©DEV VIRAHSAWMY AND ICJM
– “Rachel, si to fer bon zanfan, nou pou amenn twa fennsifer, Dimans.”
Sak fwa ki mo ti tann sa kalite koze la, mo ti santi ki ena marday. Toule-zan ver mem peryod depi ki mo ti koumans rapel, nou parwas ti organiz so ‘fennsifer aniel’. Mo mama ek mo papa ti de mam enportan dan komite parwas. Amizir fennsifer ti pe aprose, eksitasion ti pe monte; komite parwas ti pe zwenn pli souvan e Monper ti pe pas boukou letan kot nou parski nou lakaz ki ti ase gran ti servi kouma kartie zeneral organizasion fennsifer. Parfwa kan mo papa ti pe boude, mo ti gagn lenpresion ki pa zis fennsifer ki ti pe atir Per Christophe kot nou. Mo mama (so nom Madras ti Parvedi e so nom batize ti Ghislaine) ti toultan kone kimanier fer riye touf koler.
– Non do ta, li pa enn Tartif.
– Normal to pou pran so par.
– Ki pran so par? Si li bouz traver, mo tay so palto … so soutann mo’le dir.
Enn riye for kouma loraz travers lagorz mo papa. Tansion ki ti pe menas armoni ti fizet. Apre sa mo pa ti tann nanye plis lor sa topik la. Sak fwa mo papa ti get Per Christophe, li ti fer enn sourir. Koumadir li ti pe get mo mama tay-tay so soutann.
Dan group organizater fennsifer, ti ena enn madam anviron karant-an ki pli tar ti fer mwa pans Wife of Bath. Li ti bien portan, enn labous bien sexi. Enn ti fant ant de ledan divan ek enn ti tourdey ti donn li enn sarm spesial. Sa madam la ti konn fer zom dans tig.
– Fode pa to per zot, Rachel. Kan to vinn gran fer kouma Matant Hortense. Fer zot trouv zekler.
– Hortense, pa met move lide dan latet sa piti la, mo mama ti kriye.
– Ghislaine, enn tifi douz-an bizen konn bar gorl e fer sa bann zans la rente.
Matant Hortense ti enpe sef sirk dan rakont jok sale. Amizir letan ti pe pase e ti bizen fer vit parski zour Z ti pe aprose, so bann zistwar ti pe vinn sitan sale ki parfwa mo mama ti oblize trouv enn exkiz pou dir mwa al dan mo lasam. So lavwa ti telman for ki mo ti pe tann tou. Me mo pa ti pe konpran kifer tou dimoun ti pe riye. Parfwa zistwar tris fer gran dimoun riye, pa vre? Tanzantan Per Christophe ti fer sanblan zene me Matant Hortense pa ti larg li.
– Ki ou fer pou deblok ou leren Monper?
– Hortense to pou al brile dan dife lanfer!
– Omwen laba ena enpe saler.
Tou dimoun ti riye. Bien pli tar ki mo ti konpran kifer.
Mo kwar fennsifer la ti enn sikse parski tou bann responsab ti zwenn apre fetdenwi pou selebre. Ti ena detrwa boutey (don bann bienfeter) ki pa ti gagn kliyan. Pli tar mo ti konpran ki bann organizater pa ti met zot dan sirkwi parski bon kiksoz pa kapav servi pou nouri koson. Omilie lanwit ler mo somey kase mo ti tann lavwa zom-fam dan lazwa. Lelandemen ti ena enn ta boutey vid dan salon. Mama ti pe plengn malad-latet.
*********
Mo ti grandi dan lanbians fennsifer. Mo ti fini par kwar ki lavi ti enn gran fennsifer. Ler mwa ek mo frer ti fini nou letid liniversite e nou ti vinn seki sa lepok la ti apel bann gradie (aster dimoun prefer servi mo kouma profesionel, konsiltan etc.) mo mama enn swar ti dir nou ki aster ki li ti finn vinn lib, li ti pe rant dan politik. Pa kone kifer, mo papa ti foul dakor ki so madam fer politik. Mo ti ena enn ti soupson ki sa ti sel fason pou li gagn enpe lape dan lakaz. Amizir laz rantre, mo papa ki ti enn tabardenn ti pe vinn trankil e mo mama ki ti trankil ti pe vinn tabardenn. Enn zafer ormonn dapre mo frer.
Donk mo mama, enn Madras batize, ki ti sanz relizion pou marye ar mo papa, ti rant dan politik … parski sa lepok la ti ena enn mouvman plas rezerve pou bann madam dan sak parti. Ti bizen trant poursan depite-madam, trant poursan minis-madam, trant poursan permsek-madam. Trant poursan ti vinn enn sif mazik. Mem mo pa ti tro dakor ar tousa mo ti prefer pa dir nanye parski mo sir mo mama ti pou dir ki mo reasion anti-fam ti akoz mo ti lesbienn. Sa ti toultan so gran argiman kan mo pa ti dakor ar so lide politik. Me mo bizen aksepte ki anzeneral so lide lor diferan oryantasion sexiel ti bien progresis. Li ti zis sagren ki mo pa ti pou donn li ‘zoli-zoli tizanfan’.
– Mo va adopte ‘Ma!
– Pa parey!
Peryod eleksion zeneral ti enn maha-fennsifer long-dire. Oriflam, bandrol, sante swa-dizan angaze, video-klip, miting, dek briyani, tonbola, tirazosor. Lepep admirab ti dan mangann. Bann zafer bizar ti vinn normal. Bann ki yer ti lao-lao lor zepol lepep, pe grene kouma fri kont-sezon. Pir ki tou, enn kandida-madam ti pe apel so adverser, enn kandida-zom, ‘famdelane’. E lafoul ti pe sote-pile, sante-danse: ‘ipipip famdelane; ipipip famdelane …’
Drol! Pa ti ena trant poursan lider-parti-madam? Zom ti pe kontrol partou.
– Aret tir lay, Rachel! To nek rod lipou poul.
Mo mama ti vinn Madam Minis Zafer Fam ek Fami. So bidze ti pli finn ki papie mouslinn, preske transparan kouma selofann. Me mo papa ti ere parski preske zame mo mama ti lakaz. Me enn zour Madam Minis ti rant lakaz ar laraz. Li ti zour so Premie Minis e ti donn so demision.
– To ti ena rezon Rachel. Bann zom kwar ki nou bann poupet doukia! Mo kwar mo’si mo pou vinn lesbienn.
Mo papa ki ti pe lir lagazet, sap lor so sez tonbe.
Lane ale, lane vini, lavi ti pe deroule kouma enn ti kanal dilo ki sarye ti lapli depi montagn ziska lamer. Mo ti bliye fennsifer net. Enn gramaten boner telefonn ti sone.
– Rachel, to kapav vinn lakaz?
– Ena problem ‘Pa?
– To mama … dan so somey.
Ala fennsifer rekoumanse! Depite, minis, ansien koleg ki ti disparet, zournalis-mersener ki ti fann labou lor li … anfen zot tou sa bann dimoun onorab ek admirab ti pe fer lake pou poz enn kouronn fler kot so lipie. Mo mama dan sel sari ki mo papa ti donn li (li ti donn enstriksion anvlop li dan sa sari la zour so dernie vwayaz, sirtou ler pas legliz) ti kalm lor so kanape. Enn kou mo ti kwar ki li ti leve pou fou enn klak Premie Minis ki ti fer tou dimoun avanse pou li depoz enn kouronn fler kouler so parti. Ti mo limazinasion sa!
Si li ti fer li, mo pa ti pou trouv sa drol. Samem apel Parvedi-Ghislaine.
Oktob 2003