DEV VIRAHSAWMY
5, Edwin Ythier street, Rose Hill, 71368, Mauritius
limemsa@gmail.com https://boukiebanane.com
ENN PARSI LOT PARLA
VIZIB VERSIS ENVIZIB
Kot nou, seki vizib ki enportan!
Boukou form kolorye, sa ki frengan;
Plis li enpozan, pran boukou lespas,
Samem garanti pou gagn boukou kas
Parski gran dimoun lao satisfe
Ki so bann serviter anba kone
Seki fer so leker mari kontan.
Bengker sek, li montre so kontantman!
Kot nou, ena detrwa latet brile
Ki refiz pran kont tamtam toukouler.
Swadizan zot medite ansilans!
Anverite zot kasiet zot soumrra:
Pa donn kas souskripsion pou konstriksion;
Parrsadi lor tanbalon partaze.
2-3 GAZAL/ SOME GHAZALS
01: POU TWA, POU MWA, POU NOU
Ze-me-mwa, I-me-mine, mo-mwa
Samem pwazon nou douniya.
Poumwa-poutwa egal pounou
Limem lakle trezor karrma.
Kan dan done ena gagne
Nou lekzistans dir “Mwa ki la!”
Kan biennet lotla enportan
Nou aret fer nou sinema.
Kan kreasion donn devlopman
Pa enn me tou, vre tamasa!
Zezi ti vinn dir nou tousa
Me nou prefer enn lot lavwa.
(when I-me-mine is king
something important is missing
the key to happiness is sharing
but we prefer not to remember
what Jesus told us)
02: POU DIR MERSI
Saraswati finn tranp mo plim
Dan enn polank kouler siblim;
Vishnou finn ranz fraz Morisien
Ar douser lekleraz lalinn;
Trimourti, Tridevi, Zezi
Finn aroz lavi ar sennbim;
Mo finn konn lamour, lamitie,
Boner, sekirite, lestim …
Mem si vieyes ek maladi
Bes mo bobes, li pou enn krim
Bliye mo devwar lezitim
Desinn sourir mem enpe dim.
(I have been given so much
that I am duty-bound
to give back as much
if not more
thank you my good Lord)
03: GET ENVIZIB
Mo seve Malbar, to seve pikpik;
To seve lalwes, mo seve Lafrik.
Mo vwazen pe dir pa kapav kontan
Parski gat nasion pe fer malefik.
Tou seki fizik pronons diferans;
Resanblans kasiet dan metafizik.
Les zot palabre, zot kontan zaze!
Ti pikir moustik pa pou touy mistik.
Mo lamour pou twa, to lamour pou mwa
Samem gran kado nou Senier Mazik.
Vishnou vinn Zezi, Zezi vinn Vishnou
Pou fer liniver vinn plis manifik.
(because we are different
they say it cannot be love
what is visible conceals
what, in fact, is most alike
Vishnu-Jesus taught us this
but we do not remember)
04. ZOT ENA MEM SEX ME …
Zot ena mem sex me zot’le marye;
Komeraz zaze, dir zot pe fane.
Maryaz oblize donn nesans zanfan;
Pa koz adopte! Zame ti konte!
Dan zarden-Dedenn finn fer nou konpran
Sa pa lamour sa! Sa se pitasie!
Me zot pe prefer lir Kama Soutra
Ki montre sime pratik malelve.
Kan nou Pap Franswa koz zanfan Bondie
Zot fer koumadir zot pa pe tande.
Zot prefer lamour fini simitier
Ki lamour fleri dan enn lot manier.
(just because they are non-binary
gossip thrives
sex must give new life
otherwise it’s a waste
read Genesis, not Kama Sutra
forget Pope Francis
and love which grows differently)
ALEGORRI-ALEGORRA
Bann Divinite, Shakti, Avtarr ek Profet
Ti desid pou kre enn pei model san fot.
Zot ti satisfe: zanimo ek plant ansam
Ar lalinn-zetwal ti pe viv dan mem lagam;
Pwason dan lamer, torti lor later, sevret
Larivier zame ti rod fann pikan raket.
Me kan tou korek bizen fer tansion:
Tantasion ek anbision pou rod tir kalson.
Koze la ki long! Ala gropoumon tir plan;
Lekersal koumans kasfes seki dan koutvan;
Lesprikabose, gransef larme bachara,
Koumans so fraka; kreasion dan lanbara:
Filao manz mangliye; dimoun manz gonaz;
Dodo manz feyaz; kriz klimatik fer laraz.
METAFOR/METAPHOR
Dan lenor pei
Kot mo ti grandi
Ti’ena enn kolinn
Kot enn ti lasours
San gran anbision
Ti avoy dilo
San rod ti faver
Dan enn larivier
Ki mari vantar
Ki zet so kouran
Dan enn osean.
Dan ti rwiso la
Ti ena lavi
Enn lot kalite
Me tou bann dimoun
Ti prefer pran kont
Extraordiner
Dan gran larivier
Ek dan gran dilo
Lot kote dilo
Apart enn tidev
Ek so tidevi,
De lisien maron
Dan enn gran kazot
Lisien espesial,
Sikse komersial.
(There was once a spring which fed a clear stream, which generously fed a ravenous river betrothed to an all-devouring sea. All living creatures ignored the spring and its clear water, having a preference for the ravenous river and the all-devouring sea, except for two mongrels, tidev and tidevi.)
Tidev-tidevi
Ti tann lamizik
Dilo kler rwiso;
Admir larkansiel
Lalimier soley;
Lapes kamaron;
Fer lelvaz lapia.
De kote rwiso
Zot ti ranz miray
Kot ti neseser
E parsi-parla
Zot ti fouy kanal
Pou aroz later,
Karo sonz-kreson.
(They loved the music of the spring and the running water and admired the rainbow beauty of the sun; they fished and bred, picked and grew, built walls, parapets and bridges, dug small canals to irrigate fields, gardens and orchards.)
Kote larivier
Ek kote lamer
Letaz ti pe fer
Piti lor letaz;
Larivier-lamer
Ti vinn depotwar;
Resofman lor baz
Ar kriz klimatik;
Pol nor koumans fonn;
Lamer la monte,
Aval filao;
Bann bato manze
Pe tas lor brizan.
Lafaminn pappa!
(On Seaside and Riverside, there was business growth, dumping, warming and climate-crisis, melting of polar ice, dramatic rise in sea level and food shortage.)
Me kote lasours
Ek kote rwiso
Pie zak, friyapen,
Karo may, batat,
Maniok ek arouy;
Pwason dilo-dous
Ek poul vakabon
Ti pe donn zot tou
Enn bouse manze.
(At Springside and Streamside, there was plenty of jackfruit, breadfruit, corn and tapioca, freshwater fish and roaming chicken for one and all.)
Moral mo zistwar?
Pa mwa ki ti ranz
Lasours ek rwiso;
Ti zis pran konsians
Vital ekzistans
E ti kontinie
Fer travay Bondie:
Fer ordiner vinn
Extraordiner;
Seki neseser
Exprim so bote.
(My story? I did not build the spring or the stream. I simply acknowledged their existence and helped the creation of ‘a thing of beauty and a joy forever’.)
Kikfwa lasours la
Ek so rwiso kler
Se nou lang kreol,
So literatir,
So nouvo kiltir;
Soubasman solid
Enn nouvo nasion!
(Maybe the spring and stream are my mother tongue, the new literature and culture, strong building blocks of a new nation in the making.)
ADIE ANI, NOU ZOLI TOUTOU
Yer to ti la, zordi non!
San atann to finn kit nou.
Nou fami-lakaz-lakour
Zordi dan boukou tristes
Me nou gran konsolasion
To nam pou al dan lekor
Enn kreatir nob e gran.
Mo bizen dir twa mersi:
To finn grandi mo lespri,
Fer mwa konpran nou isi
Nou bizen san partipri
Aprann viv annarmoni.
ADIE ANI E MERSI!
PREFER ENN BON KOUT HAHAHA
DAN NOU PROP OTAVARIMA
Dan mo vilaz kot tou dimoun
Zot lavi dous toultan dan goun
Ti ena enn bien vie tonton
Ki ti prefer so vie kannson
San edredon mem an-niver
Kan partou dan nou liniver
Freser ti fer gagn tarrtarri,
Beriberi, attarriki!
So bann vwazen ek so fami
Ti kwar zame li pou’al dormi
Me kan li ti tom bien malad
Panik ti rant dan bol salad.
Tou dimoun ti vinn gran exper
Dan domenn dokter-enfermier.
Zafer ti vinn sitan golmal
Ki longanis ti foupamal.
Tou dimoun ti kont medikal:
Bann imortel pa gagn lagal.
Li pa malad! Zis ensomni!
Li pe megri parski li ti
Anvi vinn akter sinema:
“Natakwa ba, simema ba”!
Zes touy konesans, mo bayo!
Li fer sinema do matlo!
Me kan vwazen ek so fami
Ti koumans konpran maladi,
Ti bizen rod boukemiser:
“So latet dir! Li tro fezer!
Finn dir li al get enn swayan
Me misie la deklar savan.”
Personn pa rapel, kisannla
Premie ti dimann tousala.
Dan mo vilaz, zot tou konn tou,
Apart ekoute. Samem tou!