©DEV VIRAHSAWMY AND ICJM
LERWA KLOJOUS
(ENN VIGNET)
Mem bann ki pa ti kontan li ti oblize aksepte ki Lerwa Klojous ti enn gran malen. Get ar ki fasilite li ti avoy so prop frer manze, mont lor tronn ek so belser. Bann ki pa ti dakor, ti bliye leve gramaten. Bann ti malen ti gagn li bonn; Lerwa ti konn fer labous dou. Finalman li ti gagn pouvwar absoli.
Lerwa Klojous ti konn fer lamas get agos kan danze adrwat. So proze ti senp me efikas. Lepep kontan jalsa. Donk bizen donn li jalsa, jalsa ek ankor jalsa! Kan pa ti ena tro problem sa ti mars kouma enn langrenaz bien grese. Pandan plizier lane ti ena lakoup rekor; lotel ti plen; lizinn ti pe roul foul rannman. Ti kapav fer bel barrakat. Me pa toulezour fet zako. Movetan ti koumans montre so grif.
Lot kote garson inik so gran frer yer ek so fam zordi ti pe fer rekalsitran; ti pe refiz mars dapre lord; ti pe poz kestion ki pa bizen koumadir parol Lerwa ti enn badinaz. Akoz li ti apel Rama, li ti kwar limem Ram dan Bannwas.
Amizir letan gate ek sitiasion anpire bann dimoun ti pe met blam lor Lerwa e met zot lespwar dan lame Rama. Lerwa Klojous ti pe manga ek Prens Rama so popilarite ti pe monte san zefor. Sa pa ti ede pou bes tansion ant sa de la.
Enn swar tou ti vir tou anbalao. Enn espion Lerwa ti tann enn konversasion ki ti ena ant kamarad ki ti pe bwar, badine ek amize. Prens Rama, Sawkat, Filip, Ramesh ek detrwa lezot ankor ti pe fer ler e lalkol ti pe ed zot limazinasion divage. Li kler zot ti pe badine e Prens Rama ti pe fer so akter kouma li ti kontan fer. Me enn dimoun ki pa konpran zot ti kapav kwar ki zot ti pe konplote, sirtou bann ki galoup deryer promosion ek rekonpans. Rapor ki Lerwa ti gagne se ki Prens Rama ek enn douzenn konploter ti pe organiz enn kabal pou ranvers Lerwa e pran so plas; ki Larenn ti okouran e ti pe soutir anbision so garso.
Depi enn bon bout letan so Servis Sekirite ti pe dir li ki bann sondaz ti pe montre ki so prop popilarite ti pe grene kouma zamalak kontsezon; Prens Rama so popilarite ti pe monte mem kouma plant filant ki pe rod soley. Kikfwa Zertrid, so belser-fam, ti finn santi lay e ti pe rod protez so kazak.
Problem Lerwa ti konplike. Lepep ti kontan Larenn ki zot ti apel ‘nou mama’; Prens Rama, zoli garson, ti ant rev tou tifi; ti ena mem koze ki Prens Rama ti pou fer enn meyer lerwa. Dan so prop lantouraz ti ena ki ti panse ki Lerwa ti bizen abdike avan tro tar. Anverite zot ti anmazorite. Si li ti mont so prop kabal li ti pou anminorite, sipa tousel. Li ti desid pou azir tousel. Omilie lanwit li ti trangle so fam, pwagnard so neve ki ti pe ronfle dan rev mouvmante Lerwa Bwar.
Ala kouma Lerwa Klojous ti reysi rekonsolid so pouvwar lor tronn Rwayom Garrbarr. Lelandime so lantouraz ti konpran vit dan ki lame lakle ti ete. Lor vites zot ti fer serman ki zot lwayote ti fabrike ar lasie inox. Seki ti ena tifi pou marye ti plis exite ki tou…
… Dan lesiel ti ena enn zean ki ti travay kliner. Limem ki ti bizen toulegramaten balye dinwar ki ti fane partou; aspir gaz ki fer zanfan malad; netway latmosfer; gard balans ant saler ek freser; anpes later sof tro vit ek lanez fonn tro vit. Lontan, boner li ti fini so travay. Akoz sa li ti kapav konstrir bann park kot zanfan ti kapav zwe; aranz bann laplaz kot zanfan ti kapav amize ansekirite; desinn larkansiel lor latet montagn. Depi enn tan li ti bizen fer operasion netwayaz trwa fwa par zour. Parfwa saw’si pa ti ase.
Enn gramaten ti ena telman dinwar ek gaz ki zean la ti res dormi mem. Lor later gran-gran pie ti aret respire; zwazo dan lezer ti pe gagn loke, tonbe; pwason ti pe gagn lopresion, nwaye. Dan rwayom Garrbarr popilasion ti mekontan. Dapre zot, Lerwa Klojous ti pe tro fane. Malediksion lor li ti pe koul lor zot, ti pe nway zot dan tourman.
Avan, mous-dimiel ti pe donn zot boukou lasir pou fer labouzi. Me bann pie ki ti donn mous-dimiel nektar ti pe pati e zot fri ti pe fletri; laplipar mous-dimiel ti pe sanz mouyaz me partou kot zot ti pe ale zot ti pe zwenn mem tase. Enn par enn labouzi ti pe tegn. Dinwar ek nwar ti marye pike pou touf lavi.
Pie friyapen ti vinn setif. Bann fri ti pe grene avan zot koumans grosi; bebet ti pe devor may, maniok ek arouy. Tetinn vas ti pe gagn enflamasion e dile ti pe santi dipi.
Popilasion moulougande, moulougande, moulougande. Ena tir sab ar so vwazen ki toultan ti prezan kan li ti dan pens; ena fer lalians ar jab pou sap dan tourdisman; personn nepli rapel kot so lonbri ti antere.
Lerwa Klojous ek so lantouraz ti dan bien komdabitid. Peyna pou trakase. Konseye Lerwa tir enn kominike. Bann exper pe dir ki enn katastrof natirel pe travers pei me tou pou rerant dan lord biento. Me kouma biento ti pe tarde pou vini, bann zenn ti pe vinn bien enpasian. Parmi ti ena Prenses Tennji, enn tifami Lerwa ki pa ti tro fer li konfians. Li ti bien pros ar Prens Rama me bien vit li ti desi ar li. Rama ti entelizan, ti ena boukou talan me li pa ti enterese ditou ar devwar enn prens. Kan Prenses Tennji rod koz koze serye ar li, li li ti prefer riye, fer enn jok e lerla rod jos ek lamizman anplas. Kouma sitiasion ti pe pouri ti ena irzans; ti bizen lor vites trouv enn lider ki ti pou galvaniz popilasion e donn dimoun direksion ki bizen. Prenses Tennji rode me abba. Enn zour so vie tonton dir li, “Kifer to rod seki deza la?”
– Deza la?
-Wi, deza la!
– Kotsa?
– Get bien, to pou trouve.
Samem ti so dernie parol. Apre lanterman ek servis wit zour Prenses Tennji ti koumans reflesi lor parol so tonton ti dir. Me tou ti bien vag. Olie trouv enn lider lev latet, lamor ti pe koupe for-for dan tou karo. Dan koumansman bann vie ek bann zanfan ki ti pe zwenn tase. Me pli tar, koumadir lamor ti vinn pli gourman, bann zenes ek bann adilt ti pe tonbe enn par enn. Kot sover la ete?
Ti ena enn group ki ti apel zotmem Eritie Iniversel. Zot Sef Siprem ti nou vie konesans, Lerwa Klojous. Dapre zot seki ti pe arive ti plen-plen dapre plan Gran Sover Permanan. Apre premie deliz ek rekonsiliasion ant Lesiel ek Later, dimoun pa ti finn aprann leson ki ti bizen. Zot ti finn kontinie fer piti kouma lapen, dilapid resours later e amenn malediksion lor Zanfan Bondie. Seki ti drol se ki tou bann manm EI zot ti siper-ris, siper-pwisan. Dapre zot zis enn ti group bien reprezantatif pou sape lor Ark Teknolozik EI. Zot ti apel sa teori ‘Sirvi seki pli fit’. Darwin ti pe gagn kolik dan so tom. Zezi ti sap lor lakrwa tonbe.
Ler li ti get tousa, Prenses Tennji ti desid ki li ti preferab ki li al terminn so lavi dan lapriyer dan enn kouvan.
LOR MO ROS
Barlizour dan les laba
pe anons nouvo konba
eternel ant marenwar
ek lalimier kouma yer
ki met kostim vadire,
trik lizie emerveye
ki pione me pa trouve.
Dilo otour mo ros kalm
e so ti vag touk-touke
kares sevi mo lipie;
ti-lavi dan bann ti-kav
deryer alg ver, rouz, maron,
pe kasiet ledan voras.
Mo ros kat miliar lane
Depi enntan finn vinn drol:
kan fer fre li transpire,
kan fer so li rod moulton.