagne;
si to gagne, momem ki gagne.
Kaskas Nikola dan ki labarb?

2

Bann nik enn lor lot pou gidi lesiel;
bann spesialis pou gref levantay
lor lezel natirel perdri, tourtrel
– erkonn pa per travay.

Kaskas Nikola dan ki labarb?
Si to pa gagne, mwa ki gagne;
si to gagne, momem ki gagne.
Kaskas Nikola dan ki labarb?

3

Bann zwazo bizen respekte lalwa
sinon zon pou ronfle zot lekzistans.
Si pa obeyir – tansion twa, fatra –
to modi to nesans.

Kaskas Nikola dan ki labarb?
Si to pa gagne, mwa ki gagne;
si to gagne, momem ki gagne.
Kaskas Nikola dan ki labarb?

4

Sen Sover Modernite finn promet.
Zwazo anvole dan tou direksion
pou soulaz entesten lor fos profet.
Tann zot “bago bayon!”

Kaskas Nikola dan ki labarb?
Si to pa gagne, mwa ki gagne;
si to gagne, momem ki gagne.
Kaskas Nikola dan ki labarb?

5. TO KOZ KONT?

De roke dan kwen lari,
ar daway zot finn tourdi,
pe diskit ki bizen fer
pou anpes lanfer desann lor later.

Eta baya, to koz kont mo lerwa!
Eta fatra, to kritik mo lider!
Eta toutouk, taler mo koup-koup twa!
Eta sovaz, taler to mont dan ler!

2

Kabri ek tang dan laplenn,
sakenn rakont so lapenn
me bien vit parol vinn gra;
zoure ek menas fer so sinema.

Eta baya, to koz kont mo lerwa!
Eta fatra, to kritik mo lider!
Eta toutouk, taler mo koup-koup twa!
Eta sovaz, taler to mont dan ler!

3

Tilapia ek goramie
anvi enn louvraz ade.
Ler zot koumans koz problem,
olie lape, teorem fer kemkem.

Eta baya, to koz kont mo lerwa!
Eta fatra, to kritik mo lider!
Eta toutouk, taler mo koup-koup twa!
Eta sovaz, taler to mont dan ler!

4

Yev ek torti anba pie
pe travers saler lete.
Yev vomi so fristrasion.
Evit lamerdman! Torti sanz bastion.

Eta baya, to koz kont mo lerwa!
Ayo bayo, dime nou koz sa!
Eta toutouk, taler mo koup-koup twa!
Salam babou, dime nou koz sa!

6. PIE PAYSA-ROUPAYA

Dan mo zarden mo finn ras tou pie:
pie papay, pie zanblon, koronsol,
kerdebef, zanana, zamalak
e dan zot plas mo finn plant partou
paysa-roupaya, baba,
paysa-roupaya.

Paysa-roupaya finn vinn gran oustad;
limem diriz baz; limem kontrol baz.
Paysa-roupaya tal lonbraz partou,
touf krwasans lezot.
Lerla – Abba! Abba!
tou baba gagn fen.

2

Dan mo zarden mo plant zis profi;
peyna plas pou seki pe bar plas;
pran nouritir zis pou fer so zes
san amenn okenn kontribision
paysa-roupaya, baba,
paysa-roupaya.

Paysa-roupaya finn vinn gran oustad;
limem diriz baz; limem kontrol baz.
Paysa-roupaya tal lonbraz partou,
touf krwasans lezot.
Lerla – Abba! Abba!
tou baba gagn fen.

3

Dan mo zarden nou bril vie lide;
nou modifie kreasion bondie;
transplant ek fabrik modernite.
Sak pous later donn plennti-plennti
paysa-roupaya, baba,
paysa-roupaya.

Paysa-roupaya finn vinn gran oustad;
limem diriz baz; limem kontrol baz.
Paysa-roupaya tal lonbraz partou,
touf krwasans lezot.
Lerla – Abba! Abba!
tou baba gagn fen.

7. SAP DAN KARAY

Kouzinn mo kouzinn ti’ena enn pwenter
ki ti abitie donn dizef, pran bef;
enpoz so lalwa amer ek bezer
pou fer bien konpran ki limem ki sef.

Kouzinn mo kouzinn aksepte so sor
parski so pwenter donn li sokola,
pou fer li bliye egrer lestoma;
kouzinn mo kouzinn axepte margoz
parski pwenter la donn li ti kado,
tipti fanfrelis pou bliye fardo.

2

Me depi enn tan, nouvo zoliker
pe fer so letour ar zoli sourir,
ledan lor, diaman, laswa ek liker.
Kouzinn mo kouzinn nek fer koumadir!

Kouzinn mo kouzinn aksepte so sor
parski so pwenter donn li sokola,
pou fer li bliye egrer lestoma;
kouzinn mo kouzinn axepte margoz
parski pwenter la donn li ti kado,
tipti fanfrelis pou bliye fardo.

3

Kan enn zour tilom rod ti kas prete,
kouzinn mo kouzinn so leker glise;
sourir zoliker gagn pli gran valer
me labitid yer anpes sanzman ler.

Kouzinn mo kouzinn aksepte so sor
parski so pwenter donn li sokola,
pou fer li bliye egrer lestoma;
kouzinn mo kouzinn axepte margoz
parski pwenter la donn li ti kado,
tipti fanfrelis pou bliye fardo.

4

Kan li dekouver pwenter enn grener,
sanz baz, sanz bataz, leker saye net,
kouzinn mo kouzinn larg so lekor net
dan lebra sikre nouvo zoliker.

Kouzinn mo kouzinn efase, refer;
nouvo zoliker garanti progre,
linite, liberte, modernite.
Kouzinn mo kouzinn efase, refer!
Li dir partou so soley pe leve.
Tansion! Sap dan karay, tom dan dife!
Tansion! Sap dan karay, tom dan dife!
Tansion! Sap dan karay, tom dan dife!

8. DAN MO KALBAS ENA DIMIEL

Mo ti ena enn ti arpan Bondie
antoure par enn bien gran basen ble.
Mo ti arpan ti nouri mo fami
e mo basen ble ti donn rafresi.

Mo bann vwazen kontan sante:
“Dan so kalbas ena dimiel.”
Fourmi, lera ek kankrela
pe fer lespri ar mo kalbas;
zot tou ole souk mo dimiel.
Dan mo kalbas ena dimiel!
Dan mo kalbas ena dimiel!
Dan mo kalbas ena dimiel!

2

Mo garson kontan ranz lakaz zouzou,
sato pou lerwa, larenn ek tiprens;
mo tifi dan basen ble pe fouy trou
pou deter trezor mem si li bien mens.

Mo bann vwazen kontan sante:
“Dan so kalbas ena dimiel.”
Fourmi, lera ek kankrela
pe fer lespri ar mo kalbas;
zot tou ole souk mo dimiel.
Dan mo kalbas ena dimiel!
Dan mo kalbas ena dimiel!
Dan mo kalbas ena dimiel!

3

Kamwad mo garson, kamwad mo tifi
ena gran-gran plan pou zwe mekano
ar later Bondie ek dilo beni:
fer enn sirk kot soley zame dodo.

Mo bann vwazen kontan sante:
“Dan so kalbas ena dimiel.”
Fourmi, lera ek kankrela
pe fer lespri ar mo kalbas;
zot tou ole souk mo dimiel.
Dan mo kalbas ena dimiel!
Dan mo kalbas ena dimiel!
Dan mo kalbas ena dimiel!

4

Zouti mekanik fouy trou, plant petar;
zouti akwatik sous zi profonder,
kras rebi, vomi lasid lor later
ziska ki tetar vinn enn espes rar.

Mo bann vwazen nepli sante:
“Dan so kalbas ena dimiel.”
Fourmi, lera ek kankrela
nepli koste ar mo kalbas.
Kisannla bwar dimiel amer?
Dan mo kalbas dimiel amer!
Dan mo kalbas dimiel amer!
Dan mo kalbas dimiel amer!
Dan mo kalbas dimiel amer!

9. KOMANTER DEVOR NIOUZ

Dan mo vilaz nou kontan rakonte:
rakont zistwar, envant zistwar,
koz deryer ledo,
fer palab,
plant salad,
ankouraz lalo,
fer manti vre, vre vinn katar,
dan mo vilaz kot nenport vinn koze.

Ekoute! Mo dir twa! Mo’nn tande!
Li’nn dir mwa! Bengker sek! Korek sa!
Sa ki vre! Sa mo sir! Kwar do ta!
Mo dir twa li’nn dir mwa! Bizen kwar!
So kouzen ti tande! Sa ki niouz!

2

Prezidan konsey dir so sekreter,
“Mo fatige, bizen repo!”
Komanter fane,
li bien fay,
pa travay,
li’nn demisione,
lopozision balye karo,
so segon finn met pwazon dan so ver.

Ekoute! Mo dir twa! Mo’nn tande!
Li’nn dir mwa! Bengker sek! Korek sa!
Sa ki vre! Sa mo sir! Kwar do ta!
Mo dir twa li’nn dir mwa! Bizen kwar!
So kouzen ti tande! Sa ki niouz!

3

Madam Pezidan finn tir katarak,
oblize servi linet nwar.
Ala niouz fane
so mari
kalot li,
fer disan kaye.
Pa kajal sa! Oeil au beurre noir!
Sa prezidan la, li pir ki Pikpak!

Ekoute! Mo dir twa! Mo’nn tande!
Li’nn dir mwa! Bengker sek! Korek sa!
Sa ki vre! Sa mo sir! Kwar do ta!
Mo dir twa li’nn dir mwa! Bizen kwar!
So kouzen ti tande! Sa ki niouz!

4

Dan ti paradi beni par bondie
preferans pran plas evennman;
lopinion ranplas
seki pe
arive;
rimer pe deklas
serye, fer palab vinn divan.
Liberte pa respe realite.

Ekoute! Mo dir twa! Mo’nn tande!
Li’nn dir mwa! Bengker sek! Korek sa!
Sa ki vre! Sa mo sir! Kwar do ta!
Mo dir twa li’nn dir mwa! Bizen kwar!
So kouzen ti tande! Sa ki niouz!

10. REPIBLIK ZANIMO

Dan mo lakour ena’nn lanklo;
dan mo lanklo ena zwazo:
poul, denn, kanar, pentad, lezwa.
Dan lanklo la, kok ki lerwa.

Lerwa li enn kokderas;
li antoure ar tikok,
grokok, kok likou touni;
tou bann poul zot anextaz
kan kok fer koukouroukou.
Bann poul fer kotkotkotkot;
kanar fer kwenkwenkwenkwen
e denn fer glouglouglouglou.

2

Ler kokderas anvi sanz fam
media lanklo difiz enn dram,
akiz madam pe fer vangvang,
pe bwar bang dan karo vavang.

Lerwa li enn kokderas;
li antoure ar tikok,
grokok, kok likou touni;
tou bann poul zot anextaz
kan kok fer koukouroukou.
Bann poul fer kotkotkotkot;
kanar fer kwenkwenkwenkwen
e denn fer glouglouglouglou.

3

Enn zenn ti kok plim veloute
debalans stabilite;
vit lerwa fer gran-nwar maron,
fer li fini dan vant patron.

Lerwa li enn kokderas;
li antoure ar tikok,
grokok, kok likou touni;
tou bann poul zot anextaz
kan kok fer koukouroukou.
Bann poul fer kotkotkotkot;
kanar fer kwenkwenkwenkwen
e denn fer glouglouglouglou.

4

Enn zour mo rant dan mo lanklo
pou sot likou vie kokderas.
Li dir zwazo bek mwa, mord mwa.
Abba! Abba! Zot pa konpran.

Lerwa li enn kokderas;
li antoure ar tikok,
grokok, kok likou touni;
tou bann poul zot anextaz
kan kok fer koukouroukou.
Bann poul fer kotkotkotkot;
kanar fer kwenkwenkwenkwen
e denn fer glouglouglouglou.

LIV 2 TRIYANGAZ

11. TIKOLO VINN ANPERER

Tikolo ti enn vwayou
ki ti exper pas bagou,
spesialis fann labou;
lor marday ek triyangaz
ar li napeyna zestaz –
so kafe pa konn triyaz.

Personn pa konpran kouma
Tikolo vinn anperer.
Eski militer pouri?
Eski dirizan fatra?
Eski lepep joubaner?
Eski triyanger lerwa
ousa bondie pe dormi?

2

Monper dir li enn voryen,
pa bon pou fer sakristen
mem li koz kouma enn sen;
malgre sa toule-Dimans
dimoun vinn trap so lamans
pou beni zot ekzistans.

Personn pa konpran kouma
Tikolo vinn anperer.
Eski militer pouri?
Eski dirizan fatra?
Eski lepep joubaner?
Eski triyanger lerwa
ousa bondie pe dormi?

3

Direkter korporasion
bien bizen vann bann aksion
pou fer fas gran resesion.
Bien bizen sef triyanger
pou fer manter vinn segner,
fer foser vinn Sen Sover.

Personn pa konpran kouma
Tikolo vinn anperer.
Eski militer pouri?
Eski dirizan fatra?
Eski lepep joubaner?
Eski triyanger lerwa
ousa bondie pe dormi?

4

Pa gagn letan bat lizie,
ala tilom debarke!
Ale manm, vinn prosterne!
Tikolo plebisite,
li, pa lot, lomdelane,
liberater bann dane.

Personn pa konpran kouma
Tikolo vinn anperer.
Eski militer pouri?
Eski dirizan fatra?
Eski lepep joubaner?
Eski triyanger lerwa
ousa bondie pe dormi?

12. LIV SERYE VS SIFON BLE

Liv serye pe dir: “Tansion deinnjer!
Toxinn pe minn lesiel, later, dilo.
Planet finn vinn vie; dezer fer fezer;
pakbo dan lespas tourn anbalao.”

Sifon ble reponn: “Pa per konsome!
Dan reinnfores ena roulo papie.
Petrol pe sourse dan tou kwen later.
Konsome do to! Konsome, pa per!”

2

Liv serye pe dir: “Tansion debordman!
Tansion toufann, tarrtarri, tranbleman!
Lanez transpire, Sahara gagn fre,
pwason mars katpat, zwazo al naze.”

Sifon ble reponn: “Pa per konsome!
Dan reinnfores ena roulo papie.
Petrol pe sourse dan tou kwen later.
Konsome do to! Konsome, pa per!”

3

Liv serye pe dir: “Aret bakanal!
Peyna lavenir dan fer foupamal!
Ar mo, mwa, momem marye ar profi
zarden nou Segner finn vinn satini.”

Sifon ble reponn: “Pa per konsome!
Dan reinnfores ena roulo papie.
Petrol pe sourse dan tou kwen later.
Konsome do to! Konsome, pa per!”

4

Liv serye pe dir: “Viv enn lot manier!
To pou pli ere kan to tizanfan
vinn dir twa mersi to finn sov lavi,
anpes bann toxinn plant mofinn partou.”

Sifon ble reponn: “Pa per konsome!
Dan reinnfores ena roulo papie.
Petrol pe sourse dan tou kwen later.
Konsome do to! Konsome, pa per!”

13. KARAPAT LOKAL VS KARAPAT DIDEOR

Enn roke lokal, sal mengi-mengi,
dan enn ti kwen tris pe plor so maler.
“Karapat basklas, maha-nwartouni
pe sous mo disan ar aksan vilger.
Karapat sorti lot kote dilo
zot fer koumadir mo enn pinokio.”

Karapat lokal, souser dideor,
tousa mem laryaz;
aksan imite, bataz letalaz
tousa mem krokmor.

2

Roke lokal la zalou sienderas
parski karapat medinndideor
ar stil salon pran so nouritir,
sirot disan ar boukou elegans.
Siperyorite dideor baba
peyna so segon dan nou douniya.

Karapat lokal, souser dideor,
tousa mem laryaz;
aksan imite, bataz letalaz
tousa mem krokmor.

3

Nou roke lokal rev enn karapat
ena bon manier, ki sivilize,
ki pa gourma e ki bwar zis enpe…
Enn karapat prop, enn Sen Karapat!
Ena karapat pe rod enn lot baz;
lokal, dideor nepli met paryaz.

Karapat lokal, souser dideor,
tousa mem laryaz;
aksan imite, bataz letalaz
tousa mem krokmor.

4

Nou roke lokal, sal mengi-mengi,
finn vinn enn kadav, enn sak lezo mor;
larme karapat lokal, dideor
finn fer zot lalians pou ogmant profi.
E tou bann lisien, roke, sienderas,
ar lapat dan vid pe grat karapas.

Karapat lokal, souser dideor,
tousa mem laryaz;
aksan imite, bataz letalaz
tousa mem krokmor.

14. MEMWAR KOURT

Oustad Ojawa! Enn gran malen sa!
Li finn bien konpran ki so bann chokrra
rapel zis zordi. Pa koz koze yer!
Yer finn fini rant dan vant avantier.
Oustad Ojawa peyna pou traka;
sak soley leve donn so prop fatwa.
Dogla pa rapel! Memwar retresi!
Zot latet finn vinn enn bol satini.

Pa koz koze yer mo fami;
koz koze zordi.
Kan dime vini mo baba;
dime nou get sa.

2

Oustad Ojawa dir so bann fana
pa ekout bannla ki rabas blabla;
kan parol zoli, fer gijigiji,
fasil pou rapel, nahi vinn plennti.
Pa bliye nahi ar zoli lanvlop
fer nou tou, babou, rant dan kiltir pop.
Koumsamem, matlo, Oustad Karay So
fer lakok pistas sant kokoriko.

Pa koz koze yer mo fami;
koz koze zordi.
Kan dime vini mo baba;
dime nou get sa.

3

Yer ti mahatma, zordi bokasa,
dime … dime? Dime va koz sa!
Yer ti repiblik, zordi monarsik,
dime … dime … Dime teokratik.
Yer proletarya, zordi gran bourzwa,
dime … dime … Dime kolera.
Koumsamem matlo, Oustad Barik Vid,
fer lemonn solid vinn basen likid.

Pa koz koze yer mo fami;
koz koze zordi.
Kan dime vini mo baba;
dime nou get sa.

4

Oustad Elastok telman ris-rise
pou rant dan tou kwen, pou fit dan tou zwen;
pou grat lesiel ble, pentir lamer rouz
ki lastik redi, ize, esofe
pak-pak li kase, rant dan kwen, rekwen
e so bann chamcha refiz ekout niouz.
Oustad Elastok finn vinn tok-tok net!
Pli li fer malen, pli li paret bet.

Pa koz koze yer mo fami;
koz koze zordi.
Kan dime vini mo baba;
dime nou get sa.

15. MO FINN LIR, MO FINN TANDE

Dan pei kiltir oral
parol ekrir lor papie,
parol lor radio tande
vinn dan lespri bon dimoun
parol levanzil.

Mo finn lir mo dir twa
ar mo de lizie!
Mo’nn tande mo dir twa
ar mo de zorey!
Lagazet finn ekrir;
radio finn difize.

2

Lagazet tap lestoma,
limem sirvey gouvernman,
denons abi, koripsion,
fer travay lopozision.
Limem kont pouvwar.

Mo finn lir mo dir twa
ar mo de lizie!
Mo’nn tande mo dir twa
ar mo de zorey!
Lagazet finn ekrir;
radio finn difize.

3

Lagazet ek radio lib
koz liberte expresion;
me li sansir lopinion
ki pa apresie so tib,
ki pans lot manier.

Mo finn lir mo dir twa
ar mo de lizie!
Mo’nn tande mo dir twa
ar mo de zorey!
Lagazet finn ekrir;
radio finn difize.

4

Limem kont pouvwar li dir
me li dormi ar pouvwar
ki kontrol lekonomi,
ki ranpli so vant gourman
ar piblisite.

Mo finn lir mo dir twa
ar mo de lizie!
Mo’nn tande mo dir twa
ar mo de zorey!
Lagazet finn ekrir;
radio finn difize.

16. MAHADEMOKRAT

Dan so pannchayat seki for kraz kor;
peyna santiman, so dezir donn lord;
seki li li dir samem fer lalwa
me tansion beta, seki fer fara
dan so tabisman zot pas mari kord.
Akoz sa nou’apel li Mazor Krazkor.

Me ler li pe koz pou galri piblik
labous plen ar disik demokratik;
li koz gratitid anti-koripsion
mem si so dalon diriz reaksion.

2

Kan li koz reform Marx gagn tranbleman;
so diskour met lord fer Hitler gagn gos;
kan pa aplodi li fer koup lame.
Si pa ekoute bliye respire!
To sey rezenbe? Vit-vit to vinn ros.
Si to’le lape, respe regleman.

Me ler li pe koz pou galri piblik
labous plen ar disik demokratik;
li koz gratitid anti-koripsion
mem si so dalon diriz reaksion.

3

Gran Mazor Krazkor koz lendepandans,
meritokrasi ek egalite;
dan so tabisman so zanfan segner
e seki pa dir limem plis meyer
vit-vit dekouver sel sekirite
rod enn ti seke dan lili Terblans.

Me ler li pe koz pou galri piblik
labous plen ar disik demokratik;
li koz gratitid anti-koripsion
mem si so dalon diriz reaksion.

4

Li rakont zistwar, apel sa istwar;
li rev prezidans, li bav arogans;
li otodidak ar lotorite
e bann chouchoundar dir li merite.
Get so elegans! Get so lasirans!
Ar so far klerdelinn vinn marenwar.

Me ler li pe koz pou galri piblik
labous plen ar disik demokratik;
li koz gratitid anti-koripsion
mem si so dalon diriz reaksion.

17. LI KOUYONN LIMEM

Telman li kontan koz manti lor tou,
souvan li bliye, li dir so kontrer
san realize li kouyonn limem.
Lasemenn dernier li rakont partou
ki sef gouvernman ek lezot lider
finn ofer li plas dan zot prop arem.
Lanbaradiswa pe kas so konte!

Yer ki mo aprann? Li finn fer menaz
ar gardien kanpman pou gagn enn seke
get festen delwen, lerla rakonte
li ek gran dimoun zot frekant mem baz.

2

Lot zour li dir mwa bann lazans loto
pe lager ant zot pou fer li swazir
mark ki mars ar so personalite.
Kan tann li koze, nek bous ou lizie,
ou pou kwar Tarzann ek so Zann pe zwir
“anou kas koko, lerla bwar dilo.”
Letansa laliann pe kas so likou.

Yer ki mo aprann? Li finn met angaz
lakour ek lakaz pou gagn enn seke
roul dan enn loto, lerla rakonte
li ek gran dimoun zot frekant mem baz.

3

Lot zour li dir mwa li finn gagn lotri;
pret li san roupi, enn ti kas transpor,
pou li al anvil, al tous so fortinn.
Telman li toultan pe rakont manti,
li finn bliye net so bizou annor
enn ta fanfrelis ramas kot latrinn.
Kan li gagn lotri, so det ogmante.

Yer ki mo aprann? Li finn fer menaz
ar gardien kanpman pou gagn enn seke
get festen delwen, lerla rakonte
li ek gran dimoun zot frekant mem baz.

4

Lot zour li dir mwa levek finn dir li
legliz finn desid pou fer li vinn sen
parski bien bizen model devosion.
Ler mo dimann li kifer pa trouv li
okip so travay, louvraz sakristen,
“Ayo mo prese pou pran kominion.”
Lapolis pe rod voler larzan tron.

Yer ki mo aprann? Li finn sanz so baz.
Deryer baro li frekant nouvo dos,
lerwa dan lenor, baron zibigbos.
Li ek gran dimoun dan nouvo lakaz.

18. KAN TARTIF PRAN PANSION

Zame Tartif ti pou kwar
ki so tizanfan enn zour
pou depas so granpapa
dan kouyonn lizie,
fer manti vinn vre.
Zanfan la kapav katar
dan klas kouma dan lakour
me dan fer kwar, mo bourzwa,
akter sinema
dir ayo mama.

Kan disan Tartif ponn nouvo Tartif
dan laboratwar kominikasion
lerla zeni yer dir zanfan pardon,
kan disan Tartif ponn nouvo Tartif.

2

Ti-Tartif kit monaster,
gagn minister tanporel
pou ekzers so talan:
fer dirab fonndos,
efemer vinn bos.
So bann ennmi yer aster
met so foto lor lotel
selebre lespri galan:
modi vinn beni,
beni vinn modi.

Kan disan Tartif ponn nouvo Tartif
dan laboratwar kominikasion
lerla zeni yer dir zanfan pardon,
kan disan Tartif ponn nouvo Tartif.

3

Ti-Tartif deklar lager
kont kapris ek koripsion,
kont pese ek pouritir:
lalwa pou met lord;
faner pou pas kord.
Zanfan ki’nn ne par erer
dan pasion ki gat nasion,
li kasiet dan landrwa sir:
si ou pa kone,
li pa ekziste.

Kan disan Tartif ponn nouvo Tartif
dan laboratwar kominikasion
lerla zeni yer dir zanfan pardon,
kan disan Tartif ponn nouvo Tartif.

4

Ti-Tartif finn fer serman
pou eliminn mesanste,
zalouzi ek tilespri,
palab ek rimer,
foste ek foser.
Dan so nouvo testaman
li promet pou prezerve
valer ki donn garanti:
dabor gourmandiz;
answit so gran miz.

Kan disan Tartif ponn nouvo Tartif
dan laboratwar kominikasion
lerla zeni yer dir zanfan pardon,
kan disan Tartif ponn nouvo Tartif.

19. SEKI BON POU TANDE

Ver kontak donn li lizie ble;
seve blon ar tentir extra
ranz bataz mannken katalog.
Mantor dideor montre li koze:
koz zis zoli koze bon pou tande.
Akter manti ler li trase
pou ferm lespri dan katora,
angourdi li ar so prop grog.
Zoli-zoli koze bon pou tande
dekol lasir, fer lespri exite.

2

Enn ti fraz vid fasil konpran,
mem si li pa pe dir nanye,
ena plis pwa ki teorem.
Parol ki ronfle garanti nisa.
Ala nachannya dans anba-anba!
Kifer zot perdi nou letan
ar koze serye? Koz-koze,
rabase me pa koz problem.
Pa fatig latet ar tez doktora;
fer nou bouz waya, dans anba-anba.

3

Global warming? Konsern pol nor!
Resesion? Koz konsomasion!
Nek fer vadire toukorek.
Ki bizen panse? Pa kas soulezon!
Koz konsomasion! Samem solision!
Pa kraz mo kor; les mo kraz kor!
Ki disiplinn? Ki restriksion?
Koz boutey rom, moulkou, sipek!
Poezi, mo fami, pa ranpli vant!
Koz roupi, mo piti! Pa roul lor zant!

4

Aret zaza! Moralite?
Moralite pa ranpli vant;
Dan biznes ki ena zwisans.
Kisa? Partaze? Pran, pran, pran, plen tenk!
Solidarite? Mo pran lor, pran zenk.
Koz koze ki bon pou tande;
giji zorey lipou ek lant,
fer los drese, reklam so sans.
Pa tir lay, donn reset kotomidor;
fer senplisite vinn drwa san zefor.

20. ENVANTER SISTEM

Gourrouji dan mo pei,
veritab trannkat.
Ar de fraz aprann parker
may nou dan latrap.
So vetman lot galaxi,
lipie san savat,
li denons nou bann erer,
dir limem lepap.

Li enn zwer lor brouy lespri;
ar lespri fer satini.
Kan sitiasion pa kler
vit-vit li vinn envanter:
nouvo ritiel debarke,
nouvo sistem li ranze,
nouvo servis li preskrir
pou portmone ki sourir.

2

Li pa bizen etidie
pou konn liv sakre;
teolozi, monarsi
pou li sinonim.
So kiltir partou fane,
fer manti vinn vre;
li fer bril bann libreri
pou aret zot krim.

Li enn zwer lor brouy lespri;
ar lespri fer satini.
Kan sitiasion pa kler
vit-vit li vinn envanter:
nouvo ritiel debarke,
nouvo sistem li ranze,
nouvo servis li preskrir
pou portmone ki sourir.

3

Lafors lamone ed li
fer louvraz marse;
lespri dimoun dan maya
dan enn damzann rom.
Sak nouvo bataz tourdi
lespri relizie;
sak nouvo sistem pagla
fer latet kokom.

Li enn zwer lor brouy lespri;
ar lespri fer satini.
Kan sitiasion pa kler
vit-vit li vinn envanter:
nouvo ritiel debarke,
nouvo sistem li ranze,
nouvo servis li preskrir
pou portmone ki sourir.

LIV 3: LIBERTE

21. LIBERTE PA KRAZ KOR

Liberte enn rev mazik
ki fer mo vinn lamizik;
li plen lespri ar saler,
ranpli leker ar kouler.
Liberte enn mo beni
ki donn dinite lavi;
li nouri nou rezistans,
ed nou konbat ignorans.

Me violer filozofi
dir liberte donn li drwa
sem konfli, plant tirani;
kraz kor, plen tenk, fer lalwa.

2

Liberte li poezi
ki rime ar lenfini;
senfoni inaseve
bizen toultan retouse;
tablo touzour lor stenn
ki dimann kout penso zenn;
trazikomedi san fen
ki redesinn nou desten.

Me violer filozofi
dir liberte donn li drwa
sem konfli, plant tirani;
kraz kor, plen tenk, fer lalwa.

3

Liberte li enn mamzel
zoli, zenn ek eternel;
enn zenes plen ar viger
ki pa per dir lekontrer;
enn artis ki, malgre laz,
ankor kapav ranpli paz;
enn granper ki dir zanfan,
“Pli zoli li pli divan.”

Me violer filozofi
dir liberte donn li drwa
sem konfli, plant tirani;
kraz kor, plen tenk, fer lalwa.

4

Liberte se enn lafwa
ki gran travay kreasion
ki ti koumanse lontan
ankor enn bien zenn zanfan
plen ar limazinasion
ki rev dime dan lazwa.
SO travay zame fini!
Pli gran mirak pe vini!

Me violer filozofi
dir liberte donn li drwa
sem konfli, plant tirani;
kraz kor, plen tenk, fer lalwa.

22. LAMITIE, LAMOUR EK LIBERTE

Parrvati finn donn nesans triple:
Lamitie, Lamour ek Liberte.
Lamitie ar enn flanel efas
baryer, frontier, klwazon, ras ek klas.
Lamour efas pran; ekrir done
dan so plas; pran kont pran plas regne.
Lerla Liberte ras bann zatas
pou permet santiman gagn lespas.

Lamour atase vit trangle lamour;
lamour detase ki grandi touzour.
Lamitie li pa enn obze presie;
li enn plant frazil; bizen okipe.
Liberte li pa enn fraz dan lalwa;
li enn lespri sen sorti lwen laba.

2

Lamour li pa enn kart valanten,
enn bouke roz rouz, sware monden;
li pa pasion ki fer ler kile,
fer realite anvi sove;
li pa enn rol kot akter, aktris
vwayaz dan bis pa konn terminis.
Enn entwision dan vant koumansman
li garanti Lespri Permanan.

Lamour atase vit trangle lamour;
lamour detase ki grandi touzour.
Lamitie li pa enn obze presie;
li enn plant frazil; bizen okipe.
Liberte li pa enn fraz dan lalwa;
li enn lespri sen sorti lwen laba.

3

Lamitie li ser-siamwa Lamour;
me li konn pli bien grander lakour.
Si Lamour enpe plis atase,
Lamitie boukou plis zenere.
Me ler Liberte rant dan jalsa
Lamour ek Lamitie gagn kara;
kan liberte grandi lerla ki
Parrvati vinn partaz parrsadi.

Lamour atase vit trangle lamour;
lamour detase ki grandi touzour.
Lamitie li pa enn obze presie;
li enn plant frazil; bizen okipe.
Liberte li pa enn fraz dan lalwa;
li enn lespri sen sorti lwen laba.

23. KI PLI ZOLI KADO?

Segner Bondie pret nou zanfan
pou ki nou aprann donn lamour,
grandi zanfan dan liberte.
Zot pa nou dibien permanan,
ni nou posesion pou touzour;
zot enn tes ki mizir progre.

Zanfan li pa nou poupet;
prokirasion ki kasiet obstak
ki nou pa ti fouti traverse
ler nou nou ti piti.
Fer li gagn gou liberte
pou li grandi liberte.
Ki pli zoli kado ki sa?

2

Zanfan pa enn pansion vieyes,
enn viza pou leternite,
enn garanti servisdemor.
Bizen li pou alim lames,
fer lalimier ekler sime,
pilot bato, amenn dan por.

Zanfan li pa nou poupet;
prokirasion ki kasiet obstak
ki nou pa ti fouti traverse
ler nou nou ti piti.
Fer li gagn gou liberte
pou li grandi liberte.
Ki pli zoli kado ki sa?

3

Enn zanfan li pa enn lotri,
ni premie lo, ni enn lake;
pa so rol sa swiv vie larout.
Li la pou efas nou gabzi,
koriz erer, debley sime;
amelior lavi bout par bout.

Zanfan li pa nou poupet;
prokirasion ki kasiet obstak
ki nou pa ti fouti traverse
ler nou nou ti piti.
Fer li gagn gou liberte
pou li grandi liberte.
Ki pli zoli kado ki sa?

4

Li pa zouzou ni marsandiz;
limem laflam ki bril brouyar
ki bar gete nouvo vizion.
Kan later, lesiel pe gagn kriz,
limem nou flanbo laviktwar
ki amenn nouvo lorizon.

Zanfan li pa nou poupet;
prokirasion ki kasiet obstak
ki nou pa ti fouti traverse
ler nou nou ti piti.
Fer li gagn gou liberte
pou li grandi liberte.
Ki pli zoli kado ki sa?

24. ENN BOUT DIPEN RASI!

Madam de Salon fit so anbision:
Enn siez dan parlman? Fotey minister?
Pale prezidan? Why not? Quefaire non?
Li koz zis lakademi, silvouple!
Parol popiler, sa li tro vilger!
Pa kapav polue, auguste lasanble!

Elexion vini, elexion ale.
So servant dir li, “Madam, kifer ou
pa poz kandida konseye vilaz?”
Madam la vinn rouz, koler vinn laraz,
“To’le mwa, Madam de Salon al manz
bout dipen rasi ar bann santi pi?
Dorine plen mo ver ar Laurent-Perrier!”

2

Dan Lerop, Lazi, Lafrik, Lamerik
depi ki dimoun servi so latet,
dimoun dan lari, dimoun dan karo
finn deplas montagn, anba mont lao.
Si ou pa kwar mwa, al dimann Dull Gret!
Mo sir li pou dir Madam la komik.

Elexion vini, elexion ale.
So servant dir li, “Madam, kifer ou
pa poz kandida konseye vilaz?”
Madam la vinn rouz, koler vinn laraz,
“To’le mwa, Madam de Salon al manz
bout dipen rasi ar bann santi pi?
Dorine plen mo ver ar Laurent-Perrier!”

3

Sorti dan salon, al vizit vilaz;
get ki pe pase dan kartie lavil;
ouver ou lizie lor realite
lerla ou pou trouv lasours liberte.
Madam de Salon, dan lavi trankil
peyna lenerzi pou kraz balizaz.

Elexion vini, elexion ale.
So servant dir li, “Madam, kifer ou
pa poz kandida konseye vilaz?”
Madam la vinn rouz, koler vinn laraz,
“To’le mwa, Madam de Salon al manz
bout dipen rasi ar bann santi pi?
Dorine plen mo ver ar Laurent-Perrier!”

25. LAMOUR DAN LIBERTE

Dan lavi enn koup lamour atase
se prizon dore kot de prizonie
sakenn vey lotla, espionn so konzwen.
Zame zot pou fouy fondasion profon,
zet enn baz solid pou ranz moniman
ki pou selebre lamour balanse.

Dan lavi enn koup lamour detase
toulezour zot sem lagren liberte;
sakenn trouv biennet dan konfor lotla,
fer tou pou efas tristes dan lotla.
Lamour detase li kouma lorkes
kot sak enstriman amenn so kares.

2

Dan lavi enn koup lamour atase,
toultan trap lame, tansion li sove;
sakenn get lotla kouma so obze,
matier patante, posesion prive.
Kan zanfan vini, mem grimas regne
e sef relizion beni represion.

Dan lavi enn koup lamour detase
liberte ade vinn priyorite;
dan zarden lamour de travay ansam
pou egalite vinn iniversel;
kan zanfan vini de azout disel
pou fer liberte mont ziska lesiel.

3

Dan lavi enn koup lamour atase
sikse mizire par grander portfey,
loto dan garaz, briyan lor ladwa;
mem si bizbiz minn zot lili aswar,
fode gramaten kasiet tou fraka
e vwazen zalou res dan pa kone.

Dan lavi enn koup lamour detase
se pa lizie dimoun ki enportan
me kontantman dan sikse bienneme;
seki enportan pa bag lor, diaman
me satisfaksion ki egalite
pe grandi sak zour lor pie liberte.

26. SERVOLAN PA LIB

Get enn servolan danse dan lesiel,
lake elegan balans-balanse,
bann kouler vitray briye dan soley.
Li gayar, li fier; li kwar limem king
me kan ou get bien ou trouv lafisel
kontrol so mouvman, tini so lelan.

Eski liberte vremem ekziste?
Eski lafisel pa tini nou tou?
Kitfwa poezi les nou kas lalign!
Kitfwa Kreater li enn gran poet!

2

Enn zoli zwazo frengan lor enn brans
sant for so kouler, dans so liberte.
Lor pie gayavie limem gran segner;
timama lao, timama anba,
li tir zi plezir me li pa kone
lor enn brans ena lakol pou may li.

Eski liberte vremem ekziste?
Eski lafisel pa tini nou tou?
Kitfwa poezi les nou kas lalign!
Kitfwa Kreater li enn gran poet!

3

Get zetwal lao dan lesiel aswar!
Kan diaman get li so zalou fermal.
Li briye for-for ar laflam kristal;
lalinn akote so fanal pal-pal.
Me sa zetwal la kitfwa fini mor;
so lalimier yer kasiet enn trou nwar.

Eski liberte vremem ekziste?
Eski lafisel pa tini nou tou?
Kitfwa poezi les nou kas lalign!
Kitfwa Kreater li enn gran poet!

27. LIBERTE EK EGALITE

Misie la al travay,
so patron maltret li.
Ler li retourn lakaz,
li violant so madam.
Ler so garson pas pre,
madam la fou enn klak.
Garson la sort deor,
fou lisien enn koutpie.

Sakenn donn dapre so mwayen;
sakenn gagn dapre so bezwen?

2

Gran Misie kontrol tou,
proleter bat lamok.
Bann lao pe plen pos,
bann anba pe chombo.
Patron dir liberte
donn li drwa kraz boja.
“Si to pa kontan sa,
lev to pake, ale”.

Sakenn donn dapre so mwayen;
sakenn gagn dapre so bezwen?

3

Bondie ena labarb;
patron ena labarb;
P.M ena labarb;
lepap ena labarb;
papa ena labarb;
mari ena labarb.
Seki peyna labarb
soumet ar regn labarb.

Sakenn donn dapre so mwayen;
sakenn gagn dapre so bezwen?

4

Proleter dir zot plen;
bann madam dir zot plen.
Zot tou pe dimande
liberte partaze.
Nouvo kiltir pe dir:
“Diferan me egal”.
Bann dane pe chombo
lakle zot devlopman:

“Sakenn donn dapre so mwayen;
sakenn gagn dapre so bezwen.”

28. JENNDER PAWER

Swasanndis mil an desela
dan bor larivier Omo kler
enn tipti tribi Afriken
enn zour deside ki bizen
al pli lwen, travers tou frontier
pou gete ki ena laba.

Liberte pli gran lavantir!

2

Swasanndis mil an finn pase,
tribi Afriken finn peple
partou ar blan, nwar, zonn, maron.
Malgre bann diferans vizib,
nou tou nou DNA parey
e nou tou nou’nn fann mem fane.

Liberte pli gran lavantir!

3

Partou lavwa fam pe kriye:
“Bizen fer kiksoz! Ki pou fer?”
Dan Lerazi, dan Lostrali,
dan Lamerik ek dan Lafrik
partou nou pe tann mem kantik:
“Sanepepasekontinie,

“Liberte pli gran lavantir!”

4

Enn lavwa ferm lans so lapel:
“Diboute fam, diboute zom!
Aret plengne, rod solision!
Falokrasi li pa bon sa!
Vazinokrasi ‘si fatra.
Viv egalite jennder, mam!

Liberte pli gran lavantir!”

5

Dan Lafrik enn nouvo tribi
finn ne pou peple liniver
ar nouvo kiltir liberte
petri dan moul egalite.
Aster kan ou priye Bondie
dir, “Mama-Papa dan lesiel.”

Liberte pli gran lavantir!

29. KONTRER NESESER

Eski ti pou konn lao
si pa ti ena anba?
Eski ti pou konn fer so
si zame ti konn fer fre?
Eski ti pou konn boner
si zame ti konn maler?
Eski ti pou konn agos
si zame ti tourn adrwat?

To kapav devinn lebien
parski to finn gout lemal;
to kone ki vedir bon
parski to finn zwenn move.
Kan to lib pou swazir
e ki to konn swazir
lerla kapav dir
to lespri finn mir.

2

Eski ti pou konn lamour
si laenn zame ti la?
Eski ti pou konn kouraz
si febles zame ti la?
Eski ti pou konn zenes
si vieyes zame ti la?
Eski ti pou konn lafwa
si zame ti ena dout?

To kapav devinn lebien
parski to finn gout lemal;
to kone ki vedir bon
parski to finn zwenn move.
Kan to lib pou swazir
e ki to konn swazir
lerla kapav dir
to lespri finn mir.

3

To ti pou konn liberte
si pa ti’ena esklavaz?
Ti pou konn demokrasi
si pa ti’ena tirani?
Ti pou konn egalite
si pa ti’ena dominer?
To ti pou konn paradi
si pa ti’ena so kontrer?

To kapav devinn lebien
parski to finn gout lemal;
to kone ki vedir bon
parski to finn zwenn move.
Kan to lib pou swazir
e ki to konn swazir
lerla kapav dir
to lespri finn mir.

4

Depi big bang de kontrer
finn fer istwar deroule;
matier ek antimatier
fer kreasion kontinie;
Inite ant de kontrer
finn fer lespri devlope;
de kontrer zot neseser
pou konesans avanse.

To kapav devinn lebien
parski to finn gout lemal;
to kone ki vedir bon
parski to finn zwenn move.
Kan to lib pou swazir
e ki to konn swazir
lerla kapav dir
to lespri finn mir.

30. MODERNITE

Ki ete modernite?
Gratsiel ki giji bann niaz?
Sis vwa pou exit vroum-vroum?
Konsomasion san limit?
Tou gajet dernie model?
Samem ki modernite?

Modernite! Modernite!
To nom rime ar liberte,
egalite, fraternite.
To nom souvan marye pike
ar lamitie ek partaze;
ar konpasion ek tolerans;
ar konesans ek transparans.

2

Ki ete modernite?
Sakenn nek get so sakenn?
Sakenn nek pans pou plen pos?
Pa tann zanfan ki plore?
Zet vie dimoun dan desbinn?
Samem ki modernite?

Modernite! Modernite!
To nom rime ar liberte,
egalite, fraternite.
To nom souvan marye pike
ar lamitie ek partaze;
ar konpasion ek tolerans;
ar konesans ek transparans.

3

Ki ete modernite?
Vwayaze dan jet prive?
Al pas vakans lor lalinn?
Met desten dan kriyonik?
Rod zwe bondie lor later?
Samem ki modernite?

Modernite! Modernite!
To nom rime ar liberte,
egalite, fraternite.
To nom souvan marye pike
ar lamitie ek partaze;
ar konpasion ek tolerans;
ar konesans ek transparans.

4

Ki ete modernite?
Kontinie viol lanatir?
Bliye net ekolozi?
Nek rod zwisans sansoryel?
Met dife dan libreri?
Samem ki modernite?

Modernite! Modernite!
To nom rime ar liberte,
egalite, fraternite.
To nom souvan marye pike
ar lamitie ek partaze;
ar konpasion ek tolerans;
ar konesans ek transparans.

LIV 4: MORISIEN

31. MO ZWAZO SAMAREL

Plis ki senk san-zan desela
dan basen Mediterane
anset mo Zwazo Samarel
ti ne pou permet bann maren
diferan nasionalite
partaze ek kominike.

Depi koumansman laba
li finn toultan fasilit
kominikasion imen
parfwa dan sitiasion tris,
parfwa dan sitiasion ge;
parfwa pou dir dezespwar,
parfwa pou exprim lespwar.

2

Pli tar lor later etranzer,
bann derasine san reper
ti reysi anvole grasa
lezel natirel Samarel.
Madras, Malgas, Mozanbiken
ti kapav dir ki zot imen.

Depi koumansman laba
li finn toultan fasilit
kominikasion imen
parfwa dan sitiasion tris,
parfwa dan sitiasion ge;
parfwa pou dir dezespwar,
parfwa pou exprim lespwar.

3

Lao dan lesiel Samarel
mo zwazo kouler larkansiel
finn nouri lespri mo anset,
tras sime esklav ek kouli
pou konstrir nouvo destine
kot lamour rim ar liberte.

Depi koumansman laba
li finn toultan fasilit
kominikasion imen
parfwa dan sitiasion tris,
parfwa dan sitiasion ge;
parfwa pou dir dezespwar,
parfwa pou exprim lespwar.

4

Zordi mo Zwazo Samarel
gazouy mizikal, teatral;
gazouy poetik, literer;
fer zanfan lekol dekole.
Dime so zeni pou inir
nou tou pou konstrir lavenir.

Depi koumansman laba
li finn toultan fasilit
kominikasion imen
parfwa dan sitiasion tris,
parfwa dan sitiasion ge;
parfwa pou dir dezespwar,
parfwa pou exprim lespwar.

32. LEKRITIR

Lepok mo papa, apranti tayer
anfil enn zegwi, pik dan so semiz
pou ki vilaz kone ki li ete.
Li diboute, ekout lord so patron,
al sers so dite, fer so komision,
aprann fofile, atas enn bouton,
rabat enn rebor, balye latelie.

Aster apranti trap plim ek papie,
aprann mizire, aprann fer kalkil,
rod nouvo lide, naz dan enternet.
Pou aprann metie bizen lekritir;
pou devlope bizen konn lir-ekrir.

2

Lepok mo mama, tifi res lakaz
pou ed so mama okip frer ek ser;
Pa bizen konn lir pou triye douri,
pou balye lakour, netway lekiri,
lav lenz larivier, sarye touk dilo.
Aprann fer louvraz pou kan to marye
belmer ek mari gagn satisfaksion.

Aster apranti trap plim ek papie,
aprann mizire, aprann fer kalkil,
rod nouvo lide, naz dan enternet.
Pou aprann metie bizen lekritir;
pou devlope bizen konn lir-ekrir.

3

Aster si to’le nouri to lespri,
apresie delis sivilizasion,
vinn profesionel, amelior rannman,
bizen fit kreyon, konn gard enn zournal,
aprann dan enn liv, devlop konesans.
Kiltir lekritir finn vinn esansiel
pou ki sak imen konn so potansiel.

Aster apranti trap plim ek papie,
aprann mizire, aprann fer kalkil,
rod nouvo lide, naz dan enternet.
Pou aprann metie bizen lekritir;
pou devlope bizen konn lir-ekrir.

33. LEKRIKILTIR

Enn sonet finn ne ar so oktet,
ar so sestet, so rit ek so rim,
so metafor ek so paradox,
so aliterasion ek zimaz,
so asonans ek so lasirans.

Anou selebre lekrikiltir!
Poezi, komedi, trazedi,
poem damour, badinaz foutan,
od, sonet, monolog dramatik,
tizistwar, novela ek roman!

2

Enn pies teat finn ne ar so senn,
so ak, so personaz, so ero,
bandi, boufon, kloun ek figiran;
aksan komik, trazik, satirik,
ironik, romantik, dramatik.

Anou selebre lekrikiltir!
Poezi, komedi, trazedi,
poem damour, badinaz foutan,
od, sonet, monolog dramatik,
tizistwar, novela ek roman!

3

Enn roman finn ne ar so zistwar;
ar so fraz, paragraf ek sapit;
so narasion ek so deskripsion;
so diskour direk ek endirek,
endirek lib, sispans ek flasbak.

Anou selebre lekrikiltir!
Poezi, komedi, trazedi,
poem damour, badinaz foutan,
od, sonet, monolog dramatik,
tizistwar, novela ek roman!

4

Ki vedir Morisien dan lekol?
Nou zanfan aprann lekrikiltir;
aprann sant zot boner ek maler
san servi klise ek platitid;
lam Morisien mont dan lezer.

Anou selebre lekrikiltir!
Poezi, komedi, trazedi,
poem damour, badinaz foutan,
od, sonet, monolog dramatik,
tizistwar, novela ek roman!

34. MORISIANISM SAN MORISIEN?

Tanzantan enn vag tape,
lor nou enn labriz soufle
e bann zenn tifi, garson
rod enn souf enspirasion
andeor bann tradision.

Kapav viv enn lot manier!
Kapav respir enn lot ler!
Kapav sant enn lot mizir
e konstrir enn lot kiltir!

Lasenn la mank lafors, li feb-feb;
li las-las, enn mayon finn sote.
Morisianism pou res enn rev vid
tanki Morisien pa pran so plas.

2

Depi koumansman istwar
konstriksion enn lil Kreol
Morisien finn stennbay,
permet imen konekte
pou regagn zot dinite.

Kapav viv enn lot manier!
Kapav respir enn lot ler!
Kapav sant enn lot mizir
e konstrir enn lot kiltir!

Lasenn la mank lafors, li feb-feb;
li las-las, enn mayon finn sote.
Morisianism pou res enn rev vid
tanki Morisien pa pran so plas.

3

Pa kapav tike aster!
Kan so ler finn arive
personn pa kapav bare!
Morisien pe pran so plas;
Nasion Morisien pe ne.

Kapav viv enn lot manier!
Kapav respir enn lot ler!
Kapav sant enn lot mizir
e konstrir enn lot kiltir!

Lasenn la mank lafors, li feb-feb;
li las-las, enn mayon finn sote.
Morisianism pou res enn rev vid
tanki Morisien pa pran so plas.

35. BONDIE KOZ KREOL

Toultan ti pe dir nou bizen aprann
Laten, Sanskrit, Arab pou kominik
ar Segner Bondie Toupwisan lao
me Li pa lao laba me isi
la koste ar twa, la koste ar mwa.
Nou Segner Bondie konn koz nou lang ‘si!

Akoz sa bizen tradir dan nou lang
parol nou Segner ki dan lezot lang;
Baghavad-Gita, Labib ek Koran
dan lang Morisien pou grandi lafwa,
grandi linite dan diversite.

2

Gran Misie malen servi lang etranz
pou sem konfizion, kapitil lespri,
angourdi servo tou bann tidimoun,
fer tidimoun kwar ki seki koz drol,
koz lang Gran Misie, pli pre ar Bondie.
Me Segner Bondie konn koz nou lang ‘si.

Akoz sa bizen tradir dan nou lang
parol nou Segner ki dan lezot lang;
Baghavad-Gita, Labib ek Koran
dan lang Morisien pou grandi lafwa,
grandi linite dan diversite.

3

Bann dimoun dan bien pa servi langaz
pou kominike me pou gard sekre,
anpes seki feb dekouver lakle
ki ouver laport sime liberte
ki anvlope ar parol dideor.
Pa bliye, Bondie konn koz nou lang ‘si.

Akoz sa bizen tradir dan nou lang
parol nou Segner ki dan lezot lang;
Baghavad-Gita, Labib ek Koran
dan lang Morisien pou grandi lafwa,
grandi linite dan diversite.

36. MO REV

Kan enn zour tou zanfan dan mo pei
pou konn lir-ekrir e pou konn konte,
zot pou avanse lor grannrout kiltir,
(pa per fer siyans, konn filozofi,
apresie fiksion kouma liv serye)
sa zour la gate, lavenir vinn sir.

Pou sa arive nou bizen kouraz
zordi naz kont kouran ver lot mouyaz.
Reset depase pou ris nou dan fon,
anpes lalimier ekler nou vizion.

2

Kan enn zour tou zanfan dan mo pei
kapav lir lagazet, pas komanter,
donn lopinion, ekrir drwa-de-repons,
(pa per tir latet, exprim desepsion,
chalenj gran peto, dir seki nouvo)
sa zour la gate, nou fer enn gran fet.

Pou sa arive nou bizen kouraz
zordi naz kont kouran ver lot mouyaz.
Reset depase pou ris nou dan fon,
anpes lalimier ekler nou vizion.

3

Kan enn zour tou zanfan dan mo pei
pa per pou ekrir zoli ti zistwar,
ti poem komik, sketch fer riye,
(olie konsome, nek aval gonaz,
imit zak labou, fer zako partou)
sa zour la gate, nou sort dan fernwar.

Pou sa arive nou bizen kouraz
zordi naz kont kouran ver lot mouyaz.
Reset depase pou ris nou dan fon,
anpes lalimier ekler nou vizion.

37. MARISIA FEL CPE

Marisia FEL CPE,
li pa konn anglefranse,
li pa konn matematik,
li pa konn zeografi,
Marisia FEL CPE.

Me dan karo li konn lerb,
lor laplaz li konn koki,
dan dilo li konn pwason,
seki bon, seki pa bon.
Li konn tir dipen dimiel,
li konn kas enn nik mous zonn,
atas enn bebet zanon,
fer li pran plas servolan.

2

Marisia FEL CPE,
pa kapav ekrir enn fraz,
ni mem ekrir so nom prop,
pa kapav fer ti kalkil,
Marisia FEL CPE.

Me dan karo li konn lerb,
lor laplaz li konn koki,
dan dilo li konn pwason,
seki bon, seki pa bon.
Li konn tir dipen dimiel,
li konn kas enn nik mous zonn,
atas enn bebet zanon,
fer li pran plas servolan.

3

Marisia FEL CPE,
li pa konn trap enn kreyon,
tini liv anbalao,
grifone ek gribouye,
Marisia FEL CPE.

Me dan karo li konn lerb,
lor laplaz li konn koki,
dan dilo li konn pwason,
seki bon, seki pa bon.
Li konn tir dipen dimiel,
li konn kas enn nik mous zonn,
atas enn bebet zanon,
fer li pran plas servolan.

4

Marisia FEL CPE,
zis bon pou travay servant,
fer nenenn tifrer-tiser,
ziska kikenn ramas li,
Marisia FEL CPE.

Me dan karo li konn lerb,
lor laplaz li konn koki,
dan dilo li konn pwason,
seki bon, seki pa bon.
Li konn tir dipen dimiel,
li konn kas enn nik mous zonn,
atas enn bebet zanon,
fer li pran plas servolan.

38. ZEVOUTEM

Depi li leve, ziska li’al dormi,
ki li dan karo, ki li dan biro,
li dan lakouzinn, ousa dan lizinn,
li dan lakanbiz, ousa ar bann miz,
li koz natirel so lang maternel
me kan so zezer fer ziedou ar li
ala li bliye kouma pou dir li
limem so lamour, so gate-pouri,
kouma pou dir li ki li kontan li
e parol etranz desann dan dalo:
“Seri zevoutem, seri zevoutem!”

2

Ki li ar mama, ki li ar papa,
ki li ar frer-ser, ki li ar vwazen,
ki li ar kouzen, ki li ar kopen,
ki li ar marsan, tayer ou kwafer
li koz natirel so lang maternel
me ler baba ne li nepli kone
ki lang pou koze, tansion grosierte
bles zorey baba, blok so devlopman,
anpes li vinn enn gran dimoun dime
e parol etranz desann dan dalo:
“Bebe zevoutem, seri zevoutem!”

3

Ki li ar paran, ki li ar zanfan,
ki li ar galan, ki li ar aman,
ki li ar kamwad, ki li ar metres,
ki li ar partner ousa travayer
zot koz natirel zot lang maternel
me ler al legliz lespri say-saye,
lespri ganase, dan landrwa sakre
pa kapav servi langaz sibaltern,
langaz ki ti ne dan latrinn esklav
e parol etranz desann dan dalo:
“Segner zevoutem, Bagwann zevoutem!”

39. FRIYAPEN LESPRI

Friyapen enn pie mirak
ki kapav dan peryod kriz
garanti popilasion
kalori ki li bizen.
Ena enn lot pie mirak
ki toultan pe garanti
ki popilasion Moris
koze ar fasilite.

Friyapen ek Morisien
nouri lekor ek lespri;
kouma nou de lipie
permet nou avanse.

2

Friyapen donn nou manze:
kat-kat, graten ek ladob,
lafarinn pou farata,
chips, pakora ek deser.
Morisien donn nou manze:
lirik, poem ek teat;
tizistwar ek gran roman;
lamizman ek reflexion.

Friyapen ek Morisien
nouri lekor ek lespri;
kouma nou de lipie
permet nou avanse.

3

Friyapen donn nou dibwa
pou nou ranz lakaz ek meb;
friyapen donn nou feyaz
pou nou nouri zanimo.
Morisien donn nou lesans
pou nou roul literesi;
li finn ranz enn gran pasrel
pou aprann lang ofisiel.

Friyapen ek Morisien
nouri lekor ek lespri;
kouma nou de lipie
permet nou avanse.

4

De pie mirak dan zarden
permet zanfan Samarel
konstrir zot prop lavenir
ar zot kiltir natirel.
De pie mirak Morisien
garanti nou devlopman,
nouri zordi ek dime,
permet zanfan gard sourir.

Friyapen ek Morisien
nouri lekor ek lespri;
kouma nou de lipie
permet nou avanse.

40. LAPRIYER

Mama-Papa dan liniver,
pardonn enn batar malelve
ki gagn lodas koz ar Bondie
ar bann parol lanver-traver
ki Gran Malkom enn fwa ti dir
li kouma enn pete bourik.

Papa-Mama, nou kreater,
pardonn enn tivoryen malang
ki pa konn Laten ou Sanskrit,
ki servi patwa ek jalek
pou sant louanz Segner Bondie
pou dir lafwa dan Eternel.

“Ayo beta, pa pran zot kont!
Parol senser sort dan leker
pli zoli ki aprann par ker.”

2

Mama-Papa, Segner Bondie,
ed mwa fer bann paran konpran
ki bann zanfan zot devlopman
repoz lor zot lang maternel.
Ed mwa fer profeser konpran
lang maternel li natirel.

Papa-Mama, Gran Kreater,
donn mwa pasians, donn mwa kouraz
pou mo ekrir sante, zistwar
ki ed zanfan gagn enn konpran
trezor kasiet dan so kiltir;
ed li dekouver so talan.

“Ayo beta, pa pran zot kont!
Parol senser sort dan leker
pli zoli ki aprann par ker.”

3

Mama-Papa, Sen Toupwisan,
ed mwa servi lang maternel
pou fer mo bann zanfan konpran
ki siyans ek lafwa dan twa
zot konpatib, konplemanter;
ki konesans fer nou konn twa.

Papa-Mama, Sen Konesans,
kouma mo pou fer zot konpran
evolision li neseser
pou ki lespri entelizan
li pran konsians to lekzistans
e anfen konn to volonte.

“Ayo beta, pa pran zot kont!
Parol senser sort dan leker
pli zoli ki aprann par ker.”

AVRIL 2010

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.