LIBERTE EK RESPONSABILITE
Morisien kontan koz so liberte me li prefer choupchap lor so responsabilite. Li pa anvi kone ki sa de kosep la zot konplemanter mem si zot de kontrer. Enn pa ekziste san lot. Lavi li enn kontradiksion; nanye pa ekziste san so kontrer; si enn eleman kontradiksion mor, lotla ‘si mor. Zot de kote mem kogn. Si enn kote disparet, kogn la disparet.
Anou get ansam manier ki serten servi nou lang nasional, Morisien. Enn lang li enn pie ki ena trwa brans: so fonolozi, savedir bann son ki nou servi pou form bann mo; so sentax, savedir regleman ki obligatwar pou nou met bann mo ansam dan enn fraz; lexis, savedir vokabiler ki lang la servi.
• FONOLOZI: Kan nou koz enn lang, nou oblize itiliz bann fonem (son) ki servi pou form bann mo. Mem si boukou lang servi alfabet Romen (Angle, Franse, Morisien ets.) zot pa servi mem seri fonem. Falepa konfonn fonem ar alfabet. Angle ek Franse servi <ch> me li pa reprezant mem fonem: konpar mo Angle ‘change’ avek mo Franse ‘change’ e ou pou konpran diferans ant alfabet ek fonem; parey pou <j> ( konpar Angle ‘July’ ar Franse ‘Julie”). Parkont Morisien servi mem fonem ki Angle (to check/cheke; joke/ jok; job/job). Dan Morisien nou pa servi <u, eur> kouma dan mo Franse ‘lune’ ousa ‘leur’. Mo Franse ‘lune’ vinn ‘lalinn’; ‘valeur’ vinn ‘valer’.
• SENTAX (gramer):
Pou endik pliryel (marker pliryel), Morisien servi ‘bann’: enn latab/bann latab. Angle servi <s> anzeneral (ena detrwa exepsion); Franse enpe plis konplike: li servi s, x, ux, ets.
Morisien ena plizier marker tan: prezan – zero marker; prezan progresif – <pe>; prezan perfektif – <finn>; pase – <ti>; pase progresif – <ti pe>; pase perfektif – <ti finn>; fitir – <pou>; pase dan fitir – <ti pou>. Angle enn tipe plis konplike; Franse li mari konplike. Anzeneral enn verb Morisien ena enn sel form exepte verb ki fini par ‘e’ kouma manze (mo manze/ mo manz dipen); enn verb Angle ena minimem 3 form (put, puts, putting), anzeneral verb Angle ena 4 form (work, works, working, worked) e bann verb iregilie ena 5 form (eat, eats, eating, ate, eaten); enn verb Franse ena plizier douzenn form. Si nou pran zis prezan verb ‘chanter’ nou pou trouv 5 form (chante, chantes, chantons, chantez, chantent).
Jennder dan Morisien ek Angle li determine par sex e li pa gramatikalize. Dan Franse jennder li gramatikalize:
garson la bon/the boy is good/le garҁon est bon; tifi la bon/the girl is good/la fille est bonne.
• ARTIK DEFINI: Lexem <la> ki plase apre nom li enn artik defini: enn latab/latab la. Dan enn fraz li kapav sanz plas: Loto la finn tom anpann/Loto ki mo finn fek aste la finn tom anpann. Akoz sa mo panse ki li enn erer servi tredinion: *loto-la finn tom anpann.
RAJO EK T.V
Bann animater tv ek rajo piblik ek prive fer boukou erer kan zot servi nou lang nasional. Zot servi li bonavini.
Olie dir ‘bann seval’ zot dir ‘bann shevo’; olie dir ‘bon repons’ zot dir ‘labonn repons’; olie dir ‘mo res lakaz’ zot dir ‘mo res lamezon’ (Eski zot kone ki ‘mezon’ li enn mo poli pou ‘loka’ (bordel)? Olie dir ‘Chombo! Pa sap lor kal’ zot kreoliz zot Franse e dir ‘Ou bezwen pran ou mal an pasians’.
Rajo ek tv ena enn gran responsabilite dan ekzersis promosion ek standardizasion nou lang nasional me malerezman mazorite bann animater/spiker/prezantater, domine par zot arogans ek prezize frankofonik, dir ki zot bizen lib pou koze kouma zot anvi. Drol sa! Kan koz Angle ek Franse bizen respekte standar fonolozi, sentax ek vokabiler me kan koz Morisien ou kapav koz kouma ou anvi. Samem zot mesaz pou lazenes? Pa bliye ki Morisien finn rant dan lekol, legliz, moske, kovil, manndirr; dan enn lavenir pa tro lwen lang ek literatir Morisien pou rant dan sinior ek H.S.C.
MBC
Stasion rajo/tv nasional so responsabilite li bien pli gran. Li bizen donn tou bann lang mem tretman. Pa bliye ki Morisien li lang maternel (L1) 90% popilasion e ki Franse li L1 3.8% e Bhojpouri li L1 5%.
Resaman mo ti avoy enn imeyl Misie Direkter Zeneral MBC. Ala ki mo ti dir li:
Dear Mr. Anooj Ramsurrun,
I wish to put on record that most newscasters who use our national language – Morisien/Mauritian Creole – for the 7.00 o’clock evening news on T.V are doing a good job with regards to the proper use of the language. However, some still fail to respect basic phonological rules.
I watch our national TV between 6.45 and 7.30 most evenings and I find shocking the attitude of Mauritian recipe tv presenters with the only exception of the ISKCON gentleman whose delivery is excellent.
I believe the MBC should see to it that those who use our language to present their programmes do make the necessary efforts to respect its phonology, syntax and lexis. Those who refuse to respect the integrity of the people’s language show no respect for the people whose mother tongue it is (90% of the population) and should not be allowed to use our national station to spit their linguistic prejudice.
MBC has the torch-bearing responsibility to ensure that all languages of the republic are properly used and must do for Morisien what the BBC did for English. You must have heard that for a long time, standard English in England was called BBC English.
I am prepared to help you, pro bono. As I’m not well, I won’t be able to come to you but I will receive with pleasure at my place those you may want me to meet.
Brotherly namaste,
Mo zis espere ki mo pa pe ‘pis dan enn violon’ e ki bann responsab media realize ki liberte ek responsabilite zot mars ansam. Pa bliye seki mo finn dir lao: Lavi li enn kontradiksion; nanye pa ekziste san so kontrer; si enn eleman kontradiksion mor, lotla ‘si mor. Zot de kote mem kogn. Si enn kote disparet, kogn la disparet.
28.06.22