©INSTITUT CARDINAL JEAN MARGEOT (ICJM)
1, Celicourt Antelm Street, Rose Hill,
Maritime Republic of Mauritius.
KONE KI TO ETE, MATLO!
SINON TOU VIR AMBALAO.
1
Ena ki kwar ki li sorti
Direk-direk depi lakwis
Gran Zipiter, zoli Maryann,
Senier Shiva ek Albion blon.
Tansion-tansion, fer atansion!
Zame dir li laverite;
Enn pese sa si to dir li
Ki tou dimoun sorti dan vant
Zako Lafrik; depi laba
Zot finn peple enn planet net.
Tansion-tansion, zot sap lor kal,
Fer twa bour brit, galoup touni
Lame dan pos. Pa kwar manti!
Zot tou isi, san exsepsion,
Konn tou kiksoz natirelman,
San fer zefor, san lir enn liv.
Kifer aprann? Ki fer zefor?
Konesans li kado Bondie.
Aret fer pese, malelve!
Ouver laspri, Bondie ranpli.
Dan koumansman istwar imen,
Depi enn plas, enn pogne dimoun,
Zom, fam, zanfan, ti al partou
Peple Lerop, peple Lazi,
Peple Lamerik, Lostrali.
Me resaman istwar imen
Ti bouz dan enn lot direksion:
Depi partou dimoun Lerop,
Lazi, Lafrik ti vinn isi,
Parfwa anvi, parfwa forse.
Me aster anvi pa anvi,
Pe oblize coabite
Me pa fouti san tap kout fwet.
Zot finn bliye istwar yer swar;
Istwar zordi fre dan memwar.
Nou pa parey, nou pa parey:
To fam, baya, li atas pagn;
To fam, falou, li met bajou;
To fam, fatra, montre zenou;
Mo bondie kler, so lizie ble;
To bondie nwar, fer zanfan per;
To bondie la, ki li ete?
Twa to manz dal, mwa mo manz serf;
Zot mars nipat, nou met soulie
Sivilize, sort dideor;
Nou koz langaz bondie koze,
Langaz labib, koze sanskrit,
Parol arab, pa patwa pi.
Kesketikrwa? Zeswizela?
2
Ki bizen fer, O Gran Nesans?
Ki bizen fer, O Babouji?
Ki bizen fer, O Gran Haji?
Ki bizen fer, Vot Senieri?
Ki bizen fer, O Gourrouji?
Ki bizen fer Vot Exelans?
Zot tou donn nou mem solision:
Bizen prezerv kiltir ansien;
Bizen respe tou bann ritiel
Parski ritiel zot garanti
Pirte nou prop idantite.
Pa kapav met sanbrani ek
Lagres koson dan mem plato;
Pa kapav met jal-dolok ek
Zoulou-tamtam dan mem bato;
Pa kapav met tannpoura ek
Kachakacha dan mem lorkes;
Pa kapav met kaviar-sanpagn
Dan lagel pi posonsounouk.
Separe, separe, napa
Melanze, napa melaze!
Brousay partou bar zot gete;
Zot pa fouti trouv lafore;
Seki paret, seki vizib
Pe kasiet net seki ete,
Anpes nou trouv lafors extra
Ki pe dir nou ena enn lot
Fason viv plis sivilize
Kot solidarite, partaz,
Zistis sosial, diversite
Ekolozik ek armoni
Ar lanatir nouvo normal.
Nou pa kone ki nou ete!
Nou pei li dan kontinan
Lafrik; anset limanite
Ti sorti dan pei Lafrik;
Nou lamer bengn Lafrik ek Lenn;
Nou lamer bengn bann lil kreol
Kouma Moris, Rodrig, Sesel,
Agalega ek Larenion;
Dan lil kreol nou koz kreol:
Kreol Moris, Kreol Rodrig,
Kreol Sesel ek Larenion;
Nou koz Morisien, Rodrige,
Nou koz Sesselwa, Renione,
Agaleen ek Angle ‘si,
Enn lang kreol lingwafrangka
Iniversel ki permet nou
Kominike ar bann pei
Tou kontinan. Kiltir Kreol
Samem zouti bann imigran
E lor later kreol nou tou
Nou imigran sorti Lerop,
Lafrik, Lazi. Nou tou res dan
Lakaz kreol; nou tou nou manz
Manze kreol ki tir so zi
Dan meni Lenn, Lasinn, Lafrik,
Lerop pou ranz lasos tamam.
Nou finn envant napolitenn,
Gatopima ek dalpouri;
Seki nou pran depi deor
Nou transforme pou ranz meni
Tipik Moris, tipik Rodrig,
Tipik Renione, Seselwa.
Mirak la apel metisaz,
Enn veritab karri-barri
Exselan pou nou lasante,
E mari bon pou nou labous.
3
Lavi zordi ar so Kovid,
So resofman, kriz klimatik
Pe dimann nou envant nouvo
Lekonomi, demokrasi,
Ledikasion, arsitektir;
Envant nouvo kiltir manze
Ki baze lor enn prensip kler:
Manz seki to kapav prodwir,
Prodwir seki to rod manze.
Pa les Larenn Diri Long Greyn
Dikte to gou, Lerwa Dible
Yangkidola fer lefara.
Ena maniok, batat, arwiy,
May, zak, friyapen ki pous bien,
Donn lenerzi, nouri lekor.
Ferfout ar globalizasion!
Nou okip lokalizasion!
Aret bour deryer kantite;
Satisfe zis ar kalite;
Aret lager ar lanatir
Parski sir-sir nou pou perdi;
Nou rod lape ar lanatir
Parski sir-sir nou pou gagnan;
Aprann nouri Mama Later
Ki anretour pou nouri nou.
Ar nou de zoli lang kreol,
Lang nasional ek ofisiel,
Nou pou kapav kre enn nasion
Kot tou dimoun konn lir-ekrir,
Konn apresie literatir,
Ki li sakre, ki li laik.
Anou envant nouvo tourism,
Pa balneer me solider;
Tourism ki ankouraz partaz,
Ki konsolid valer imen.
Konn servi later ek lamer!
Ranz enn lakaz pou sak fami;
Plant manze pou popilasion;
Replant lafore mangliye,
Abita kreatir lamer
Ki pou donn nou tou fortifian
Neseser pou lavi korek;
Replant lafore natirel
Pou ki zanimo ‘si kapav
Viv lavi normal san menas.
Nou bizen sanz manier manze;
Gonaz sikre bengn dan dilwil
Pe fer masak ar lasante;
Lapang partou pe anpandan;
Jabet pe rant dan tou lakaz;
Obezite pe kaspake …
To pa trouve? Pa pou sanze?
Sitiasion grav! To peyna swa.
To pe atann ki dibwa pwent
Fors twa sanze? Sa se to swa!
Kan dife pe fane partou,
Lerla li pou tro tar matlo.
Si nou ole sap dan dife
Se asterla ki nou bizen
Koumans sanze. Atann dime?
Non! Swa zordi. Sinon zame!
07.12.20