FORMASION TREYNER DAN LITERESI BILENG

PREPARE PAR DEV VIRAHSAWMY

© DEV VIRAHSAWMY AND ICJM

LESON 1

ENTRODIKSION
KI ETE ENN LANG?

• Enn lang se enn enstriman ki servi lavwa pou kominike. Nou kapav kominik nou lide, nou santiman ets.
• Li osi enn enstriman ki ed nou pou panse. Si nou pa ena enn lang, nou pa pou kapav reflesi kouma bizen.
• Enn lang ed nou pou viv dan sosiete. Donk li enn enstriman sosializasion.

KI ETE ENN LANG MATERNEL (L1)?

Limem premie lang ki nou servi ar nou paran, dan nou fami, ar nou lantouraz. Kreol Morisien li lang maternel 90% dimoun dan Moris. Akoz sa li meyer apel li Morisien. Kreol Rodrige li lang maternel 100% dimoun dan Rodrig. Akoz sa meyer apel li Rodrige.

KI ETE ENN DEZIEM LANG (L2)?

Se enn lang ki nou pa servi souvan me dan lakel nou kapav debrouye. Ena enpe Morisien ek Rodrige ki kapav debrouye an Franse. Franse vinn zot L2.

KI ETE ENN LANG ETRANZER?

Enn lang etranzer se enn lang ki enn Morisien ousa enn Rodrige pa kone ek pa servi. Angle li enn lang etranzer pou gran mazorite Morisien ek Rodrige parey kouma Inndi, Ourdou, Mandaren, Italien ets.

KI ETE ENN LANG ANSESTRAL?

Li lang ki nou anset ti koze avan zot vinn Moris ou Rodrig. Bojpouri, Telegou, Tamil, Aka ou Marati zot bann lang ansestral.

KI ETE ENN LANG OFISIEL?

Li lang ki lalwa servi; ki servi pou roul biznes gouvernman ets. Angle li lang ofisiel Repiblik Moris. Li enportan ki tou bann dimoun dan Moris ek Rodrig zot konn lir ek ekrir Angle.

KI ETE LITERESI?

Li vedir kapasite lir ek ekrir enn lang. Kan nou konn koz enn lang eski savedir ki nou konn lir ek ekrir li? Kan nou zis konn koz enn lang li vedir ki nou ena 2 don, 2 konpetans, 2 skil: nou kapav ekoute ek nou kapav koze. Foul konesans enn lang dimann 4 konpetans/skil.
• Ekoute
• Koze
• Ekrir
• Lir

KI PLI FASIL?

Ki pli fasil? Aprann lir ek ekrir enn lang ki nou konn koze ousa aprann lir ek ekrir enn lang ki nou pa konn koze? Dan bann pei devlope dimoun aprann lir ek ekrir lang ki zot konn koze ek konpran dabor; apre zot aprann koze, lir ek ekrir enn deziem lang ousa enn lang etranzer. Dan Moris ek Rodrig, nou pa aprann lir ek ekrir lang ki nou konn koze ek ki nou konpran. Nou koumans aprann lir ek ekrir 2 ousa 3 lang ki nou pa konn koze ousa konpran. Akoz samem boukou Morisien ek Rodrige pa konn lir ek ekrir. Sa bann dimoun la zot fasilman tom andeor sime dan povrete ek mem dan krim parfwa. Dan Moris ek Rodrig tou dimoun koz Morisien ek Rodrige respektivman. Enn bon ledikasion bizen servi sa 2 lang la pou aprann lir ek ekrir. Apre kapav aprann lezot lang. Boukou dimoun panse ki Morisien ek Rodrige zot pa bann lang, ki zot bann lang kreol. Ena mem dir ki zot bann patwa.
Morisien ek Rodrige zot pa bann patwa me li vre ki zot de lang kreol.

KI ETE ENN LANG KREOL?

Kan dimoun dan enn landrwa koz diferan lang, ar letan, dousma-dousma enn nouvo lang ne. Sa lang la li enn lang metis. Parey kouma kan enn fam Sinwa ek enn zom Afriken zwenn e gagn zanfan, zot zanfan pou ni Sinwa, ni Afriken me enn nouvo kalite dimoun, enn metis. Dan Repiblik Moris ena 3 lang kreol: Kreol Morisien, Kreol Rodrige ek Angle. Wi, Angle ‘si li enn lang Kreol. Akoz sa, enn dimoun ki konn 4 skil Morisien ek Rodrige (ekoute, koze, lir ek ekrir), li pou kapav aprann Angle lor vites. Akoz samem nou program li apel LITERESI BILENG. Nou obzektif se fer tou Morisien ek Rodrige konpran, koze, lir ek ekrir zot lang ek Angle. Apre zot kapav fasilman aprann lezot lang kouma Franse, Inndi ets.

LESON 2

ALFABET EK DEKOUPAZ

Enn lang ena 3 nivo:
1. Fonolozi: savedir bann son(fonem) ki nou servi pou form bann mo. Pou sak son nou servi enn grafem (enn let alfabet ou enn konbinezon let alfabet) pou ekrir li.
2. Sentax: savedir bann reg gramatikal pou ranz bann mo dan enn fraz.
3. Lexis: savedir vokabiler ki nou servi pou kominik nou panse ek nou santiman oralman (atraver koze) ek par ekri (atraver lekritir).

SON EK ALFABET
Nou fer enn lalis tou bann son ek alfabet ki mars ar zot.

VWAYEL/VOWEL
Ena 2 kalite vwayel: vwayel oral ek vwayel nazal.

VWAYEL ORAL
a      papa, mama, zamalak
e      lefe, ebete, regrete
i       isi, fifi, lafisel
o     oval, bato, bote
ou  pou, toutou, labou

VWAYEL NAZAL
an      ban, ledan, zanfan
en      ben, sapen, reken
in       drink, link, sink
on      bon, fon, ponpon

Ena osi bann vwayel konpoze. Vwayel konpoze zot pa senp kouma vwayel oral ousa nazal. Zot melanze ar lezot vwayel, konsonn, semi-vwayel (w, y).

VWAYEL KONPOZE
ar      bar, labar, barbar
er      ber, reper
i r      lir, ouvertir, lasansir
ie      pitie, metie, lasie
or     bor, lor, trezor
our  four, latour, parkour
ann  bann, kann, lasann
enn  denn, renn, semenn
inn   finn, minn, mofinn
onn  bonn, fonn, lemonn
oun  koun, voun, dimoun
ier    fier, manier, larivier
wa   mwa, twa, drwa
we   zwe, bweter, fwet
wi    bwi, bwison, pwisan
wann    wanntann, datwann, ladwann, lavwann
wen       zwen, kwen, swen
wenn    zwenn, lakwenn
wir         zwir, ankwir
wer       zwer, laswer,

Aster anou get bann konsonn.

KONSONN/CONSONANT
Ena 2 kalite konsonn: konsonn senp ek konsonn konpoze.

KONSONN SENP
b      ban, bann, ben, benn, bon, bonn, bar, ber, bor, labier, labarb
d      dan, dann, den, denn, don, donn, larder, dardar, debarder
f      fon, fonn, for, kofor, fortifian, fortres, lafors, fen, fennsifer
g      legan, gardien, garson, gra, lagres, grif, zagraf, grifone, gobe, goute
h      hom, horl, harr, haldi, harram,
j       jal, jaz, jos, bennjo, job, jok, joukal, baj, bajou,
k     kan, kann, kwen, koson, kouyon, kisasa, kifer, kwafer, kifkif, lak, pikpak, plak, pike, plok
l      lan, lane, len, lalenn, loto, lontan, pilie, poulia, ploye, pal, kal, sal, loulou, lour, lor, lar, ler, lir, lider
m    mama, manter, metie, midi, milat, moter, monte, moutard, tamam, lam, dam, tam, dom, somey
n     nann, nen, nivo, note, noter, nouvo, ner, nwizans, nouris, banann
p     pan, pann, pen, penn, pon, ponn, pou, poul, pwal, pwen, pwisan, lepap, sape, baprrebap, map
r      ran, rann, leren, renn, ron, laronn, loulou, larwinn
s     san, kisannla, sen, senn, son, lasonn, ser, laser, laswer, las, lasas
t      ta, tan, tann, ten, tenn, ton, tonn, retinn, tar, ter, tor, twa, lapat, pet, pot, sot, zot
v     valer, divan, vann, ven, lavenn, savon, savonn, lever, lavwar, kav, rav, pave, seve, savon
w    wi, laswa, lavwa, wiski, labatwar, bwar, laviktwar, sawmay, sew, taw, piw
x     tax, taxi, experyans, lax, tex, detox, sentax, kontex, sex
y     yapyap, yoyo, bay, korbey, boy, travay, latay, boutey, labay, soy, sapsiway
z     zaze, zans, zantak, zalou, zenzen, zoli, zon, zouzou, zwer, laz, paz, laraz,

KONSONN KONPOZE
ch      chacha, chat, chombo, cholo, chouchoundarr, choula, champal, mach, macho
gn      gagn, pagn, pengn, segne, rengn, sign, signal, lagign
ng     bang, lapang, sang, tang, peng, pingpong, lakesoungwa
rr      harr, barrtann, garrbarr, barrfi
sh     kas/kash; sal/shal; marse/marshe; dese/deshe; ser/sher

Kan bann apranti formater finn konn bann son (fonem) ek bann alfabet (grafem), lerla zot bizen aprann fer bann fraz ki gramatikalman korek. Pou reysi fer sa bizen konn gramer (sentax).

EKZERSIS
1. DIKTE: Ekrir sa bann mo la:

  • ba, ban, bann; de, den, denn; fo, fon, fonn; gou, goun; pi, pinn.
  • bwa, bwar, bwat; zwe, zwen, zwenn; swa, swar; kwa, kwar, kwi, kwen.
  • barrtann, datwann, fotey, gargoulet, joukal, lopital, maternel, pipangay, robine,
  • sirdar, souser, sopinet, trotinet, vavang, yoyo, zamalak.
  • toulezour, toulemwa, touletan, volovan, wanntann, zokris, bagatel, dantel,
  • fanfrelis, grenadinn, gaspiyaz, gropwa, kaliptis, kapitone, koripsion, labraget, tantasion.
  • champal, chamkay, chalenj, chawchaw, chilim, chopswe.
  • marse, marshe, mas, mash, dese, deshe, kas, kash, sal shal.
  • bang, tang, sang, leng, pingpong, tong, vangvang, lavarang.
  • bengn, pengn, sengn, tengn, rengn, sign, lalign.
  • bay, day, fay, kaykoun, lay, may, nay, papay, riy, soy, souy, sey, lapey.
  • melas, kalaminndas, zes, vas, tos, tors, laklos, mos, bos, dos, ros, lames.
  • bar, ber, bor, bour, far, fer, for, four, par, per, por, pour, lamar, lamer, lamor, lamour.
  • batan, baton, batem, desan, desen, desou, desann, felonn, galon, galan, roten.
  • bazar, tazar, razwar, nazwar, aswar, marenwar, bwar, lafwar, laglwar, kwar, pwar,
  • trotwar, lavwar, gayar, zar, zwer, lizie, misie, pie, bondie, fie, lasie, lisien.
  • bate, dite, fote, gate, jati, jouta, dekalke, mate, nate, pate, rate, salte, tate, vale, zaze.

2. TRADIKSION: Kouma dir sa an Angle?

lili, latab, sez, larmwar, bife, lasiet, kouyer, fourset, kouto, ver, goble, plim, kreyon, papie .

REPONS EKZERSIS 2
bed, table, chair, wardrobe, cupboard, plate, spoon, fork, knife, glass, mug, pen, pencil, paper.
3. EKRIR SA BANN MO LA KOUMA DWATET: a la deriv, a lon term, a mwen ki, a partir, bank rout, ben mari, chou choun dar, ed de kan, fas a fas, gel de lou, gra maten, de pli zan pli, gali matia, goulap jamoun, la kourt pay, la fen di monn, exes vites, la pousier dibwa, la kaz lisien, gato pima, di ri rasion, la poud kanz, la farinn di ble.
4. RANPLAS BANN TIRE PAR BANN MO KI RANT BIEN:
1. Lontan, bien-bien – – – – – – dan Lasinn ti ena de torsenn-kole. Enn ti apel Kiwou e lot la ti apel Paoshou. Dan pei Moris dimoun ti pou dir ki sa de kamarad la ti kouma – – – – – ek kalson. Zot ti – – – – – – – – -. Pa ti ena koze traver ant zot; pa ti ena mesanste ant zot. Ti enn – – – – – – – senser ek onet. Kapav rakont boukou anekdot pou montre – – – – – – zot lamitie me ti ena enn ki ti ase pou dir tou; ki ti enn prev irefitab. Li ti – – – – – – ki bann divinite ki peple liniver ti rekonpans zot parski zot ti enn bon – – – – – – – pou swiv.
REPONS POU EKZERSIS 4,1:
lontan, simiz, enseparab, lamitie, lafors, montre, lekzanp.

2. Enn – – – dan enn pei ti ena enn grandimoun bien-bien saz ki ti – – – – Mamad. Zame li pa ti koz – – – – -. Tou dimoun dan so pei, mem si zot ti viv bien-bien lwen, ti konn so – – – – – – – – – -.
Ler lerwa ti gagn – – – – – lor Mamad, li ti donn lord pou amenn Mamad – – – – – li. Li ti get li bien avan dimann li:
– Mamad, vremem sa, – – – – to pa finn koz manti?
– Pa manti, Mazeste!
REPONS POU EKZERSIS 4,2:
fwa, apel, manti, repitasion, niouz, divan, zame.

TRANSFER KONPETANS DEPI MORISIEN A ANGLE 1

Eski seki nou finn aprann an Morisien kapav ed nou pou aprann lir ek ekrir Angle?
Anou get sa pwen par pwen.
VWAYEL SENP
Bann vwayel senp ki nou servi pou ekrir Morisien zot valab osi pou Angle ki servi:
‘a’ dan bann mo kouma: bad, back, bag, bat;
‘e’ dan bann mo kouma: bed, beck, beg, bet;
‘i’ dan bann mo kouma: bid, big, bill, bit;
‘o’ dan bann mo kouma: bog, boss, box;
‘ou/u’ kouma dan: you. Me isi bizen fer atansion parski Angle ena lezot fason ekrir son ‘ou’. Parfwa li servi ‘oo’ kouma dan: too, zoo; parfwa li servi ‘ue’ kouma dan: sue, true, glue ets. Fodepa kwar ki transfer konpetans li otomatik ek mekanik.

KONSONN SENP
Apart detrwa ti diferans bann konsonn senp Morisien ek Angle resanble. Angle servi ‘c’ ek ‘q’ ki Morisien pa servi. Dan bann mo kouma ‘code’, ‘cofee’, ‘cog’, ‘cop’, ‘core’, ‘cot’ ‘c’ sonn kouma ‘k’.
Morisien servi ‘kw’ kot Angle servi ‘qu’. Ekzanp: quart (kwart), queen (kween), quiz (kwiz), quote (kwot).

VWAYEL KOURT EK LONG
Dan Angle ena vwayel kourt ek vwayel long. Sa pa ekziste dan Morisien. Se dan manier ekrir ki Angle montre diferans ant vwayel kourt ek long.
EKZANP:

LONG KOURT LONG KOURT
peace piss bee be
reed rid peat pit
sheet shit greed grid
bead bid seat sit

ITILIZASION DIAKRITIK

Parey kouma Morisien, Angle pa servi diakritik kouma: aksan egi, aksan grav, aksan sirkonflex, trema. Me li servi apostrof kouma dan “don’t”, “I’m” ets. Kan ena elizion Morisien ‘si servi apostrof (’) kouma dan: mo’nn, ti’nn ets.

KONKLIZION

Dan koumansman, konesans lir ek ekrir Morisien ed nou pou enn bon demaraz an Angle me amizir nou avanse ek fer progre nou pou pran konsians bann similarite ek diferans dan lekritir bann mo.

LESON 3

GRAMER (SENTAX)

Tou bann mo dan enn lang pa ena mem valer, rol ou fonksion. Akoz sa li neseser regroup zot dan diferan kategori.

Kapav apel sa bann kategori la klas-mo ousa parti diskour (parts of speech).

Dan Morisien ena 9 klas-mo:
1. Nom: latab, dilo, lafwa, Dev, Melrose, Lendi, Zanvie, Koran ets.
2. Artik: enn, … la, sa … la,
3. Pronom: mo, to, li, nou, zot, bannla
4. Verb: manze, dormi, aprann, lir, ekrir
5. Azektif: zoli, vilen, malen, bet
6. Adverb: vit, dousma, rapid,
7. Prepozision: lor, anba, dan
8. Konzonksion: ek, me
9. Enterzeksion: ayo, etae, alala

NOM – NOUN
Parey kouma dan Angle, kapav klas bann nom dan diferan group: nom prop (proper noun), nom komen (common noun), nom konkre (concrete noun), nom abstre (abstract noun), nom kontab (count nouns), nom pa-kontab (non-count nouns).

NOM PROP/PROPER NOUN
Parey kouma dan Angle bann nom prop koumans par enn let kapital.
• Nom dimoun: Rajni, Jimmy, Fazila, Deven, Koukou, Koykoy ets
• Nom landrwa: Rozil, Moris, Rodrig ets.
• Nom zour: Lendi (Monday), Mardi (Tuesday) ets.
• Nom mwa: Zanvie (January), Fevriye (February) ets.
• Nom lang: Morisien (Mauritian), Bojpouri (Bhojpuri), Angle (English), Franse (French) ets
• Nom enn pep: Morisien (Mauritian), Rodrige (Rodriguan), Sinwa (Chinese), Afriken (African) ets.
NOM KOMEN
Ala detrwa lekzanp: latab (table), sez (chair), liv (book), sime (road), pie (tree) ets.
NOM ABSTRE
Detrwa lekzanp: lafwa (faith), lamour (love), lape (peace), pardon (mercy) ets.
NOM PA KONTAB
Lekzanp: dilo (water), ler (air) ets.
SENGILIE/PLIRYEL
Pou endik pliryel Angle servi ‘s’ alafen mo la: table/tables, chair/chairs, girl/girls, boy/boys.
Morisien servi ‘bann’: latab/bann latab, sez/bann sez, tifi/bann tifi, garson/bann garson ets
ARTIK
Parey kouma dan Angle, artik mars ar nom.
• Artik endefini: enn (‘a/an’ dan Angle). Ekzanp: enn latab/a table.
• Artik defini: … la (‘the’ dan Angle). Ekzanp: latab la/ the table.
• Artik demonstratif: sa … la (‘this/that’ dan Angle). Ekzanp: sa latab la/this table.
PRONOM
Pronom li ranplas nom.

Morisien: mo, to/ou, li, nou, zot, bannla

Angle: I, you, he/she/it, we, you, they

VERB/VERB
Enn verb li swa endik enn aksion (VERB DINAMIK), swa li dekrir enn leta, enn sitiasion (VERB STATIF).
Dan fraz ‘li marse’ verb ‘marse’ li enn verb ki endik enn aksion.
Dan fraz ‘li malen’ verb ‘malen’ li dekrir enn leta, enn sitiasion.
Bann verb pran Marker Pase ek Marker Fitir parey kouma dan Angle.

EKZANP:

PREZAN/PRESENT TENSE: Mo marse/ I walk

PASE/PAST TENSE: Mo ti marse/ I walked

FITIR/FUTURE TENSE: Mo pou marse/ I will walk

KONDISIONEL/CONDITIONAL: Mo ti pou marse/ I would walk

Bann verb dinamik dan Morisien ek Angle zot kapav osi pran Marker Aspe ki dir sipa aksion pe kontinie ousa finn konplete. Anzeneral bann verb statif pa pran Marker Aspe. Kapav ena detrwa exepsion.
EKZANP:

Mo pe marse. (Prezan progresif) I am walking. (Present continuous)
Mo finn marse. (Prezan perfektif) I have walked. (Present perfect)
Mo ti pe marse. (Pase progresif) I was walking. (Past continuous)
Mo ti finn marse. (Pase perfektif) I had walked. (Past perfect)

AZEKTIF/ADJECTIVE
Enn azektif li kalifie enn nom, savedir li donn nou lenformasion lor nom la.
Ala detrwa lekzanp: zoli fler (beautiful flower), gran pie (big tree), vilen lenz (ugly dress) ets.
Parey kouma dan Angle, azektif dan Morisien li res envaryab, savedir li pa sanze.
Ekzanp: zoli fler (beautiful flower), zoli tifi (beautiful girl), zoli pei (beautiful country) ets.
Me ena enn ti diferans ant azektif Angle ek Morisien. Azektif Angle li paret touzour avan enn nom me ena 2 kalite azektif Morisien: azektif ki nou plas avan nom (prenominal) ek azektif ki nou plas apre nom (postnominal).
Ekzanp: zoli tifi, bon garson, zanfan malen, dimoun debrouyar ets.
Ena osi enn lot diferans:
Get sa fraz Angle la: ‘The girl is beautiful.’ Ant ‘girl’ ek ‘beautiful’ ena ‘is’. Apel ‘is’ enn kopil ki enn link ant ‘girl’ ek ‘beautiful’. Dan Lang Morisien, sa li pa ekziste. Tradiksion fraz la pou donn: ‘Tifi la zoli.’
Ena boukou lang lor later ki pa servi kopil.
Kopil la pa neseser parski azektif la fonksionn kouma enn verb. Li finn vinn enn verb statif. Donk kapav dir ‘tifi la ti zoli’; ‘lakaz la pou zoli’ me pa kapav dir ‘tifi la pe zoli’ ousa ‘lakaz la finn zoli’.

ADVERB/ADVERB
Parey kouma dan Angle adverb modifie verb. Li dir nou kimanier aksion la pe fer.
EKZANP:
• Zot roul vit. (They drive fast.)
• Zot koz for. (They talk aloud.)
• Zot koz dousma. (They speak softly.)
Ena osi adverb ki modifie enn azektif. Li donn lenformasion lor entansite azektif la.

EKZANP:
• Fler la bien zoli. (The flower is very beautiful.)
• Baba la mari gayar. (The baby is very fit/lively.)
• Devwar la ase bon. (The work is quite good.)

PREPOZISION/PREPOSITION
Bann prepozision zot bann mo neseser pou dekrir enn sitiasion avek presizion.
EKZANP: lor (on), anba (under), dan (in), atraver (through) ets.

KONZONKSION/CONJUNCTION
Nou servi konzonksion pou konekte bann mo ou bann ti fraz senp.
EKZANP: ek (and), me (but), ousa (or) ets.

ENTERZEKSION/INTERJECTION
Enn enterzeksion li pa ena fonksion gramatikal me li prezan dan konversasion.
EKZANP: ayo (ouch), ferfout (fuck), bez sa (shit) ets.

Aster nou kapav servi bann diferan mo pou konstrir bann fraz.

EKZERSIS 1
Konpoz fraz ki servi sa bann mo la:
1. yer, pie, lakaz.
2. dime, avion.
3. lekol, konze.
4. ranz meb, lakour, mo fami.
5. kan, retourne, sorti.
6. bazar, legim, ser.
7. malad, al travay.
8. lamour, maryaz.

EKZERSIS 2
Tradir depi Morisien a Angle.
1. Zot finn konplet travay la.
2. Ti ena enn lerwa ki ti extra pwisan.
3. Dan sa pei la, torti ti ena repitasion sazes.
4. Torti ek so madam ti gagn enn tifi ki ti ena enn bote rar.
5. Finalman tou pou regle.

EXERSIS 3
Tradir sa pasaz la an Morisien:
When the Pigeon went to search for food, behind him, following, following, came the Crow.
“What do you want, Mr. Crow? You and I don’t feed alike.”
“Ah, but I like you and your ways! Let me be your chum, and let us feed together.”

EXERSIS 4
Reekrir sa pasaz la, koriz bann fot ek met bon ponktiasion.
enn fwa bien-bien lontan renar pou pe mars dan enn ti santie ant bann gro-ti ros ki ti pe anpandan dan vid de kote koumadir nenport ki moman zot ti kapav tonbe e kraz tou kouma ti so labitid li ti pe renifle santie divan li parski koumsamem li ti may zibie pou plen so vant

TRANSFER KONPETANS DEPI MORISIEN A ANGLE 2
TRANSFER OF SKILLS FROM MAURITIAN TO ENGLISH

WORD ORDER
Generally speaking both Morisien and English use a similar order of words in a sentence.
Mo pe asiz lor enn ros. (Pronoun+verb+adverbial)
I am sitting on a stone. (Pronoun+verb+adverbial)
But with adjectives there is a difference. In English adjectives are prenominal while in Morisien there are prenominal and postnominal adjectives.
A beautiful girl; an intelligent girl…
Enn zoli tifi; enn tifi entelizan…
In both languages adverbs behave in the same way:
Sentence adverbs or adverbials may be realised at the beginning or at the end of sentences.
Yer mo ti al get li/ mo ti al get li yer
Yesterday I went to see him/her / I went to see him/her yesterday
Adverbs which modify adjectives precede them:
Very clever/ bien malen
Adverbs which modify verbs succeed them:
Run fast/ galoup vit

GENDER
In both languages gender is sex-based and is not grammaticalised as in French.

TENSE AND ASPECT MARKERS
Both languages use tense and aspect markers:

Bala manz dipen. Prezan /Bala eats bread. Present tense
Bala pe manz dipen. Prezan progresif/ Bala is eating bread. Present continuous
Bala finn manz dipen. Prezan perfektif/ Bala has eaten bread. Present perfect
Bala ti manz dipen. Pase /Bala ate bread. Past tense
Bala ti pe manz dipen. Pase progresif /Bala was eating bread. Past continuous
Bala ti finn manz dipen. Pase perfektif/ Bala had eaten bread. Past perfect
Bala pou manz dipen. Fitir/ Bala will eat bread. Future tense
Bala ti pou manz dipen… Kondisionel/ Bala would eat bread… Conditional

PLURAL MARKERS
‘bann’ is the general plural marker in Morisien. It precedes the noun.
English uses just a few inflections. <s> is a plural marker but there are a few exceptions or variations. Words ending in <ch>, <s>, <x>, <sh>, <z> take <es> as plural marker; words ending in <y> take <ies>; words ending in <f>, <fe> may in some cases take <ves>; <o> is replaced by <oes>; some words take <en> as plural marker (children, oxen). A few words do not have a plural form (cattle, furniture).

WORD CLASSES
It must be remembered that word classes are not water-tight compartments. At the edge there may be some fluidity with words flowing from one class into another. In both English and Morisien a word may belong to more than one class: ‘stone’ is a noun but in ‘a stone wall’ it functions as an adjective. We see the same phenomenon in Morisien: Ros/ enn miray ros.
English uses a copula but Morisien does not. In the sentence She is beautiful ‘is’ is a copula. In Morisien we simply say ‘Li zoli’. We may say ‘zoli’ is an adjective in ‘enn zoli tifi’ but a stative verb in ‘li zoli’. The use of the copula is a late development in English. There are indications that a copula may emerge in Morisien as well. It is to be noted that the copula is not a regular feature of human languages. Arabic does not use it. This is why it is not advisable to use the concept ‘zero copula/ copule zero’ in describing the syntax of Morisien.
‘Ti’ is the Morisien past tense marker. English uses <ed> to mark the past tense. ‘Walk’ becomes ‘walked’ (verb+ed). But there are quite a few irregular verbs. Here are some examples.

Verb (infinitive); Past simple form; Past participle

arise; arose; arisen
awake; awoke; awoken
bear; bore; borne
beat; beat; beaten
become; became; became
begin; began; begun
blow; blew; blown
break; broke; broken
cost; cost; cost
creep; crept; crept
cut; cut; cut

If grammar translation is an efficient tool to teach reading and writing it has to be complemented by the communicative approach to reinforce oral skills. Special exercises have to be devised and plenty of practice offered to make learners of English familiar and proficient in the use of stress. Morisien is syllable-timed and English is stress-timed. Learners whose first language is syllable-timed often have problems producing the unstressed sounds in a stress-timed language like English, tending to give them equal stress.
Some phonemes may also cause difficulty and embarassment and need special attention.

  • They are the dental fricatives as <th> in this, that, those often pronounced zis, zat, zoz;
  • the post-alveolar fricatives as in ship, measure not to be confused with sip and mezie;
  • the glottal fricative /h/ which helps to distinguish ‘hat’ from ‘at’; ‘hair’ from ‘air’  etc.
  • the approximant <r> which should not be confused with the uvular fricative used in Morisien. Distinguish between English ‘red’ (rouz) and Morisien ‘red’ (stiff).

Moreover in English there are short and long vowels which help to distinguish between ‘shit’ and ‘sheet’; ‘ship’ and ‘sheep’; ‘sit’ and ‘seat’.
Learners must also note that phrasal verb is a feature of English and not of Morisien. This should not be construed as a problem for there are lexical elements in Morisien to compensate: take after: resanble; take off: dekole; take out: sorti ar; take over: pran kontrol.

The transfer of skills is not always smooth as the learner has to face language interference. Morisien uses double negatives but standard English does not; there are words in Morisien which sound like English words but have different meanings: English ‘to assist’ and Morisien ‘asiste’; English ‘raze’ and Morisien ‘raze’; English ‘alert’ and Morisien ‘alert’ as in ‘tifi la alert’.

LESON 4

FRAZ (SENTENCE)
FRAZ SENP (SIMPLE SENTENCE)

Pli tipti fraz senp ena 2 ou 3 mo: enn nom/pronom ek enn verb ousa enn nom/pronom, enn verb ek enn nom/pronom. Enn lot fason dir sa se:
• Size+verb (S+V)
• Size+verb+obze. (S+V+O)

EKZANP:
• Asha marse. (Asha walks.) [nom+verb]; [Size+verb]
• Mo marse. (I walk.) [pronom+verb] ; [Size+verb]
• Asha plant legim. (Asha grows vegetables.) [Size+verb+obze].
• Nou plant legim. (We grow vegetables.) [Size+verb+obze.]

FRAZ KONPOZE (COMPOUND SENTENCE)

Enn fraz konpoze se plizier fraz senp ki atase ansam ar led konzonksion.
Get sa seri fraz senp la:
• Mo kontan manze. (I like to eat.)
• Mo kontan bwar. (I like to drink.)
• Mo pa kontan danse. (I do not like to dance.)
Aster mo atas zot ansam: Mo kontan manze ek bwar me mo pa kontan danse.
Enn lot lekzanp:
• Mo pa kontan flater.
• Mo pa kontan ipokrit.
Kan atas zot nou gagn: Ni mo kontan flater, ni ipokrit.

FRAZ KONPLEX (COMPLEX SENTENCE)

Enn fraz konplex li plis konplike. Li atas 2 ou plizier fraz ar led adverb ousa prepozision.
Get sa de fraz senp la:
• Mo finn aste enn lakaz nef. (I have bought a new house.)
• Lakaz nef la li dan Rozil. (The new house is in Rose Hill.)
Aster get kouma kapav fizionn zot pou fer enn fraz konplex: Lakaz nef ki mo finn aste, li dan Rozil. (The new house I have bought is in Rose Hill.)

DETRWA LEZOT LEKZANP:
Mo pou retour lakaz kan mo finn fini travay. (I will return home when I’ve finished work.)
Malgre mo malad mo al travay. (Although I am ill I go to work.)

EKZERSIS 1
Ekrir enn ti ese 100 mo pou dir ki ou ete. So tit se ‘Ala ki mo ete!’

LESON 5

KESTION EK PONKTIASION
(QUESTION AND PUNCTUATION)

KESTION
Parey kouma dan Angle ena de kalite kestion ki nou servi souvan dan Morisien:
• Kestion WI/NON (YES/NO question)
• Kestion-K (WH-question)

KESTION WI/NON (YES/NO QUESTION)
EKZANP:
• Eski to ti vini? (Did you come?)
• Eski to finn manze? (Have you eaten?)
• Eski to pou ale? (Will you go?)
• Eski to kontan? (Are you happy?)
Bann repons, anzeneral, zot swa ‘wi’ swa ‘non’.

KESTION-K (WH-QUESTION)
• Ki to dir? (What do you say?)
• Kifer to fer sa? (Why do you do this?)
• Kouma to fer sa? (How do you do this?)
• Kot to reste? (Where do you live?)
Repons zot normalman long.

DETRWA NOT LOR PONKTIASION
• Servi kapital pou premie let alfabet dan fraz.
• Servi kapital pou premie let alfabet dan enn nom prop.
• Servi pwen (.) alafen enn fraz.
• Servi pwen enterogasion (?) alafen enn kestion.
• Servi pwen exklamasion (!) apre enn enterzeksion.
• Servi virgil (,) pou separ bann item dan enn lalis; bann group mo dan enn fraz.

EKZERSIS 1
Lir sa pasaz la e reponn bann kestion ki swiv.

– Vini, vini, vini zanfan! Ekoute!
Granmer Logo ti dir enn tanto ar so bann tizanfan.
– Nou tou nou bizen servi lespri debrouyar si nou pa’le tas lor poto ousa res amare dan lak. Lespri debrouyar li enn zouti neseser pou fer fas difikilte dan lavi.
– Be renar, granmer, li enn gran malen, pa vre?
Sipo, so nom gate ti Renar, ti fier so nom gate parski li ti kwar ki so granmer ti donn li sa nom la parski li ti malen ek debrouyar kouma enn renar. Lergete so granmer ti donn li sa nom la parski li ti enn gelar ki kriye kouma renar aswar.
– Wi mo ti bonom, renar li bien malen, parfwa tro malen. Samem so problem. Parfwa so prop malen may li dan lak.
Zot tou ti riye. Sipo pa ti tro kontan. Li ti dir so fraz prefere.
– Renar limem pli malen. Li enn jak!
– Trankil zot tou, sinon pa pou ena zistwar zordi.
Sipo ti ole enn lot zistwar lor renar malen.
– Granmer rakont enn lot zistwar kot renar met lion dan so pos. Silteple! Silteple! Silteple!
Tou bann zanfan ti kriye anker:
– Silteple, silteple granmer!
Granmer ti dimann tou bann zanfan vinn asiz kot so lipie, bann pli tipti divan; bann pli gran deryer.
Enn fwa, bien-bien lontan, Renar ti pe mars dan enn ti santie ant bann gro-gro ros ki ti pe anpandan dan vid de kote koumadir nenport ki moman zot ti kapav tonbe e kraz tou. Kouma ti so labitid li ti pe renifle santie divan li parski koumsamem li ti may zibie pou plen so vant.
Enn kou li ti santi enn prezans masif divan li. Li ti aret sek. So lennmi, Lion, ti pe vinn ver li. Pa ti ena sime pou sove. Tou manier ti tro tar pou bar gorl. So leker ti pe bat dan mole. Li ti kone ki Lion ti pou desir-desir li parski tro souvan li ti finn fer li gagn latet. Bizen fer latet travay sinon lamor. Ki plan li ti kapav tire? Ki li ti kapav fer pou sap so lavi? Li ti kriye:
– Osekour! Osekour! Ed mwa!
Li ti plati so lekor lor santie e li ti get enn enorm ros lao li. Lion ti gagn sok. Renar ti pe kontinie kriye osekour e so lafreyer veritab ti pe fer so kriye vinn plis otantik ek for. Dan kwen lizie li ti pe yam so ennmi istorik.
– O Gran Lerwa lafore ek montagn, get sa gro ros lor nou ki pre pou tonbe. Pa perdi letan. Nenport ki moman li pou tom lor nou ek kraz nou kouma lapousier. Fer kiksoz Senier. Peyna letan pou perdi.
Ler li ti pe koze li ti kasiet so lizie ar so lapat pou montre ki kantite li ti pe gagn per. Lion ti trakase. Renar ti pe sipliy li vinn ede pou tini ros la e anpes li grene. San panse Lion ti vinn tini ros la ar so zepol atlet.
– Mersi, mersi Gran lerwa! Met tou ou lafors pou tini li pandan ki mo al sers enn poto solid pou tini li. Koumsa nou toulede pou sov.
Enn segonn pli tar Renar ti disparet. Lion ti res tousel pou tini ros ki pourtan ti bien anrasine dan parwa montagn. Lion ti pran enpe letan pou realize ki Renar ti lak li ankor enn fwa.
Ala kouma lespri debrouyar ti permet Renar resap dan lak.

Reponn bann kestion ar bann fraz konple.
1. Kifer bizen lespri debrouyar?
2. Kifer Granmer Logo ti apel Sipo ‘Renar’?
3. Rakonte kouma renar ti trik lion. Ou bizen servi apepre 30 mo.
4. Ki moral sa zistwar la?
5. Tradir sa pasaz la an angle: Enn segonn pli tar Renar ti disparet. Lion ti res tousel pou tini ros ki pourtan ti bien anrasine dan parwa montagn. Lion ti pran enpe letan pou realize ki Renar ti lak li ankor enn fwa. Ala kouma lespri debrouyar ti permet Renar resap dan lak.

EKZERSIS 2
Etidie sa poem la. Apresa ekrir enn ti ese apepre 50 mo pou dir ki ou panse lor li.

BLOUZ LANTERMAN

Funeral Blues par W.H.Auden; tradiksion-adaptasion par Dev Virahsawmy

Aret bann revey, dekros telefonn,
Anpes toutou zape ar lezo bonn,
Dir piano choupchap, ar tanbour sourdinn
Lev lekor lamor, les nou plor mofinn.

Dir bann avion lao tourne-vire,
Ekrir dan lesiel, “Ayo, li’nn ale”,
Dan likou kolonb met mimi aswar,
Dir lapolis trafik met legan nwar.

Li ti mo nor, mo sid, mo les, mo lwes,
Mo gagnpen, mo repo Dimans lapes,
Mo midi-minwi, mo koze-sante;
Mo ti kwar lamour pa mor. Sa pa vre.

Pa bizen zetwal: dir zot nou andey;
Met lalinn dan bwat e demont soley;
Devid osean, balye lafore;
Tousa aster pa neseser, gate.

11.05.2014

EKZERSIS 3
Ekrir enn ti zistwar an Morisien pou zanfan Moris e lerla tradir li an Angle.

ANEX

KRWASANS
Bann dan gouvernman, bann lopozision
Pe dimann krwasans, pe propoz krwasans
Parski elekter bien kontan krwasans.
Tou dimoun reve roul dan limouzinn;
Fer letour lemonn; depans enn fortinn
Dan bann shoping-marl; aste marsandiz
Pa parski bizen me parski gagn bon
Dan akizision ek konsomasion,
Dan posesion ek dan fer letalaz.
Obsesion kantite touf kalite!
Samem lakle devlopman?
Pa fasil!

Letansa partou, tou anbalao:
Propagann finn vinn lasours konesans;
Siperkonpagni aval liberte;
Pitay ki kontrol lavi politik;
Petrol ek sarbon pli for ki Bondie;
Relasion imen finn vinn marsandiz
E kiltir aste-vande mont lor tronn
Pou fouy trou partou, anter nou vivan.

Tou dimoun anbras relizion krwasans;
Touy zot vwazen pou ranpli tenk zwisans.

Mamonnmiliarder pe zwir so pwisans.

10.04.2014

ROD SO VRE DAWAY
Kan pos finn ranplas neronn dan servo;
Linet lentere kasiet seki vre;
Liniversite portmone epe
Pe fer malis ar piten gro palto;
Kan filozofi dan poban vineg
Pe ramas mwazi; poezi finn vinn
Enn girlann flatri pou lespri latrinn;
Reflexion lozik vinn extra aveg;
Kan seki trap plim finn vinn portparol
Voler-koripter, violer-triyanger,
Granmet-kazino, Granbankie-gengster,
Finn ariv ler pou ki nou devier bol.
Kan zanfan pe fen, zenes san travay,
Vieyes andetres, rod so vre daway.

11.04.2014

ENN TIZISTWAR SORT LASINN

A FOLKTALE FROM CHINA

TRADIKSION-ADAPTASION PAR DEV VIRAHSAWMY

TEX SOURS: HTTP://WWW.WORLDOFTALES.COM

THE GOLDEN NUGGET/  ENN TI BOUL LOR

Once upon a time many, many years ago, there lived in China two friends named Ki-wu and Pao-shu. These two young men, like Damon and Pythias, loved each other and were always together. No cross words passed between them; no unkind thoughts marred their friendship. Many an interesting tale might be told of their unselfishness, and of how the good fairies gave them the true reward of virtue. One story alone, however, will be enough to show how strong was their affection and their goodness.
It was a bright beautiful day in early spring when Ki-wu and Pao-shu set out for a stroll together, for they were tired of the city and its noises.
“Let us go into the heart of the pine forest,” said Ki-wu lightly. “There we can forget the cares that worry us; there we can breathe the sweetness of the flowers and lie on the moss-covered ground.”
“Good!” said Pao-shu, “I, too, am tired. The forest is the place for rest.”
Happy as two lovers on a holiday, they passed along the winding road, their eyes turned in longing toward the distant tree-tops. Their hearts beat fast in youthful pleasure as they drew nearer and nearer to the woods.
“For thirty days I have worked over my books,” sighed Ki-wu. “For thirty days I have not had a rest. My head is stuffed so full of wisdom, that I am afraid it will burst. Oh, for a breath of the pure air blowing through the greenwood.”
“And I,” added Pao-shu sadly, “have worked like a slave at my counter and found it just as dull as you have found your books. My master treats me badly. It seems good, indeed, to get beyond his reach.”
Now they came to the border of the grove, crossed a little stream, and plunged headlong among the trees and shrubs. For many an hour they rambled on, talking and laughing merrily; when suddenly on passing round a clump of flower-covered bushes, they saw shining in the pathway directly in front of them a lump of gold.
“See!” said both, speaking at the same time, and pointing toward the treasure.
Ki-wu, stooping, picked up the nugget. It was nearly as large as a lemon, and was very pretty. “It is yours, my dear friend,” said he, at the same time handing it to Pao-shu; “yours because you saw it first.”
“No, no,” answered Pao-shu, “you are wrong, my brother, for you were first to speak. Now, you can never say hereafter that the good fairies have not rewarded you for all your faithful hours of study.”
“Repaid me for my study! Why, that is impossible. Are not the wise men always saying that study brings its own reward? No, the gold is yours: I insist upon it. Think of your weeks of hard labour—of the masters that have ground you to the bone! Here is something far better. Take it laughing. May it be the nest egg by means of which you may hatch out a great fortune.”
Thus they joked for some minutes, each refusing to take the treasure for himself; each insisting that it belonged to the other. At last, the chunk of gold was dropped in the very spot where they had first spied it, and the two comrades went away, each happy because he loved his friend better than anything else in the world. Thus they turned their backs on any chance of quarrelling.
“It was not for gold that we left the city,” exclaimed Ki-wu warmly.
“No,” replied his friend, “One day in this forest is worth a thousand nuggets.”
“Let us go to the spring and sit down on the rocks,” suggested Ki-wu. “It is the coolest spot in the whole grove.”
When they reached the spring they were sorry to find the place already occupied. A countryman was stretched at full length on the ground.
“Wake up, fellow!” cried Pao-shu, “there is money for you near by. Up yonder path a golden apple is waiting for some man to go and pick it up.”
Then they described to the unwelcome stranger the exact spot where the treasure was, and were delighted to see him set out in eager search.
For an hour they enjoyed each other’s company, talking of all the hopes and ambitions of their future, and listening to the music of the birds that hopped about on the branches overhead.
At last they were startled by the angry voice of the man who had gone after the nugget. “What trick is this you have played on me, masters? Why do you make a poor man like me run his legs off for nothing on a hot day?”
“What do you mean, fellow?” asked Ki-wu, astonished. “Did you not find the fruit we told you about?”
“No,” he answered, in a tone of half-hidden rage, “but in its place a monster snake, which I cut in two with my blade. Now, the gods will bring me bad luck for killing something in the woods. If you thought you could drive me from this place by such a trick, you’ll soon find you were mistaken, for I was first upon this spot and you have no right to give me orders.”
“Stop your chatter, bumpkin, and take this copper for your trouble. We thought we were doing you a favour. If you are blind, there’s no one but yourself to blame. Come, Pao-shu, let us go back and have a look at this wonderful snake that has been hiding in a chunk of gold.”
Laughing merrily, the two companions left the countryman and turned back in search of the nugget.
“If I am not mistaken,” said the student, “the gold lies beyond that fallen tree.”
“Quite true; we shall soon see the dead snake.”
Quickly they crossed the remaining stretch of pathway, with their eyes fixed intently on the ground. Arriving at the spot where they had left the shining treasure, what was their surprise to see, not the lump of gold, not the dead snake described by the idler, but, instead, two beautiful golden nuggets, each larger than the one they had seen at first.
Each friend picked up one of these treasures and handed it joyfully to his companion.
“At last the fairies have rewarded you for your unselfishness!” said Ki-wu.
“Yes,” answered Pao-shu, “by granting me a chance to give you your deserts.”

VERSION MORISIEN

ENN TI BOUL LOR

Lontan, bien-bien lontan dan Lasinn ti ena de torsenn-kole. Enn ti apel Kiwou e lot la ti apel Paoshou. Dan pei Moris dimoun ti pou dir ki sa de kamarad la ti kouma simiz ek kalson. Zot ti enseparab. Pa ti ena koze traver ant zot; pa ti ena mesanste ant zot. Ti enn lamitie senser ek onet. Kapav rakont boukou anekdot pou montre lafors zot lamitie me ti ena enn ki ti ase pou dir tou; ki ti enn prev irefitab. Li ti montre ki bann divinite ki peple liniver ti rekonpans zot parski zot ti enn bon lekzanp pou swiv.
Enn zour kan soley dou dan lesiel san niaz ti pe anons lafen liver ek koumansman lete, Kiwou ek Paoshou ti desid pou al vakarne lwen ar tapaz ek zestaz lavil.
– Paoshou, anou al dan leker lafore Makabe, dan poumon lanatir kot nou kapav respir trankilite. Anou ekout zwazo sante, admir parfen bann fler e alonze lor kousen natirel ki ena lor later, anba pie.
– Korek sa Kiwou! Mo’nn plen! Bien bizen enn brek. Lafore, samem so yes.
Kouma de amoure anvakans, zot ti swiv sime ki tourne-vire kouma enn boa zean e zot lespri ek zot regar ti fixe lor bote bann pie. Amizir zot ti pe vinn pli pre ar lafore zot leker ti pe bate ar exitasion lazenes ki ti pe fer enn nouvo experyans.
– To kone Paoshou, pandan trant zour mo finn konsantre lor mo bann liv san arete. Mo latet telman ranpli ar konesans ki mo per li eklate. Mo dir twa mo bien bizen ler fre ki kares feyaz avan li rant dan mo poumon.
– Ki ti pe dir, mo frer Kiwou! Mo finn vinn esklav biznes kot mo travay. Mo enn prizonie parey kouma twa to prizonie to liv. Lor la mo patron nek konn tir zi. Ti ariv ler pou mo sort dan mo lanfer.
Letansa zot ti ariv dan bor enn touf pie e apre ki zot ti finn travers enn larivier zot ti fons drwat dan rezion pie ek brousay. Pandan plis ki enn ertan zot ti mars-marse, badine, riye, amize; enn kou ler zot ti pe kontourn enn bwison kouver ar fler, zot ti trouv zis divan zot, drwat divan zot enn ti boul lor.
Toulede ti koz anmemtan.
– Get sa!
Kiwou ti bese pou ramas ti boul lor la ki ti groser enn limon Rodrig e li ti donn li so kamarad.
– Pou twa sa Paoshou, twa ki finn trouv sa premie.
– Non, Kiwou. Pou twa sa. Twa ki ti koz premie, mo frer. To trouve! Bann divinite pe rekonpans twa pou tou sa letan ki to finn pase dan to liv.
– Rekonpans mwa pou letan ki mo finn pase pou ogmant mo konesans? Nou gourrou pa finn dir nou ki enn dimoun ki aprann pa bizen rekonpans parski veritab rekonpans li dan seki nou kone kan nou finn bien aprann. Non, mo mam! Lor la li pou twa. Anverite bann divinite pe soulaz twa parski to patron finn fer dominer ar twa. Aster to pou lib. Kado bondie sa pou enn bon dimoun ki apel Paoshou. Aster to pou kapav koumans to prop biznes.
Zot ti badine, fer jok. Sakenn ti pe dir ki se lotla ki ti merit lor la. Finalman zot ti deside pou remet ti boul lor la kot zot ti trouv li. San okenn regre zot ti les li deryer zot e zot ti kontinie zot sime. Toulede ti ena mem panse dan zot latet: vre lamitie vo boukou plis ki lor. Akoz lor de kamarad kapav vinn ennmi. Sakenn ti poz lame lor zepol sa kamarad e zot ti kontinie zot sime.
– To kone Paoshou, nou pa ti tourn ledo ar lavil pou ramas lor.
– Foul dakor ar twa Kiwou. Enn lazourne pezib dan sa lafore la li vo plis ki mil ti boul lor.
– Ena enn lasours laba. Nou’al asiz laba. Landrwa la fre ek zoli. Respir ler fre e bwar dilo kler. Ki to dir Paoshou?
Ler zot ti ariv kot lasours zot ti gagn enn difikilte. Enn vie peizan fatige ti tal so lekor e ti okip plas la net. Pa ti ena plas pou Kiwou ek Paoshou. Paoshou ti gagn enn lide.
– Leve, leve Gran dimoun! Enn trezor pe rod ou lor sime laba. Lor groser enn vavang omilie sime pe atann dimoun ki pa pe drame. Seki ariv premie pou merit li.
Zot ti donn li tou detay ki neseser e bonom la ti prese pou vinn ris. San poz tro kestion li ti deklase lor vites. So latet ti plen ar toutsort kalite proze.
Pandan enn bon bout letan de kamarad la ti gagn enn bon moman ansam. Zot ti pe koz-koze lor zot plan lavenir e sirtou zot ti pe ekout lamizik lanatir: zwazo ki ti pe sante ler zot ti pe sot-sote depi enn brans pou al lor enn lot.
Enn kou lape ti trouble. Vie peizan la ti retourne, laraz dan leker ek dan so lavwa.
– Zot fer mwa mesanste, fatra! Zot peyna respe, zot peyna pitie pou enn vie dimoun. Zot avoy mwa lor fos larout pou pran mo plas.
Kiwou ti koz premie.
– Ki finn arive, tonton? Kifer ou manga?
– Pa ti ena okenn lor. Dan plas lor ti ena enn serpan. Mo finn oblize touy li. Aster mo pou bizen peye parski mo finn deranz lape lafore. … Zot finn servi trik pou pran mo plas isi. Pa kwar mo pou res trankil. Mo pou fini zot kouma mo finn fini sa serpan la. Mo ti la premie, rann mwa mo plas.
– Aret radote tonton. Nou pa ti fer ou okenn mesanste. Nou ti trouv enn ti boul lor e nou ti anvi les ou profite me kikfwa ou aveg. Anou ale Paoshou, anou pran boul lor la e nou va partaz li ande. Anou al gete si vremen ti ena enn serpan ki ti pe vey boul lor la. Pran sa ti kas la, tonton, pou ou deranzman.
De kamarad la ti desid pou retourn kot zot ti trouv ti boul lor.
Kiwou ti sey rapel landrwa la.
– Si mo pa tronpe, li laba kot sa pie ki finn tonbe; laba ousa enpe pli avan. Ki to panse Paoshou?
– To ena rezon. Me olie lor nou pou trouv kadav serpan.
Zot ti mars vit-vit ver sa landrwa la. Zot ti pe fixe anba. Ler zot ti ariv kot zot ti trouv ti boul lor pli boner, ala zot ti gagn enn nouvo sok. Pa ti ena enn ti boul lor; pa ti ena lekor serpan mor. Ti ena de gro boul lor. Pli gro, pli zoli ki seki zot ti trouve premie fwa.
Sak kamarad ti ramas enn boul lor ki li ti donn so kamarad.
Ti ena boukou lazwa dan ler.
– To trouve Paoshou, to finn gagn rekonpans parski to enn vre torsenn-kole.
– Non Kiwou, mo finn reysi gagn sans donn twa seki to merite.

ENN TI SKECH KOMIK

PLANTER LEGIM EK SATAN

Dan enn karo legim, Gaspar enn planter, souy so fron, get so plantasion. Li satisfe. Enn kou li trouv enn zafer etranz. Satan pe asiz lor enn ta labrez, omilie so karo. Li al ver li.
GASPAR
Mo konn twa?
SATAN
To bizen konn mwa. Momem kouyoner iniversel.
GASPAR
Ki to pe fer dan mo karo lor enn ta labrez?
SATAN
Pa labrez sa. Bann pepit lor, tou dimansion. Enn veritab trezor.
GASPAR
Tousa dan mo karo. Savedir tousa lor la pou mwa sa.
SATAN
Koumansa? Lor la pou mwa. Mwa ki pe asiz lor la.
GASPAR
Tou seki dan mo karo pou mwa. Mwa ki propriyeter.
SATAN
Pa dakor.
GASPAR
Be nou’al lapolis.
SATAN
Atann! Atann! Kouma to apele?
GASPAR
Gaspar Tikoutokoupgroziromon.
SATAN
Kisasa?
GASPAR
Gaspar Tikoutokoupgroziromon.
SATAN
Bon Gaspar Sipakiete .
GASPAR
Gaspar Tikoutokoupgroziromon.
SATAN
Samem. Nou tom enn dakor. Si pandan de-zan nou partaz rekolt sa karo la fifti fifti, mo aksepte ki to pran tou mo lor.
GASPAR
Satan, ou pa pou rod fer marday ar mwa?
SATAN
Kaspalatet! Momem ki plis onet dan kouyoner.
GASPAR
Enn sel kondision.
SATAN
Ki kondision?
GASPAR
Tou seki dan later pou twa; tou seki dan ler pou mwa.
SATAN
Peyna marday ladan?
GASPAR
Kaspalatet! Momem pli onet dan kouyoner.
SATAN
Tap ladan. Parol done, parol sakre.
Enn-an pli tar
GASPAR
Satan! Ki move divan finn amenn twa isi.
SATAN
Mo finn vinn sers mo par.
GASPAR
Ki par?
SATAN
Tou seki anba later.
GASPAR
Get sa bwat la! Mo ti pou al bliye. Oke, pran to par.
SATAN
Kot li?
GASPAR
Anba later.
SATAN
Ki ti plante?
GASPAR
Pomdamour.
SATAN
Marday!
GASPAR
Parol done, parol sakre!
SATAN
Lane prosenn, tou seki dan ler pou mwa.
GASPAR
Korek sa. Kaspalatet!
Enn-an pli tar
SATAN
Gaspar Sipakiete ..
GASPAR
Gaspar Tikoutokoupgroziromon.
SATAN
Samem. Sannkoutla mwa ki pou tor twa. Donn mo par.
GASPAR
Pran.
SATAN
Ki ti plante?
GASPAR
Pomdeter.
SATAN
Pa dakor! Marday! Traizon! Foser! Manter! Voler!
GASPAR
Kaspalatet mo bourzwa. Parol done, parol sakre!

[Satan, ramas so lake, sorti. Enn group dimoun ( fam, zom, zanfan, vie) rant lor lasenn ar zot enstriman lamizik e Gaspar sant so sante.]

Satan vayo, rod fer marday matlo.
Li pa ti kone ki zanfan Bondie
Ti pou fann ar li, ti pou mat ar li.

Mo tik agos, mo pas adrwat;
Met li koson e mo rant dam.

Satan vayo, rod fer marday matlo.
Li pa ti kone ki zanfan Bondie
Konn servi lespri, lerla manz li kri.

Mo tik agos, mo pas adrwat;
Met li koson e mo rant dam.

Mo tik agos, mo pas adrwat;
Met li koson e mo rant dam.
Satan vayo, rod fer marday matlo.
Li pa ti kone ki zanfan Bondie
Pou ranz so kari, plonz li dan lagli.

Mo tik agos, mo pas adrwat;
Met li koson e mo rant dam.

Mo tik agos, mo pas adrwat;
Met li koson e mo rant dam.
Mo tik agos, mo pas adrwat;
Met li koson e mo rant dam.
Mo tik agos, mo pas adrwat;
Met li koson e mo rant dam.

RIDO

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.